Furious Seven

@@@@
HAHAHAHAHA JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!! Såhär ska en actionslipsten dras. Eftersom att det är sjunde delen i serien och vi fortfarande har alla karaktärer med så kan vi skippa introduktionerna och hoppa direkt in i handlingen. Som vanligt är Dom (Vin Diesel) tuffast, Brian (Paul Walker, R.I.P.) charmigast och Letty (Michelle Rodriguez) coolast samtidigt som de härjar runt i diverse sekvenser som alla kräver att de åker bil jätte-jätte-jätte-fort och helst kraschar sönder ett dussin eller så andra fordon. Just när man tror att de inte kan toppa allt som hände i filmen innan så toppar de det. Bara sådär. Jag är sjukt svag för den här filmserien. Snygga brudar, snygga bilar, testosteronstinna muskelsnubbar, massa explosioner och tuffa oneliners. Det är ytligt och dumt, men det är en ytlighet och dumhet jag älskar. Jag kan inte få nog. Och så länge de fortsätter att spotta ur sig så löjligt over-the-top action som pumpar adrenalin och wow så kommer jag fortsätta titta. Givetvis blir denna lite speciell då det blev Paul Walkers sista film och man har satt ihop en jäkligt snygg farvälscen åt honom där alla karaktärerna i princip sitter och grinar medan han åker iväg i solnedgången. En snygg touch och hyllning till herr Walker. Hatten av.
/Surskägget

Furious 6

@@@@
HAHAHAHAHAHA! JAAAAAAAAAAAA! NU KÖR VI!!!! Jag gillade verkligen ettan när den kom. Sen blev det en liten dipp (men fortfarande bra) med tvåan och trean. Sen kom hela gänget tillbaka och jävlar vad man gått från klarhet till klarhet. Dessutom lyckas man på ett snyggt sätt knyta ihop både tvåan och trean med de övriga filmerna trots att framförallt trean inte hade nåt med nåt att göra när den kom. Vin Diesel flexar sina muskler som aldrig förr och har en perfekt motpart i Dwayne The Rock Johnson som flexar sin muskler ännu mer. Paul Walker (R.I.P.) är supercharmig och cool som bara en tvättäkta amerikansk filmstjärna kan vara. Brudarna (Michelle Rodriguez, Jordana Brewster och Gal Gadot) är nästan hårdare än självaste Vin och bilarna är snabbare, tuffare, snyggare och ööööh...snabbare än nånsin förr. Det här är stendum muskelaction som bara bygger på adrenalin, hjärndöda oneliners och en handling ingen bryr sig om för den är för knäpp ändå. Allt med lagom delar allvar och glimten i ögat. Jag vet att det här egentligen inte är bra men jag är för underhållen för att kunna tycka annat än att det är fantastiskt och kanon. Dumaction när den är som bäst helt enkelt och ja, jag ser redan fram emot sjuan och åttan och nian. Så länge man öser på såhär är det bara att tuta och köra i min bok.
/Surskägget

Julkalender 2 dec

Paul Walker dog som ni säkert vet häromdagen i en tragisk bilolycka. Han är förstås mest känd för sin medverkan i Fast & Furiousfilmerna men jag tänkte tipsa om några av hans andra filmer för att hedra hans minne. Ni hittar ytterligare recensioner av hans övriga utbud här och här.

Joy Ride (2001)
@@@+
I Sverige även känd som Roadkill (varför nu filmbolaget beslöt sig för den titeln). Detta är en tight liten indiethriller som har en busenkel premiss men som levererar den på ett klockrent sätt. Paul spelar Lewis som tillsammans med brorsan Fuller (Steve Zahn) åker på en långresa för att möta upp Lewis tjejkompis Venna (Leelee Sobieski). För att döda lite tid börjar Fuller lattja med komradion i bilen och surrar med truckförare och andra som har komradio. Fuller älskar att busa och hittar på det ena buset efter det andra. Problem uppstår när en truckförare, som kallar sig Rusty Nail, lackar ur och bestämmer sig för att hämnas. Psykopat som han är börjar han leka en dödlig lek med våra hjältar som nu måste försöka att komma undan med livet i behåll. Klassisk katt-och-råttalek med andra ord. Joy Ride lånar mycket från Duellen och Liftaren men lyckas ändå skapa sig sin egen identitet. Det är spännande mest hela tiden och man sitter på helspänn och väntar när Rusty Nail ska dyka upp igen. Givetvis har han en förmåga att hela tiden veta exakt var Lewis och Fuller är hela tiden likt en övernaturlig seriemördare. En del kanske har svårt att svälja den typen av logiska luckor, men ger man sig bara hän dras man snabbt in i filmens stämning.
/Surskägget

Into the Blue (2005)
@@@
Hahahahaha jaaaaa på ett sätt är detta bedrövligt, meeeeeeeeeen samtidigt utger sig inte rullen för att vara något den inte är. Med andra ord en sommaractionrulle gjord för att locka folk till biograferna i sommarvärmen. Vi får Paul Walker som dykexperten Jared som tillsammans med både kollegan och flickvännen Sam (Jessica Alba) ägnar större delen av sitt vakna liv åt att dyka efter skatter. När de upptäcker ett gammalt historiskt vrak råkar de snubbla in i en kokainligas värld då deras smuggelplan störtar och hamnat i vattnet i närheten av vraket. Jared och Sam vill åt skatten och skurkarna vill åt kokainet. Det är pangpang i princip hela tiden och när det inte är det glider Jessica Alba runt i bikini och ser oförskämt snygg och sexig ut (ja, Paul Walker glider runt utan tröja större delen av filmen och ser oförskämt snygg och sexig ut han med men mina ögon vandrar till Alba när de två är i bild tillsammans). Ibland krävs inte mycket mer. Alba. Bikini. Pangpang. Bra så.
/Surskägget

Running Scared (2006)
@@@@
Ännu en liten indiethriller för herr Walker mellan alla gigantorullar i Fast/Furiousserien. Denna gång spelar han en småkriminell kille som åtar sig att göra sig av med en pistol som använts i en uppgörelse. Istället gömmer han den hemma där hans grabbs polare plockar upp den och skjuter sin elake styvfar och sen sticker iväg med den. Walker måste nu hitta grabben innan snuten för annars kan Walkers skurkkompisar åka dit för morden de begått. Walker snurrar runt i en mardrömslik nattvärld där alla tycks vara helt galna i skallen på ett eller annat sätt. Det här är en snygg, spännande och på sina håll störande thriller som visar upp några av samhällets allra mörkaste vrår. Den är baserad på Bröderna Grimms sagor omvandlade till nutid och utan att censurera Grimms egentligen väldigt mörka berättelser där barn väldigt många gånger är väldigt nära döden. Walker gör en lysande insats där hans karaktär för varje minut som går blir mer och mer desperat och ansträngd i jakt på pistolen. Udda film var mörka undertoner kanske inte är för alla.
/Surskägget

Fast Five

@@@@
Bam-bam-bam-bam-pada-bam! Motorer vrålar, muskler spänns och svettas, explosioner överallt och kulor viner kors och tvärs. Testosteronnivån från de fyra tidigare filmerna packas ihop till en enda stor krutdurk i femte delen och slängs i ansiktet på oss åskådare i feta doser bilaction med våra favoritskurkhjältar Vin Diesel och Paul Walker. På ett snyggt sätt samlar man ihop i princip alla tidigare biroller från ettan, tvåan och fyran och slänger in Dwayne "The Rock" Johnson som den galnaste FBI-agenten i mannaminne. Alla hans repliker är framvästa och tuffa och han är så sjukt hård att han svettas konstant så fort han är i bild med bubblande muskler. Handlingen är enkel men effektiv och är klockrent skriven för att på ett övertygande sätt leda oss från den ena spektakulära adrenalinstinna actionscenen till den andra. Scenen när Vin Diesel och The Rock äntligen får puckla på varandra är redan klassisk och slutscenen där man snor ett jättekassaskåp tillhörande en knarkbaron med hjälp av högoktaniga bilar och leder det massivaste polisuppbådet du sett sedan Blues Brothers i en biljakt som kanske kan vara den första någonsin som är tuffare än biljakten i Bullitt är makalöst cool. Ge mig mer av det här!
/Surskägget
PS. Vrångmannen hade för en gångs skull typ samma åsikt.

Fast Five (Fast & Furious 5)

@@@@
Hahahaha! The Rock och Vin Diesel! Blickarna! Testostoronet! Paul Walker är sämst och helt slut! Tja, man är inte direkt bortskämd med rackarbajsactionrullar nu för tiden som helt skiter i plotten och bjuppar på fantastiskt ös snyggt paketerat. Alltså jag menar renodlade ACTIONFILMER som ÄR action utan att be om ursäkt för det. Sluta riva halva Rio De Janeiro med några bilar HAHAHAAHAA och sluta skjuta för många skott och sluta slåss och spring till tuffaste soundtracket hela tiden hahaha! Allt är för tufft, för dumt och för snyggt med en god portion humor och självdistans inslängd i mixen. Total kalasunderhållning a’la carte och ser jag Vin Diesel en gång till… hahahaha! Två timmar kändes som en kvart och jag vill se mer hela tiden. Stor filmkonst, tro det eller ej.
/Vrångmannen

Takers

@@

En lightversion av Heat. Vi får följa ett gäng bankrånare (bl a Paul Walker och Hayden Christiansen) som precis utfört ännu en felfri stöt när de blir kontaktade av en gammal kumpan som precis kommit ut ur fängelset. Mot bättre vetande går de med på att råna en värdetransport som kumpanen har info om. Dessutom med rekorddålig förberedelse. Samtidigt har de två snutar (Matt Dillon, Jay Hernandez) i hasorna. Där Heat lägger en hel del krut på karaktärsutveckling satsar man här på lite coola actionsekvenser och tuffa rån. Vi har en jakt till fots som är riktigt snygg och svettig och en shoot-out mot slutet där man bränner av mer skott än i alla Rambofilmer tillsammans känns det som. Man vet exakt var storyn är på väg, man vet vem som kommer dö, vem som kommer blåsa vem och vilka som faktiskt kommer undan hela spektaklet levande. Inte dåligt på något vis och man är underhållen hela vägen, men när eftertexterna rullar har man redan lite svårt att komma ihåg vad man sett. Om ett år kommer jag blanda ihop scener från den här med Street Kings eller Fast&Furious och inte bry mig mer om det.

/Surskägget

The Fast & The Furious x 4

The Fast & The Furious
@@@@
När den här filmen kom 2001 var den tro det eller ej banbrytande. Filmer om snabba bilar, infiltrerande poliser och tuffa snubbar hade gjorts förr (nån annan än jag som kommer ihåg Biltjuvarna – Snodd på 29 sekunder med Charlie Sheen?) men inte med samma uppskattning och fokus på bilarna som här. Plötsligt fick hela världen lära sig att alla dessa muskelbilar som streetracade olagligt hade mängder med nitrous oxide (eller lustgas på svenska) som vid rätt läge fick bilen att åka ännu snabbare under begränsad tid. Tuffa märken som Ferrari, Porsche och Lamborghini var helt ointressanta och istället tävlade alla i Nissan och liknande asiatiska bilar. Storyn har berättats tusen gånger förr och kommer i olika former berättas tusen gånger igen. Snut (Paul Walker) infiltrerar gäng och blir kompis med skurk (Vin Diesel) och dessutom kär i skurkens syster (Jordana Brewster). Släng in en tuff brud i lyxförpackning (Michelle Rodriguez) en bunt street racingscener, lite hiphop och sexiga latinos så har du The Fast & The Furious. Vi vet vad som kommer hända mellan karaktärerna men vi är underhållna hela vägen trots det.
/Surskägget

2 Fast 2 Furious
@@@
Vin Diesel trodde han hade en stor karriär framför sig och vägrade en uppföljare så Walker får nöja sig med Tyrese Gibson (Tranformers 1+2) som sidekick när de två tillsammans med sexiga Eva Mendes infiltrerar nästa skurkgäng. Den här gången utspelas det i syndigt sexiga Miami istället för glammigt sexiga LA. Annars är det i princip samma film en gång till förutom att Walker inte blir bästis med skurken den här gången. Ettan skapade nånting nytt. Tvåan kopierar det bara, vara sig mer eller mindre. Men vill man ha sin machoaction med läckra bilar och coola, snygga brudar är det här en perfekt fredagsunderhållning.
/Surskägget

The Fast & The Furious: Tokyo Drift
@@@
I den tredje delen är ingen av originalskådisarna med och detta blev mer som en franchiseuppföljare som lever på namnet och coola bilar. Vår huvudperson (spelad av Lucas Black) hamnar i Tokyo. Där är det inne att "drifta", d v s man kör på snedden med bilen utan att tappa fart eller krascha. En trick som ser coolt ut och som förmodligen är svårt att utföra utan att sladda bort sig totalt. Det hela började och utvecklades tydligen i Japan, och det är främst bland japanska förare trenden är poppis även om den nu även börjar spridas västerut. Liksom ettan och tvåan är det macho, det är adrenalin, det är klichéer så det sprutar grus om det, det är testosteron och snygga brudar. Ibland är det allt som krävs en lördagskväll.
/Surskägget

Fast & Furious
@@@+
I fjärde delen samlas alla skådisarna från ettan för första gången och det blir därmed den första riktiga uppföljaren. Vin Diesel och Michelle Rodriguez lever på flykt under lagen och livnär sig på att kapa allt de kan komma åt. Paul Walker jobbar fortfarande som FBI-agent i LA. Genom en olycklig händelse tvingas Vin Diesel tillbaka till LA för att söka hämnd på knarkbaronen Campos. Som av en slump håller Walker på att infiltrera Campos gäng. De slår sina påsar ihop ännu en gång och adrenalinstinn bilaction kan än en gång sparka stjärt på bioduken. Diesel har pumpat skrot så han börjar närma sig Stallonemuskler och slänger med skurkar åt höger och vänster som om de vore trasdockor. Walker kör sitt patenterade smile och ett par trosor nånstans i Hollywood blev precis lite fuktiga. Det är klichéafton staplad på klichéafton men fuck you det funkar. Walker och Diesel är ett coolt radarpar och actionsekvenserna sköna. I princip alla skådisar är fortfarande fotomodellssnygga och det är läckert, sexigt, svettigt, tufft och coolt att kunna köra bil asfort utan att krocka.
/Surskägget