@@
På papper är det en klockren idé. Ta de två elakaste rymdmonstrena och släng ihop dem i samma film så de kan slåss inte bara mot oss människor utan även mot varandra. Ettan var tyvärr ett stort misslyckande där man fjantade runt i isen och nån hemlig gömma. Lika spännande som att fisa ungefär. Tvåan stod väl inte högst på dagskursen att se när den kom, men eftersom att man är en actionsucker så halkade man dit till slut. Handlingen är klassisk. Aliens och Predators hamnar på jorden av misstag. Aliens slipper lösa och Predator måste jaga ner dem. Människor i liten sketen håla ingen hört talas om nånsin hamnar i mitten. Folk dör. Aliens dör. Predators dör. Det är syrablod, gnisslande tänder, fula käftar, laservapen, nationalgardet, exploderande bröstkorgar och "Come on! COOOOME OOOOON!" i en salig röra. Och för stunden funkar det, men imorgon har jag glömt att jag såg den.
/Surskägget
@@
Man gillar ju sina Aliens och sina Predators och i dataspelens och seriemagasinens värld så är det ballt att låta dom grymma varelserna mötas. På film är det inte fullt så kul och är man en gammal gubbjävel som jag själv så måste det åtminstone finnas någon rim, lite reson och kanske ett kryddmått av poäng någonstans. Poänglösa rullar är roliga om dom gjordes 1986 för det förlåter jag alltid. Den första AvP (som kidsen säger) rullen var rent ut sagt bedrövlig och dessutom riktad mot en något yngre publik än denna uppföljare som är betydligt våldsammare och blodigare. Det finns ett visst mått av underhållning här och det går undan men man ledsnar efter en kvart. Se hellre om Aliens och Predator så får ni smaka på hur riktig film skall göras och då var det runt 20 år sedan rullarna kom! P.S. Håller dataeffekterna på att helt förstöra charmen i all film? Ibland är det snyggt, ibland är det fult, ibland är det bedrövligt...jag fattar inte. Men det är ett annat inlägg som vi gräver djupare i så småningom.
/Vrångmannen
måndag 10 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Det gamla ordspråket stämmer i allra högsta grad även in på modärn CGI: "De bästa specialeffekterna är de man inte märker." King Kong må vara ett underverk av ziljoners driljarder hårstrån som rör sig realistiskt i vind, men jag ser bara "STOR DATORGENERERAD SAK" i bild och blir aldrig, ALDRIG, övertygad.
...vad pratade ni om?
Det sjuka med just King Kong är att jag på nåt sätt tycker effekterna var bättre i originalet. Eller rättare sagt, de känns mer äkta än STOR DATORGENERERAD SAK som i nya rullen. Sen att det är ryckig stop-motion spelar ingen roll.
Jag håller med dig fullständigt.
Precis min mening. Märker man inte att det faktiskt är en effekt så är det ju lyckat men alltför ofta tänker man just "vilken snygg effekt" eller "vilken dålig effekt" och det är egentligen nästan lika illa för man har ju avslöjat filmbluffen. Såg t.ex The Mist (recension snart) och gillade liksom premissen samt Stephen Kingkänslan i rullen men tyvärr så faller den på sådär effekter. Tycker den ändå har en hel del bra så det är inte ett misslyckande men finns det något värre än filmer som kunde blivit så mycket bättre men filmmakarna gjorde FEL?!
Fråga: var Alien vs Predator: Requiem bättre, sämre eller likvärdig med 1:an?
Bättre än ettan för det var mer ös men egentligen är dom bägge kassa.
Betydligt bättre än ettan för ettan fuckade dom upp totalt. Skulle vara läskig men med en PG-rating...eh jaha? I tvåan kan de åtminstone få till den där klassiska "shit, alla måste från byhåla snabbt annars dör vi men vi käbblar om bästa vägen ut"-dynamiken. Som de i o f s slarvar bort lite men men...
Aha, får nog se den i alla fall då.
Viktigaste frågan: Vilken sida håller ni på?
Skicka en kommentar