Julkalendern 9 dec: Ulf Malmros

En stabil värmlänning i den svenska filmbranschen som bjussar på flyktiga men ofta trevliga smällkarameller. Underhållande, filmiskt snyggt men tillika lättglömt. Malmros gav oss en hel del bra teve också när det begav sig (Silvermannen, Rapport till Himlen, Sally) och trots hans framgångar med mer ”seriösa” produktioner så kan ingen ta ifrån honom att hans första jobb som ”riktig” regissör (skrev även manus) var den geniala miniserien Den elaka polisen med Micke ”Svullo” Dubois i huvudrollen. Det är stort. Det är nästan störst. Nu koncentrerar vi oss på långfilmerna. Mina damer och herrar, vi ger er Ulf Malmros.


Ha ett underbart liv (1992)
@@@
Peter åker upp till norrland för att göra lumpen. Väl framme får han höra att hans flickvän hemma i Stockholm är otrogen så han smiter från tjänstgöringen och beger sig tillbaka för att göra upp affärerna (hehehe!). Vi får en rätt skojig och fartfylld road movie med lite action, en skönt galen Kjell Bergqvist som bjussar på cirka tusen one-liners hahaha. Det bjussas på lite kärlek också i form av Lina Perned (debuten), som på biopremiären av filmen blev arresterad för droginnehav och åkte direkt i finkan utan att passera gå. Hon skulle för övrigt inte kunna skådespela sig ur en cell (även om hon säkert försökte). Tidens tand har (som vanligt) varit lite hård på ”Ha ett underbart liv” men samtidigt kan man också se den här roliga bagatellen som ett tidsdokument från 90-talets lite gladare Sverige.
/Vrångmannen

@@@+
Hahahahaha Bergqvist alltså, vilken hjälte. Filmen får ett plus direkt bara för hans argaste av alla arga karaktärer.
/Surskägget

Den bästa sommaren (2000)
@@@@
Sommaren 1958. En pojke och en flicka flyttar under sommaren in hos den buttre Yngve Johansson (en i det närmaste briljant Kjell Bergqvist). En annorlunda vänskap växer fram mellan barnen och mannen. En riktigt bra film med värme, humor, sorg, glädje och motgångar (Brasse Brännström är den elaka!). Trodde inte man kunde göra såna här rullar längre i det här avlånga landet men Malmrosjäveln visade att jag hade fel. Jag lyfter på hatten och trots att den är över 10 år gammal så ber jag er se den imorrn. IMORRN!
/Vrångmannen

@@@@
Snudd på femma, det här är sjukt bra. Den här typen av filmer borde man satsa på mer här i Sverige. Riktigt bra manus, enkla miljöer, inga specialeffekter och action och skit som man ändå inte fixar, däremot sjukt bra karaktärer och underbart varm historia.
/Surskägget

Smala Sussie (2003)
@@@
Erik återvänder till sin lilla hemstad för att leta efter sin lillasyster, Smala Sussie, som försvunnit spårlöst. Småspännande och fartfylld deckarkomedi med ett skönt smått overkligt persongalleri. Det är nästan lite film-noir över den här fast med pastellfärger och sol istället för skuggor och mörker. Kjell Bergqvist är rolig. Tyvärr ballar filmen ur rejält på slutet och betyget får därför lida ett snäpp. Fram till dess har du aldrig tråkigt när du följer händelsernas gång i den lilla värmländska byn.
/Vrångmannen

@@
Hyfsat bra, men tappar snabbt fokus. Håller inte med alls om att man aldrig har tråkigt, för det har man. Okej rulle, men inte mer.
/Surskägget

Tjenare Kungen (2005)
@
Någon ung tjej lämnar sin lilla hemstad i Värmland (vilken chock!) och vill bli punkmusiker i något band i storstan på 80-talet eller nåt. Den här dramakomedin föll mig inte alls i smaken tyvärr. Jag minns bara att jag tyckte den var knappt sådär och att vissa av skådespelarna inte var något vidare. Såg jag ens klart den? Nej du Ulf, Uffe, får jag kalle dig Uffe? Vifta inte spigg framför mig och kalla det böckling (?). Här har du tidigare bjussat på finfina verklighetsflykter och så krämar du ur dig detta? Sånt straffas med det sämsta betyget Uffe. Det sämsta.
/Vrångmannen

@@@
Men kom igen! Här händer det grejer. Okej, jag kanske är färgad av att jag älskar mitt 80-tal och min punk, men det här är fan kul större delen av tiden. Att det är lite halvtaffliga repliker ger en skön svensk-film-på-80-talet-känsla dessutom (eller ja, det är ju alltid halvtaffliga repliker än idag, se bara på Noomi i Män Som Brinner När Det Sprängs Luftslott).
/Surskägget

Bröllopsfotografen (2009)
@@@
Det lämnas och återvänds till små hemstäder i Värmland i Malmros filmer. Det är ett ok signum att ha. Bröllopsfotografen är inget undantag. Robin drömmer om att bli fotograf men jobbar på fabriken i Molkom. När fabriken läggs ner tar han sin chans, lånar pengar till en dyr och fin kamera och sticker till Stockholm. Där hamnar han mitt i överklassen och blir av en slump bröllopsfotograf. Charmigt om att drömmar kan uppfyllas med humor och värme. Ytterligare en sevärd bagatell av vår kompetente värmlänning. Noterbart är att Kjell Bergqvist är med (igen) och är bra (igen) trots att han gör samma roll som han gjort i över TRETTIO ÅR!
/Vrångmannen

@@@
HAHAHAHA Bergqvist! BERGQVIST! Fan, jag ger filmen @@@@ nu när jag tänker på det. HAHAHAHAH BERGQVIST! Vrångast och roligast.
/Surskägget