Nästa film i serien av filmatiseringar av Camilla Läckbergs böcker om Fjällbackamorden. Precis som Tyskungen igår lider filmen hårt av att vara direkt ospännande. Här har vi dock fler problem att brottas med som Tyskungen inte hade i samma utsträckning. Dialogen. Jisses. Det är så taffligt skrivet stundtals att jag häpnar. Här kommer ett smakprov.
Patrik: Älskling, vill du ha lite thé eller kaffe?
Erika: Kaffe tack.
Patrik: Är det inte lite för sent för kaffe?
Surskägget: VARFÖR FRÅGAR DU OM HON SKA HA KAFFE OM DU TYCKER DET ÄR FÖR SENT PÅ KVÄLLEN DITT JÄVLA PUCKO!!!!???
Erika (irriterat): Jag sa kaffe.
Dessutom börjar jag ifrågasätta Erika som karaktär vilket aldrig är bra att göra om en huvudroll. Hon är alltså en författare som glider runt i stan och beter sig som polis. Om Camilla Läckberg dök upp hemma hos mig och började fråga varför jag befann mig än där och än här och vad jag egentligen sa till si och vad jag hittade på för bus med så hade jag med all förmodan och all rätt bett henne att dra åt helvete. Vilket nog skulle vara den normala reaktionen för de allra flesta om en person man inte känner dyker upp och börjar ställa massa frågor om ens liv. Men här svarar alla glatt så att Erika kan lösa fallet. Det här bådar inte gott inför nästa film i serien.
/Surskägget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar