Nu blir det personligt för Falk. Hans styvdotter Nina (Hanna Alsterlund) börjar få kontakt med sin biologiska pappa (Johan Hedenberg) efter många långa år av nollkontakt. Det dröjer dock inte länge förrän farsgubben sätter Nina i klistret rejält. Han är skyldig rysk maffia en massa pengar och de drar sig inte för att kidnappa Nina för att få sina pengar. Det här kommer Falk givetvis inte att tolerera. Det blir en kamp mot klockan för att rädda Nina och sätta dit skurkarna. Det jag gillar till stor del med Falkfilmerna är att man gör filmerna efter amerikansk modell i det att snutarna, och Falk framförallt, skiter i reglerna när det behövs. Och den här gången behövs det verkligen. Eklund som Falk ger en bra pondus till karaktären och är trovärdig även i situationer som är väldigt filmiskt actionladdade på ett sätt som inte hade funkat i verkliga livet. Även Alsterlund (som varit med från scratch i Noll Tolerans som liten jänta) gör en mer än gedigen insats och får oss att känna den skräck och desperation Nina känner. Det är smutsigt och spännande och jag gillar det hela vägen.
/Surskägget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar