Efter att omgång två varit snäppet vassare än omgång ett hade jag ganska höga förväntningar på omgång tre, den som ska bli den sista om Johan Falk. Och höga förväntningar ska man aldrig ha, det är sällan en film håller för det. Med tanke på hur actionspäckade filmerna i omgång två var är det svårt att fortsätta hålla det tempot eller skruva upp det ännu mer med tanke på budgetar i Sverige. Det är trots allt inte Hollywood vi pratar om. Med det sagt är det här fortsatt bra. Jakob Eklund i rollen är stabil (påminner ibland om Harrison Ford) och övriga karaktärer är alla en viktig del av ramhandlingen och röda tråden som löper genom hela filmserien. Jens Hultén som gängledaren Seth har vi redan hyllat, nu är det hög tid att vi nämner Mikael Tornving som chefen för polisen. Han har genomgående genom de 12 filmerna hållit hög klass med både allvar och oneliners och är den naturliga ledaren med både hjärta och hjärna för resten av gänget. Omgång tre tar avstamp ett par år efter omgång ett och Falk sticker iväg till Estland för att komma i kontakt med änkan till den skurk han dödade i Kodnamn: Lisa. Där blir han dock snart indragen av ryska maffian som dödar änkan och får det att se ut som att det är han. Nu måste han antingen jobba med maffian eller så får estländska polisen "bevis" för att han är mördaren. Goda råd är dyra. Vi bjussas på en ganska stor skottlossning på tysk motorväg och i övrigt är det som vi vant oss att Falkfilmerna ska vara, lagom delar dramatik och action stabilt portionerat under 90 minuter.
/Surskägget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar