Här lämnar man storyn med Kinnamans karaktär Frank vilket är helt rätt val. Det hade blivit lite tjatigt med en fjärde film med exakt samma tema. Frank är med men i bakgrunden och hjälper Falk lite från flanken sådär. Istället backar man bandet hela vägen till första filmen Noll Tolerans och hämtar tillbaka huvudskurken från den filmen, titelns Leo Gaut. Det är snyggt återknutet till första filmen med alla skådisar från första tillbaka i sina respektive roller så man får en bra kontinuitet i det hela. Sånt gillar vi. Snyggt. Kul också att man här gör Gaut till mer av en hjälte än en skurk och att det denna gång är Gaut som råkar ut för kriminaliteten och själv blir brottsoffer. Filmerna knyter tillsammans ihop säcken och ordnar upp alla eventuella lösa trådar. Vi börjar verkligen komma in i Falks värld vid det här laget och estetik, action och story följer den upptrampade stigen på ett bra sätt utan att bli repetitivt.
/Surskägget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar