Hotell Marigold 2

@@@
Ettan recenserades för några veckor sedan och ska jag vara ärlig är jag lite förvånad att man har gjort en uppföljare. Så jäkla bra var inte ettan att den förtjänade en tvåa, men tydligen har det varit stor publiksuccé och då kommer uppföljarna förstås. Tvåan upplevde jag trots noll förväntningar som lite bättre överlag. Det är lite bättre story, lite bättre skämt, lite bättre fart och fläkt. För att skaka om det lite bland britterna slänger man in Richard Gere i en rätt tam och trist roll som jänkaren som hamnar bland alla britter. Sedan nyttjar man inte potentialen i att ha en kulturkrock mellan de två konstigt nog. Istället är koncentrerar man handlingen kring ett bröllop mellan hotellchefen och hans fästmö. Precis som ettan är det lite småmysigt sådär utan att bli vare sig bra eller dåligt. Det puttrar på och man skulle utan större problem ha kunnat klippt ner filmen med en halvtimme till lagom 90 minuter.
/Surskägget

Hotell Marigold

@@@
Ett gäng brittiska pensionärer med olika bakgrund flyttar till ett pensionat i Indien där de för en hyfsat billig penning kan leva ut sina sista dagar på ett sätt som de inte skulle kunna tillåta sig hemma i England. Alla åker dit med sin egna agenda och givetvis uppstår vänskap, kärlek och bråk dem emellan. Det är lite småmysigt och det hela puttrar på med lite lagom doser smågarv med jämna mellanrum. Det är välspelat, det är välregisserat och det är väldigt standard 1A-vi-har-sett-det-förr. Inget nytt under solen och filmen bleknar i minnet som ett foto som lämnas i solljus. En bunt brittiska gamlingar med som Judi Dench, Tom Wilkinson, Bill Nighy och Maggie Smith.
/Surskägget

Wild Target

@@@
Brittisk gangsterkomedi. Här är det Bill Nighy som är en åldrar lönnmördare som anses vara bäst i världen. Hans far var lönnmördare och hans far innan honom så Nighy kommer från ett långt respekterat led av folk som dödar folk för pengar. Framförallt är det ingen som vet hur Nighy ser ut och det är precis så han vill ha det. Snabbt in, döda och lika snabbt ut innan nån ens hinner fatta vad som hänt. Nackdelen är förstås att han inte har några som helst vänner och att han därmed är lite klumpig socialt. Emily "jag är sötast vadårå" Blunt är tuffa bruden som glider runt och snor lite här och snor lite där för att hanka sig fram i livet. När Blunt lurar en miljonär på en dyr tavla får hon ett pris på sitt huvud. Meeeeeen Nighy kan inte förmå sig att döda henne så han tar sig an henne istället. Därmed skickas lönnmördare nummer två ut på jakt efter henne och Nighy (spelad av Martin Freeman). Det bjussas på rätt så många garv genomgående och både Nighy och Blunt gör bra roller. Däremot är det en hel del transportsträckor och det faktum att superunga Blunt skulle falla för supergamla Nighy känns inte helt rimligt eller fräscht.
/Surskägget

Hot Fuzz

@@@@
Då var det bara att köra Hot Fuzz när jag ändå skrev om The World's End. Så har vi hela trilogin samlad här på bloggen. Skammen att Hot Fuzz inte blivit recenserad för längesen är makalöst stor. Vad är det här?!?!?! Förmodligen är det Vrångmannens fel. Oavsett är Hot Fuzz i mitt tycke den absolut bästa i Cornettotrilogin. Här är det en tuff snut från London (Pegg) som blir skickade till en liten sömnig byhåla då cheferna vill bli av med honom. Mitt i denna lantliga idyll håller Pegg på att gäspa ihjäl sig för det händer ingenting. Eller? Plötsligt är det ett jäkla ös och mord hit och dit och det är upp till Pegg och kollegan (Frost dårå) att ta tag i saker och ting. Oneliners levereras en gång i minuten och det är galna shoot-outs åtminstone en gång i kvarten. Hahahaha. Det är såhär en riktig actionkomedi ska vara. Mer sånt hoppas jag vi kan få av Wright/Pegg/Frost framöver.
/Surskägget

@@@@
Har sett filmen flera gånger men såg om den direkt efter att jag hade läst Surskäggets ressis. Hot Fuzz är fortfarande makalöst bra. Sjukt rolig med ett sanslöst ös från första till sista sekund.
/Vrångmannen

The World's End

@@@
Så kommer avslutande delen i så kallade Cornettotrilogin av och med Edgar Wright, Simon Pegg och Nick Frost. Första filmen Shaun of the Dead blev superhyllad av de flesta dock inte mig hehehe. Mycket för att jag såg den tio år efter att den kom och den inte höll för de enorma förväntningar jag hade. Del två var desto bättre. Hot Fuzz är kanonkul (och inte recenserad här på bloggen såg jag nu när jag skulle länka till den!). Tredje delen börjar riktigt bra men lyfter aldrig till en fyra utan stannar på en stabil trea. I korthet går det ut på ett gäng gamla barndomsvänner som återförenas för att gå en gammal pubrunda. På vägen inser de att utomjordingar tagit över en stor del av den gamla hemstaden och börjar kämpa emot för att befria staden och människorna som bor där. Allt medan de fortsätter pubrundan och blir fullare och fullare. Konceptet är kul och Pegg/Frost är ett bra radarpar som här blir uppbackade av Martin Freeman, Pierce Brosnan, Rosamund Pike och Bill Nighy. Filmen hamnar dock på lite tomgång mellan pubarna och det är en hel del transportsträckor som man kunnat göra mer av eller bara skippat helt. Allt som allt en underhållande liten romp för stunden som inte lämnade större avtryck på detta sura skägg. Vrångmannen var av ungefär samma åsikt.
/Surskägget