The Intern

@@@
En gammal klassisk romcom med en twist. Istället för att chefen är man och underhuggaren kvinna har man här vänt på steken. Anne Hathaway är en 30-nånting mitt-i-karriären ung-och-hungrig extremt framgångsrik VD på ett internetbolag som säljer kläder via sin hemsida. Det växer så det knakar och utmaningarna blir större och större så att styrelsen till slut vill att Hathaway ska fundera på att ta in en extern VD. Detta innebär dock att Hathaway lämnar över kontrollen på sitt bolag som hon byggt upp till nån annan. Å andra sidan ger det henne mer tid med sin man och sitt barn som hon i princip aldrig hinner med. I samma veva anmäler sig gamlingen Robert De Niro som praktikant eftersom att han tröttnat på att sitta hemma och rulla tummarna sedan han blivit pensionerad. Han blir Hathaways personliga praktikant vilket hon till en början har svårt för men sakta men säkert mjuknar hon när hon inser att De Niro har en hel del erfarenhet av livet och att han faktiskt kan hjälpa henne med en hel del. Det här är inget nytt under solen men Hathaway och De Niro har bra kemi och levererar helt klart godkända karaktärer. Det småputtrar på sådär myspysigt och funkar helt klart som en matiné en söndag eller som datefilm en fredag.
/Surskägget

Nightcrawler

@@@
Hoppsan hejsan där satte Vrångmannen och förmodligen större delen av filmvärlden i halsen när jag inte tokhyllar denna lilla rulle med en fyra eller rentav femma i betyg som de flesta andra verkar göra. Fler än en gång har jag läst saker som: "Lätt 2014 års bästa film" eller "Fy fan vad bra den var ge den alla Oscars i världen" eller "Överlägset det bästa på år och dar". Nej vänner, så är det inte. Ledsen att behöva ta min sylvassa nål och spräcka er lilla rosa, fluffiga Nightcrawlerbubbla men filmen är inte en mästerverk på långa vägar. Den är bra - utan tvivel - men inte lysande eller fantastisk eller makalös eller strålande eller nån av de många andra berömmelseorden man kan kasta på en riktig toppenfilm. Samtidigt som eftertexterna rullade satt jag och funderade på varför en mer eller mindre unison filmvärld tycks superhylla och älska den här filmen. Då slog det mig. Nej, det var inte Maggie Simpson med en hammare, det var en idé. Idén lyder som följer: alla älskar filmen för att man blandar ihop Jake Gyllenhaals på riktigt lite för bra rollprestation i filmen med filmen i sig. Man blir så bländad av hur jäkla spring-å-göm-dig-bra Gyllenhaal är så man rycks med att tro att filmen är lika bra som han. Som vi dock har konstaterat så är filmen inte i samma klass som unge herr Jake (som inte blev Oscarsnominerad och hade det inte varit för att Oscarsjuryn alltid hatat den här typen av mörka filmer hade jag blivit genuint förvånad, som det är nu rycker jag mest på axlarna och undrar stillsamt när Oscarsjuryn ska inse vad som är bra på riktigt och inte det som filmbolagen gör mest reklam för inför galan). Gyllenhaal är fucking amazing för att tala oren svenska. Lysande! Makalös! Grym! Allt det där, allt det där.
/Surskägget

@@@@
Ingenting blandas ihop här Surskägget. Filmen är toppen och det är även rollbesättningen, i synnerhet Jake Gyllenhaal. Ingenting blandas ihop här. Fan vilken rulle!
/Vrångmannen