Paradise

@@@
Diablo Cody formligen exploderade på kändishimlen när hennes första manus Juno filmatiserades och blev en jättehit som sig bör då det var en riktigt bra film med ett riktigt bra manus. Efter Juno har det varit lite upp och ner med övriga manus Cody skrivit. Jennifer's Body (med Megan Fox som är het och vet om det) var en småkul liten komediskräckis, Young Adult (med Charlize Theron) tog sig själv på lite för stort allvar och missade målet, Ricki and the Flash var en helt okej liten rock'n'rollfilm (med Meryl Streep) och däremellan skrev och regisserade hon denna lilla dramakomedi. I centrum har vi Lamb (Julianna Hough) som har brännskador över större delen av kroppen efter en flygolycka. Hon är född och uppväxt i en starkt religiös familj men slutar tro på Gud efter olyckan och sticker till Las Vegas för att synda, d v s dricka sprit, dansa och rent allmänt ha kul. I Vegas stöter hon på bartendern Will (Russell Brand) och den sjungande strippan Loray (Octavia Spencer). De tre ger sig ut i Las Vegasnatten och har många äventyr ihop. Manuset är delvis charmigt och fint och delvis fullt med logiska luckor och hål. Hough och Brand har bra kemi ihop och Cody lyckas väl i registolen med tanke på att det är första försöket. Inget speciellt på nåt vis men en trevlig liten feelgoodfilm.
/Surskägget

Rock of Ages

@@@
Jag har allmänt svårt för musikaler (undantaget är Blues Brothers) och kände trots Tom Cruise, Malin Åkerman, Paul Giamatti, Catherine Zeta-Jones, Russell Brand och Alec Baldwin i rollerna ingen sådär superpepp inför denna rulle. Det stora plusset låg dock i att man omarbetat gamla 80-talshårdrocksdängor till att passa storyn (eller rättare sagt anpassat storyn utifrån dessa rockklassiker) och två timmar 80-talshårdrock är ju trots allt något som ligger mig varmt om hjärtat (sen att de inte hade med någon W.A.S.P.-låt vet jag inte om jag förlåter dem för). Grundstoryn kretsar kring småstadstjejen Sherrie (en ytterst trevlig ny bekantskap i Julianne Hough som gjort lite film tidigare men inget jag sett) och småstadskillen Drew (Diego Boneta) som både hamnat i L.A. i jakten på berömmelse. Istället får de jobb som serveringspersonal på hippa rockklubben Bourbon Bar i väntan på att bli lika kända som superduperrockstjärnan Stacee Jaxx (Tom Cruise) som själv sparkade igång sin karriär back in the day på just Bourbon Bar. Eftersom att det är en musikal är det mesta gjort med glimten i ögat och handlingen tvingar hela tiden in de mest absurda situationer bara så att karaktärerna har något att sjunga om. Men hey, sånt är konceptet och det är bara att köpa. Hough och Boneta har bra kemi (samt bra sångröster) medan övriga mer namnkunniga skådisar ger bra tyngd till birollerna (om än sämre sånginsatser). Cruise är sjukt rolig som den överdrivet divige Jaxx som är helt bortkopplad från världen och bara lever i sin egen verklighet, och Giamatti återhållsamt bra som snikne managern. Gillar man 80-talet är detta en grym nostalgitripp både musik- och klädmässigt och det är bara att njuta. Vrångmannen däremot, han gillar inte 80-talet.
/Surskägget

Arthur (2011)

@@@
På ett sätt är detta den kanske mest onödiga remake som gjorts. Dudley Moore i originalet från 1981 var fantastisk som den apfulle men ack så charmige miljardärsonen som blir tvingad att gifta sig med en kvinna han inte älskar bara för att få behålla sitt arv samtidigt som han blir kär i en annan kvinna. Även om det skett mängder med förändringar i världen sedan 1981 har det egentligen inte hänt någonting alls som påverkar denna grundstory. Därför känns en remake väldigt onödig. Å andra sidan har ju Russell Brand surfat upp som den nye komikern att hålla ögonen på. Och som gammal alkis, pundare och sexmissbrukare är Russell rätt given i den här rollen. Och han gör det bra, absolut. Inte lika bra som Dudley förstås (men å andra sidan har det någonsin funnits någon som spelar totalt packad bättre än Dudley? tror inte det) men det var väl heller inte väntat. Brand har charmen, glimten i ögat och som sagt historiken att spela full och vårdslös på ett trovärdigt sätt. Släng på den här rullen under förfesten och garva åt Arthurs tokigheter eller på söndag när du ligger bakis och vill trösta dig med lite alkoholrelaterade skämt.
/Surskägget

@
På tal om filmer som inte går att titta på för man känner liksom hur tiden slösas fysiskt och psykiskt och ens liv sakta rinner iväg. Ledsen. Borde tycka att detta åtminstone var ok och smårolig underhållning men det är inget annat än utter bollocks. Precis som Russell Brand är i denna lama remake. Hur fick han ens en huvudroll? Floppen exploderade snabbt till dvd men borde endast ha exploderat.
/Vrångmannen

Oscarsgalan - Bästa Utländska Film

Russell Brand! HAHAHAHAHAHAHAHAHA! Kungen! Roligast på galan ikväll, tätt följd av James Franco som rökt upp hela Kaliforniens marijuanalager hahahaha! Men vår goda vänner i Danmark tog hem priset så det är bara att gratulera.
/Surskägget

Hvergang!
/Vrångmannen

Oscarsgalan - Röda mattan 00:30

Intervjuarna på röda mattan vinkade nyss till sig Russell Brand. Hahaha! Han är fantastisk. Den tomma blicken och den torra men helt galna brittiska humorn. Han skiter verkligen i allt och eftersom han ska presentera en nominering så hoppas vi på att han visar vart skåpet ska stå. Hoppas vi får en handfull sköna bråkstakar som ställer till det lite. Det blir roligast så.

/Vrångmannen