måndag 7 april 2008

80-talet: Del 1 - Highschoolfilmer

Folk pratar ofta om hur bra 70-talet var filmmässigt. Och visst, det kom fram många nya supertalanger och studiosystemet förändrades för all framtid när de unga, hippa regissörerna (Spielberg, Lucas, Coppola, DePalma m fl) tog över. Men för mig har alltid 80-talet var det ultimata filmdecenniet. Det gjordes hur mycket sjukt bra film som helst på 80-talet, och eftersom att man var ung och oförstörd fastnade det mesta ännu mer i skallen på en.
Min absoluta favoritgenre än idag är highschoolfilmen. Den kan ta sig olika uttryck, komedi, drama, action, romantik, men handlar om ungdomar och deras liv ofta med en stark förankring till skolan med många scener i och kring skolan och skolområdet. 80-talet var highschoolrullarnas absolut bästa årtionde. Här ett litet urval.

Back to school (1986) - @@@
Inte en ren highschoolrulle då den utspelar sig på college, men andan är densamma. Här möter vi Thornton Melon (en briljant Rodney Dangerfield) som trots att han är gammal och grå bestämmer sig för att börja college igen för att hjälpa sin son att klara studierna. Thornton är rik som ett troll och köper sig helt enkelt allt han behöver, något hans son har lite svårt att smälta. Dessutom är Thornton "loud and obnoxious" på ett sådär härligt sätt som bara vår vän Dangerfield kunde vara. Det bjuds på många skratt och många cameos (en annan gammal hjälte Sam Kinison t ex) och i slutet avgörs kampen mellan de onda och de goda via simhopp. Lite av en bortglömd film i a f här i Sverige, men får du tag på den så tveka inte utan köp direkt. Bjussar här på scenen med Kinison. Lysande.


The Karate Kid (1984) - @@@@
Tycker faktiskt den här är riktigt bra fortfarande. Uppföljarna blev ju sämre och sämre (trean alltså, helt seriöst, gud vad usel den är) men den första hade tempo, drama, action, spänning och kärlek i lagom dos och blandning tillsammans med det klassiska highschoolfilmtemat nämligen den utstötte som försöker passa in i gänget. Amerikanska highschoolfilmer bygger mycket på hierarkin i skolan, de tuffa sportsnubbarna som är dumma och dryga vs de mesiga töntarna som är snälla och som får tjejen i slutet (trots att det aldrig händer i verkligheten). Ralph Macchio var 23 och skulle föreställa 15-16 och såg yngre ut än det rentav. Han blev självklart tapetserad på alla tjejväggar i världen tills de såg hur plufsig och fet han blivit i trean då alla affischer brändes på bål. Karatescenerna är tämligen lama idag, men Trantekniken är klassisk och Cobra Kai tillhör fortfarande de tuffaste karateskurkarna på film.
Här är den gamla trailern.


Better off Dead (1985) - @@@+
Vilken klassiker. Återigen kanske inte så känd här i Sverige, men ruggigt bra med en suverän John Cusack i huvudrollen. Den här gled lite mellan highschoolgenren och skidgenren som var en helt egen typ av ungdomsfilm där den onde och den gode avgjorde vem som skulle få bruden och halva kungariket genom att tävla i slalom mot varandra. Så även i denna. Men resten av filmen utspelar sig mer i skolmiljö än på bergstoppar och därför är den mer en highschoolfilm än nåt annat. Storyn är lika enkel som klassisk. Vår hjälte blir dumpad av flickvän för elak snobb. Vår hjälte får fransk utbytesstudentska som granne. De blir kompisar. Vår hjälte inser att han vill ha fransyska istället. Men med Cusacks ironiska torra minspel och alla lika ironiska oneliners manusförfattarna matar honom med höjer den sig snäppet över det mesta i genren. Det finns så många knäppa detaljer i den här att det knappt är sant. Cusacks mamma i filmen kan t ex inte laga mat överhuvudtaget. I en skön scen serverar hon nån sorts geléröra som Cusack petar lite på. Maten kryper då iväg längst bordet. Hahahahaha! PS. Regissören hetter Savage Steve Holland, och bara det gör filmen sevärd. Han gjorde även nästan lika lysande One Crazy Summer med Cusack och Demi Moore året senare, men det är dessvärre icke en highschoolfilm och passar därför inte in här.
Blir du inte sugen efter den här trailern har du inget hjärta.


Lucas (1986) - @@
Lille Corey Haim spelar 14-årige Lucas, en liten och klen men smart kille som är mobbad av de allra flesta i plugget. Han har dock en vän, populäre quarterbacken Cappie (Charlie Sheen) som fungerar som nån sorts storebror och mentor. En dag flyttar söta Maggie (lika söta Kerri Green) in till området och Lucas blir genast kär. Kruxet är att hon blir kär i Cappie och Cappie i henne. Så Lucas bestämmer sig för att gå med i det amerikanska fotbollslaget för att vinna Maggies hjärta samtidigt som han dissar Cappie som trots hela situationen försöker fortsätta vara hans vän. Söt liten bagatell kanske mest känd för att både Haims och Sheens karriärer fick en rejäl skjuts av filmen och att både Jeremy Piven och Winona Ryder hade sina första roller i den.
Glasögonen Corey Haim har HAHAHAHAHAHAHAHA...


Breakfast Club (1985) - @@@@@
Den ultimata highschoolfilmen. Se min och Vrångmannens tidigare recensioner här.
Åh vilken trailer. Speakerrösten hahahahahaha.


Heathers (1989) - @@@@
Winona debuterade i highschoolrullen Lucas och fick sedan med en helt annorlunda highschoolrulle för evigt kultstatus. Heathers (eller Sex, Häxor Och Dödliga Lektioner som den paradusla svenska titeln löd) är en svart komedi där nördarna (Ryder och Christian Slater) bestämmer sig för att slå tillbaka mot det fina innegänget. Kruxet är att Slater tar allt på största allvar och faktiskt börjar ha ihjäl folk på riktigt. Ryder vet först inte hur hon ska ställa sig till allt, men bestämmer sig till sist att galenskapen inte kan fortsätta. Då bestämmer sig Slater för att döda henne också. Som ni ser är det ganska mörka teman för att vara en ungdomsrulle. Där de flesta andra 80-talsfilmer i highschoolmiljö var glättiga och glada även när det handlade om hjärta, smärta och mobbing så är den här svart som natten (dock med glimten i ögat och med en underbar humor som genomsyrar svärtan). Kanske för att vi började närma oss 90-talet här och folk var trötta på det glättiga. Hursomhelst är den här riktigt bra och bör ses genast om du inte redan gjort det. PS. Lägg märke till Shannen Doherty i en tidig roll strax innan hon slog igenom fett med Beverly Hills 90210.
80-talstrailers alltså....hahahhahahaha...


Can't Buy Me Love (1987) - @@@
Den på sitt sätt mest klassiska av alla highschoolrullar. Ronald (Patrick Dempsey) är en av nördarna i plugget. Men där hans polare nöjer sig med chips, dip och lite poker om helgkvällarna vill Ronald leva det ljuva livet. Han inser att hans popularitet skulle stiga om han bara kunde bli ihop med skolans snyggaste tjej Cindy (Amanda Peterson). Så han skramlar ihop typ alla pengar han har och "köper" henne. I en månad ska hon låtsas att de är ett par för att han ska bli poppis. Naturligtvis funkar det över förväntan och Ronald blir snart för cool för sina gamla vänner och till och med för cool för Cindy som givetvis går från att hata honom dag 1 till att älska honom dag 30. Dempsey är perfekt i rollen och i princip det enda stora han gjort fram till dags dato och Grey's Anatomy (även om han jobbat konstant så har det ju varit mindre filmer eller biroller). CBML har helt enkelt alla klichéer och några till från karaktärer till vändningar som en highschoolrulle kan kräma in på 90 minuter. Men ändå gjort med någon egen sorts stil som gör att den inte känns unken och trist.
She's hot, Ronald's not!


Three O'Clock High (1987) - @@@@
Grymt underskattad och sällan sedd kultrulle som är helt fantastisk. Regissören Phil Joanou började jobba mycket med U2 sen. Casey Siemaszko hade tidigare haft små biroller i allt från Secret Admirer till Tillbaka Till Framtiden och det här var hans första huvudroll. Storyn är lika enkel som genialisk. Casey är supertönten Jerry som på uppdrag av skoltidningen ska skriva en liten notis om nykomlingen Buddy (Richard Tyson som oftast spelar skurk som t ex i Kindergarten Cop). Vad Jerry inte vet är att Buddy hatar att folk rör honom, vilket Jerry naturligtvis råkar göra. Och då bestämmer Buddy att det ska bli slagsmål. Klockan tre prick på skolgården när skolan är slut. Resten av dagen ägnar Jerry åt att fixa sig ur knipan med diverse komiska följder. Bildspråket är lysande, tempot härligt uppskruvat och Siemaszko perfekt som den nervöse och töntige Jerry. Skrattfest mest hela tiden. Kan vara svår att få tag på, men om ni gör det slå till direkt.
Nån har lagt ut hela filmen på YouTube i typ 10 delar. Här är del ett så kan ni pussla själva sen.


Class (1983) - @@
Jonathan har en affär med en äldre och gift kvinna. Kruxet är att hon är hans collegerumskompis mamma (ännu en collegfilm alltså, men vi petar in den här ändå, temat är detsamma och känslan med som i de flesta highschoolrullar). Naturligtvis upptäcks detta av rumskompisen och kalabaliken är ett faktum. Filmen är inte sådär jättelysande, men ändå hyfsat känd fortfarande för att Andrew McCarthy, Rob Lowe, Alan Ruck och Virginia Madsen tog sina första stapplande steg här. Jaqueline Bisset gav tyngde med sitt namn på affischen som mamman. Se den och glöm den så fort filmen är slut.
Självklart har vi trailern här.


Private Resort (1985) - @@
Idag kanske mest känd för att vara Johnny Depps första huvudroll (han var med i Terror på Elm Street året innan, men det var en biroll). Det är ingen highschoolrulle dock (utspelas på ett hotell) men ville ha med den bara för att det är kul att seriöse Depp var med i en tutt- och pruttkomedi en gång i tiden.
Johnny Depps frilla är inte att leka med.


Fira med Ferris (1986) - @@@@
En film jag såg hur många gånger som helst när jag var yngre, och som håller än idag. Självklart är det highschool/ungdomsfilmskungen John Hughes som står bakom den här. Ferris (en grym Matthew Broderick) är smart och hipp men orkar inte alltid gå till plugget. Ibland behöver man en ledig dag som han säger. För att få lite lediga dagar då och då har han en hel arsenal med ursäkter och sjukdomar som gör att mamma och pappa låter honom vara hemma till storasyster Jeanies (en klockren Jennifer Grey) stora förtret då hon vet att han fejkar. Men rektorn (en lysande Jeffrey Jones) är Ferris på spåren, och det gäller för Ferris att ligga steget före. Mitt i allt detta har vi Ferris flickvän Sloane (Mia Sara) och hans neurotiske och nervöse bäste vän Cameron (en strålande Alan Ruck). Det finns så många sköna toppar och höjder i den här så det inte är sant. Roligt är att Ferris då och då är väldigt medveten om att vi i publiken är där och talar direkt till oss med en liten glimt i ögat typ: "vi vet alla att det här är en film, fast bara ni och jag, inte de andra karaktärerna, hahaha". Jeffrey Jones som rektorn är helt slut och galen i skallen och hans försök att sätta dit Ferris leder honom bara till värre och värre olyckor så att han när han väl får tag på Ferris i slutet av dagen ser mer ut som en lallande dåre än som en proper rektor. Jennifer Grey är argast hahahahaha i världen på sin ohängde bror och hennes blickar är de suraste jag sett på film. Roligt också att hon på en polisstation blir blixtkär i en ungdomsbrottsling (spelad av Charlie Sheen i en liten cameo). En av de roligaste karaktärerna kan också vara en namnlös lärare (spelad av Ben Stein) som med monoton och uttryckslös röst håller ett av världens segaste och tråkigaste föredrag inför en klass som sover. "Anyone? Anyone?" HAHAHAHAHAHAHAHAHAHA! Se den nu!!!!
Här bjuder vi självklart på den scenen.


Pretty In Pink (1986) - @@@
Eftersom att det är John Hughes som står för manus förväntar man sig lite mer från den här, samtidigt är det Howard Deutch som sitter i registolen och då försvinner väl lite av the Hughes magic antar jag. Klassisk story där Andie (en bedårande Molly Ringwald) är en fattig tjej som tvingas att ta hand om sin halvt alkoholiserade pappa sedan mamma dött. Hennes bäste vän Duckie (Jon Cryer i så galen outfit att det inte finns på kartan) är naturligtvis kär i henne men hon är kär i överklasslyngeln Blane (Andrew McCarthy) som är lite kär i henne också men som känner press från sin bästa polare Steff (en oooooooootroligt dryg James Spader) att inte röra sig utanför sina rikemanskretsar. Fattig vs rik alltså, och alla små problem som kan dyka upp när två personer från två skilda klasser börjar dejta. Självklart övervinner kärleken allt i slutet. Skådisarna är överlag väldigt bra. Spader är som sagt så dryg att såg man honom på stan en timme efter att man sett filmen så gav man honom stryk bara för att. McCarthy är osäkerheten själv och Ringwald naturligtvis helt perfekt i titelrollen (som jag har för mig skrevs för henne av hennes störste fan John Hughes). Men storyn är lite för by the book för att framkalla wow-känslor som andra Hughesrullar. Helt okej, men inte mer.
Garvar du inte åt Jon Cryers hatt+brillor då vet jag inte.


Sixteen Candles (1984) - @@@
Första försöket som regissör för John Hughes gör att filmen inte är så klockren som den skulle kunna vara, men fortfarande en mer än godkänd debut. Stackars Samantha (Molly Ringwald) fyller sexton men ingen tycks komma ihåg det. Istället fokuserar hela familjen på hennes äldre systers förestående bröllop. Självklart har vi det klassiska triangeldramat i plugget också där hon är kär i coola killen, medan tönten (en suverän Anthony Michael Hall) är kär i henne. Filmens stora behållning är utan tvekan Anthony Michael Hall. Året innan hade han fått lite av ett break through med Ett Päron Till Farsa (där han spelade sonen i familjen) och efter Sixteen Candles exploderade han förstås med Breakfast Club och Weird Science. Tyvärr dog hans karriär lika fort när han hoppade på en thriller (Out of Bounds) och sen en dramakomedi (Johnny Be Good) som inte var så kul. Hade han bara hållt sig till ungdomskomedier ett par filmer till hade hans karriär sett annorlunda ut. Synd på en talangfull skådis som kan växla mellan drama och komedi utan större svårigheter. Men i Sixteen Candles är han hilarious. Filmen måste ses enbart för hans skull.
Kolla in trailern så fattar du varför.


Snilleskolan (1985) - @@
Val Kilmers andra roll efter Top Secret! strax innan han gjorde Top Gun och för alltid skrev in sig i filmhistorien. Titeln säger allt. Det handlar om en skola för snillen. Och inget snille på skolan är smartare än just Val Kilmer som tar sig an lille osäkre Mitch som är ny på skolan. En av lärarna är deras nemesis och diverse sjuka och snillrika bus sätter lärarens nerver på prov. Sen blandas det in nån sorts spionhistoria i det hela vill jag minnas också. Roligast är snillenas snille, en kuf som bor i Val Kilmers garderob där han ordnat hiss ner i ett underjordiskt grottrum, hahahaha. Känns lite föråldrad idag med sina gadgets och prylar, men ändå underhållande.
Som sagt jag älskar berättarrösterna i dessa 80-talstrailers.


Weird Science (1985) - @@@@
Vad ska man säga? Har sett den här så många gånger så jag vet inte ens var jag ska börja. Återigen mr John Hughes. Återigen en lysande film. Gary (Anthony Michael Hall) och Wyatt (Ilan Mitchell-Smith) är två nördar som tröttnar på att inte ha flickvän. Därför bestämmer de sig för att skapa den perfekta flickvännen via sin dator (hahahahaha vilka idéer, datorer var så nytt och de kunde göra allt hahahahaha). De lyckas över förväntan och ut från röken och dammet kliver undersköna Lisa (Kelly LeBrock) som är alla tonårsgrabbars hetaste och våtaste fantasi. Hon får de två nördarna att kliva ur sina skal och bli tuffa grabbar. Med sin magi trollar hon fram de hippaste kläderna, de coolaste bilarna och ordnar den största festen hemma hos Gary där alla från skolan kommer (vilket leder till att Gary och Wyatt som värdar står och gömmer sig i Garys garderob för de är livrädda för att mingla hahahahahahahahahaha vilken scen!). Mitt i allt detta har vi Garys elake storebror Chet (en magnifik Bill Paxton i en tidig roll) som gör livet surt för våra hjältar tills Lisas magi sätter punkt för honom (specialeffekten åh specialeffekten, hahahahaha tänk Jabba the Hut fast mer grodaktig och uppenbart i plast, de har inte ens orkat bry sig för att det inte ska se fejkat ut hahahahhahahahaha!!!!). Vi får heller inte glömma Robert Downey Jr i en biroll som mobbare. Hans frisyr är out of this world (och hans insats är som alltid när det gäller Downey perfekt).
Vilken film!


Nördarna Kommer (1984) - @@@
En klassiker från den här tiden. Påp 80-talet dök termen nörd upp för första gången på allvar i både film och verkliga livet. Nördar dissades hela tiden på film naturligtvis, och nu var det dags för dem att hämnas (originaltiteln är Revenge of the Nerds vilket passar filmen bättre). Här samlar nördarna ihop sig och möter de tuffa sportgrabbarna i diverse tävlingar som längsta rap och ölhävning och liknande i sista halvtimmen på filmen. Givetvis vinner dem och alla lär sig att nördarna egentligen är coola. Vad ingen visste än 1984 var att alla nördar (och då menar jag verklighetens nördar) skulle bilda bolag som Microsoft, IBM och Apple och tjäna trehundra biljoners miljarder och därmed bli tusen gånger mer poppis än alla sportsnubbar i världen. Där kan vi snacka hämnd.
"Do you know karate?" "No." "Good." HAHAHAHAHHA!


Secret Admirer (1985) - @@@
Den hade två svenska titlar. På bio gick den under namnet Kedjebrevet. På video fick den sen titeln Crazy Love av nån anledning. Hursomhelst ser vi C. Thomas Howell i huvudrollen med Lori Loughlin och Kelly Preston i birollerna. Allt handlar om ett hemligt kärleksbrev Howell får i sitt skåp i skolan. Han tror att det är från skolans skönhet Preston och bestämmer sig för att skriva ett bra tillbaka som gemensamma kompisen Loughlin får överlämna. Loughlin läser brevet som är crap, och skriver ett bättre som får Preston att bli kär upp över öronen. De börjar dejta, men det dröjer inte länge förrän Howell inser att Preston bara är yta och helt tom i skallen. Istället vill han naturligtvis ha bästa kompisen Loughlin (som för övrigt är den som skrev det första brevet och är hemligt kär i Howell). Klassisk story by-the-book som ändå överlevt tidens tand hyfsat bra. I en kul liten bihandling hamnar alla kärleksbrev i händerna på föräldrarna till Howell och Preston vilket resulterar i ett otrohetsdrama som egentligen bara finns på papper och i fantasin hos de inblandade. Som bonus för alla kåta och glada tonårskillar visade Preston tuttarna i en scen, nåt hon knappast gör nuförtiden när hon är gift med Travolta och allt.
Ännu en trailer.


Summer School (1987) - @@
En Döda Poeters Sällskap för hjärndöda. Mark Harmon är läraren som hatar skolan men som älskar sina långa sommarledigheter. Därför blir han förbannad när han tvingas ta hand om en sommarklass där elever som halkat efter ska få en ny chans innan de slängs ut. Han drömmer om att få surfa, och eleverna vill förstås inte heller vara där. De hatar varandra direkt. Sen inser han att det här är bra killar och tjejer egentligen, det är ju bara att ingen har brytt sig om dem tidigare. De är ju smarta. Det är ju inte idioter. Så börjar han bygga förtroende mellan eleverna och sig själv och det slutar med att alla är de bästa vänner. Mitt i allt detta blir han kär i en annan lärare som också jobbar med en sommarklass (söta Kirstie Alley). Låter tråkigare än det är insåg jag nu när jag läste om vad jag skrivit. Självklart kryddas filmen med mängder av kiss- och bajsskämt och två skräckfilmsdårar som tror att hela livet är blodiga specialeffekter och vars favoritfilm är Motorsågsmassakern (som de till sin stora förtjusning får visa i klassen). Helt okej underhållning med ett par stora garv och lite småfniss.
Nån har lagt upp hela rullen på YouTube, vi börjar med del 7 där vi får ta del av hur de visar Motorsågsmassakern i klassrummet hehehe.


Teen Wolf (1985) - @@
Alla garvar åt den här men det skiter jag i. Jag gillar den. Okej, inte så mycket att jag skulle ge mer än godkänt i betyg, men att den skulle vara apusel som många brukar hävda, det håller jag inte med om. Visst, man kan ju undra hur Hollywoods moguler tänkte när de tog en av 80-talets hetaste stjärnor i Michael J. Fox och satte honom i vad som kan vara århundradet fulaste varulvsmask, meeeeeeen samtidigt är Fox så otroligt charmig och kul att man förlåter det mesta. Det här är egentligen bara en standard highschoolrulle som skiljer sig från mängden just i det faktum att Fox är en varulv. Det bryter ut ungefär samtidigt som han hamnar i puberteten och i och med det blir han skolans hippaste kille. I slutänden är det dock bättre att vara sig själv naturligtvis, nån annan moral skulle aldrig kunna vara möjlig i en film av den här sorten.
Grym trailer.


Porky's (1982) - @@@@
Vilken pärla! American Piefilmerna har ju mångt och mycket inspirerats av Porky's med skillnaden att man i American Pie (den första i alla fall) la ner lite mer tid på sina karaktärer och faktiskt har element av riktiga känslor och inte bara tutt- och pruttskämt (sparsamt men dock). Porky's kör mest på. Storyn är klassisk. Ett gäng grabbar vill bli av med sina oskulder. De försöker på alla möjliga vis. När inget riktigt funkar åker de till Porky's, ett ställe utanför delstatsgränsen som är en blandning av kasino och horhus. Men de bli bryskt utslängda av Porky och hans gäng. Nu är det dags för hämnd. Har ett par riktigt klassiska scener. Duschscenen när ett par av grabbarna smyger sig ner bland vattenrör och ledningar och spanar på brudarna efter gympan är en. Kim Cattrall i en tidig roll som "Lassie" är en annan (hon ylar som en hund när hon har sex). Och förstås scenen när grabbarna blir lurade till ett skjul mitt ute i skogen i tron att de ska få ha sex, och sen dyker en väldigt arg snubbe i machete upp och börjar jaga dem. Det är skratt hela vägen. Måste ses.
Tuffast trailern nånsin. Hahahahha.


Girls Just Wanna Have Fun (1985) - @@
Sarah Jessica Parker, Helen Hunt och i en liten, liten roll Shannen Doherty i tidiga roller långt innan de blev världskända och Oscarsvinnare och allt de blev. Brudarna älskar "Dance TV" som är en sorts MTV där folk dansar mest hela tiden. Tevestationen utlyser en tävling där vinnarna får dansa i det mest populära programmet. Men tanken på en dansande dotter går inte hem hemma hos Sarah Jessicas pappa som förbjuder henne att vara med. Så hon måste smita ut om kvällarna för att vara med. Här blandas en mild form av tonårsrebellism (är det ens ett ord?) med 80-talsspandex, benvärmare, en massa dans och en liten kärlekshistoria förstås. Helt okej rulle som förmodligen gjorde mer intryck då än nu.
För vi ska dansa i neon...


Fast Times At Ridgemont High (1982) - @@@@
Många kommande storstjärnor hade mer eller mindre stora roller i den här. Sean Penn, Jennifer Jason Leigh, Eric Stoltz, Phoebe Cates, Nicolas Cage, Judge Reinhold, Forest Whitaker och Anthony Edwards är inte så illa pinkat att ha med i samma rulle. Filmen är en salig röra av olika handlingar och karaktärer och små levnadsöden. Det här var Cameron Crowes första manus och han visade alltså redan från början var skåpet skulle stå. Annars är den här filmen mest känd för en drömsekvens med Phoebe Cates där hon kliver upp ur en bassäng och i slowmotion drar av sig sin bikini. Tydligen är det den mest pausade scenen nånsin i VHS'ens historia och videobutiker USA över fick byta ut kassetterna mot nya fräscha mest hela tiden för att kassetterna blev så slitna av detta. Om det är sant vete fan, men på DVD är det inga problem med att pausa i alla fall.
Här trailern.


All the Right Moves (1983) - @@@@
I hårda, karga Pennsylvania har Stefen (Tom Cruise) bara två val, kolgruvan eller en karriär som amerikansk fotbollsspelare. Men för att kunna gå på college måste han få ett stipendie och då gäller det att vara bäst hela tiden. Laget drivs stenhårt av obeveklige coachen Nickerson (Craig T. Nelson) som är så vrång att man vill ha ihjäl honom direkt. Stefen pressas dessutom hemifrån då hans äldre brorsa ådragit sig en skada på fotbollsplanen som gör att han inte kan spela och därför tvingas till gruvan. Välspelat drama där skådisarna verkligen får oss att känna hur jävligt det är att växa upp i en liten byhåla där det verkligen inte finns några som helst livsval som är bra. Lea Thompson är tjejen Tom är kär i, och i scenen när de äntligen ska ha sex med varandra för första gången har du chans att se Toms snopp i en halvsekund eller så.
Här är trailern såklart.


Mischief (1985) - @@
Utspelas på 50-talet så på så sätt skiljer den sig en del från övriga highschoolrullar på listan, men eftersom att den gjordes på 80-talet hamnar den ändå självklart här. Även i denna film är Kelly Preston drömkvinnan för huvudrollsinnehavaren (i detta fall Doug McKeon) och även i denna film gladdes en hel värld hormonstinna tonårsgrabbar åt att hon visade tuttarna i en scen (den här släpptes faktiskt före Secret Admirer så egentligen borde den hamna innan den recensionen på den här listan, men det sket väl jag i). Storyn är löjligt enkel. McKeon vill bli av med oskulden. Och han vill bli av med den med Preston. Enda problemet är att han är nörd och hon är supersnygg. Tack och lov att han blir bästis med tuffe MC-killen Gene som lär honom allt om livet och brudar. Småsöt och trevlig puttrar den på utan att vare sig överraska eller sticka ut nämnvärt. Lite underhållning för stunden som ändå funkar.
Lite dassig kvalitet men ändå...


Making the Grade (1984) - @@
Vem har sett den här? Vem? Och ändå har den några lysande scener och karaktärer, framförallt den galne bookmakerna Dice (spelad av ingen mindre än Andrew Dice Clay förstås!) som jagar Eddie (Judd Nelson). Eddie å sin sida har hyrts av rike supersnobben Palmer Woodrow III(smaka på det namnet, smaka sa jag!!!) för att i Palmers ställe gå i rikemansplugget medan Palmer sticker till Europa och lever loppan. Eddie är förstås en enkel kille från de hårda kvarteren som klarar sig mer på att vara streetsmart än smart. Konflikter mellan de fattiga i Eddies skepnad möter de rika i alla andras skepnad skapar humor och udda situationer. Den har sina stunder, men lyfter aldrig till att bli sådär riktigt bra.
Tänk att till och med den här filmen finns att hitta på YouTube...


Oxford Blues (1984) - @@
Rob Lowe sticker till England för att gå på Oxford (bara för att han är kär i en tjej där) bland de brittiska snobbarna. Han blir kär i en tjej och det uppskattas inte av tuffa killgänget. På Oxford är rodd den viktiga sporten och Rob Lowe blir därför tvungen att lära sig denna traditionsfyllda sport för att kunna visa för att snobbritter att jänkare helt enkelt är lite, lite bättre. Standard och by-the-book. Förutom Lowe ser vi Ally Sheedy, Amanda Pays, Julian Sands och Cary Elwes.
Hittade ingen trailer på denna tyvärr.

Sådan Far, Sådan Son (1987) - @@@
Dudley Moores stjärna började väl falna lite här mot slutet av 80-talet och hans alkoholism gjorde inte direkt saken bättre. Men han funkar faktiskt riktigt bra i den här trots allt sånt. En i raden av "byta-kropp-filmer" som kom i samma veva (Big, Vice Versa, 18 Again var några av de andra). Här byter stressade affärsmannen Moore kropp med sin 16-åriga grabb (Kirk Cameron). Det innebär att Moore måste till plugget och Cameron till jobbet. Komik uppstår och i slutet har de två lärt sig att förstå varandra bättre.
Här är lite klipp från filmen. Lägg märke till Sean "Hoben" Astin.


Polisen i Plugget (1988) - @
Tyckte den var helt okej när jag var mindre, men såg om den för ett par år sedan och så jävla kul är den ju inte. Handlar om en snut som tvingas att jobba undercover på high school för att rentvå sin bror som misstänks för mord. Snuten spelas av Arliss Howard som var 34 när filmen gjordes. Hahahahhaa! Att eleverna köper att han är lika gammal som dem är helt otroligt och helt osannolikt förstås. Och det är väl där filmen brister totalt. Visst ett par gags här och där, men inget att skriva hem till mamma om.
Även denna film hade ingen trailer att hitta.

Som sagt, 80-talet är verkligen guldåldern för film. Oavsett om det var action, komedier, drama eller ungdomsfilm så hittas några av de bästa i varje genre just detta årtionde. Nu tittade vi enbart på highschoolfilmer (och ett par som utspelas på college okej okej) med vad gäller ungdomsfilmer överlag finns ju inget årtionde som spöar 80-talet.
/Surskägget

4 kommentarer:

Henrik sa...

En fullständigt vulgärt överdriven post! Har sett typ hälften av de där filmerna - jag har aldrig varit inne på highschool-filmer.

Femmorna i din lista är: Fira Med Ferris, Heathers, Drömtjejen, och som jag sagt på min egen blog: "Hade jag sett [Breakfast Club] när jag var 15, och inte 32 som jag är nu, så hade det möjligen blivit Världens Bästa Film".

Min egen lista skulle även innefattat "Zapped! (Utan plagg i plugget)". Synd att Pump Up The Volume kom 1990, för den är tokgjuten i genren.

Surskägget sa...

Hehehe som du säger, det är ett riktigt överdrivet inlägg det här och därför föll vissa filmer bort, t ex Zapped! av den anledningen att jag inte minns den så väl mer än slutscenen när alla kläder flög all världens väg. Pump Up The Volume är klockren, en fyra helt klart och hade gärna velat ha med den, men som sagt fel årtionde.

vrångmannen sa...

Så fort jag slickat Barcelonasåren så ger jag mina two cents men får jag se Sam Kinison igen kan ni lägga in mig på ett sjukhus direkt för att..HAHAHAHAHAAHAHAHAHAAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHHHHAHHHHHAHAHAHAHAAHAHAAHHAAHAAHAHAAAA!!!!

Stargirl sa...

WoW! jag är klart imponerad! Vilken utförlig lista! Vore dock kalasbra om ni ordade så att man kunde kommentera filmerna var och en för sig - nu ska man ju minnas allt såhär i slutet. Idag är jag lite för trött. Återkommer! Tills dess nöjer jag mig med att säga att Rob Lowe var 80-talets kung! Minns alla tjejkvällar vi hade hemma hos mig då vi såg precis vad som helst bara HAN var med i mer än 3 sekunder...