@@@
Att Keanu tillhör kategorin träansikten (permanent ordförande för gruppen är Kevin Costner) är väl allmänt känt. Ändå är han idag en av Hollywoods största affischnamn. Men hur träig han än är så funkar han, åtminstone för mig. Det är väl lite så med honom, antingen köper man hans träiga nuna eller så tycker man att han är sämst i världen. Street Kings hade en grym trailer och jag var sjukt sugen på att se den efter att ha sett trailern (som har legat här på världens bästa filmblogg också). Tyvärr infriade inte filmen alla förväntningar jag hade, men det är i och för sig sällan en film gör det. Det som är bra med filmen är skådisarna och dialogen som känns riktigt äkta. Det dåliga är att storyn är alldeles för uppenbart standard för att filmen ska kunna lyfta till de härliga höjder den kanske egentligen förtjänar. Keanu tillhör en liten styrka snutar som dödar först och ställer frågor sen. Självklart har han de hatade Internal Affairssnutarna i häcken på sig, och snart nog börjar han misstänka att nån försöker sätta dit honom med falska anklagelser. Nu behöver man inte ha sett 400 snutfilmer tidigare för att förstå vem det är som vill sätta dit honom, och det är där filmen tappar. Visst är det intressant att se resan fram till målet, men det hade varit kul om målet såg lite annorlunda ut än det gjort i 400 andra rullar. Forest Whitaker är Keanus chef, och den skådis som verkligen sticker ut i en ganska stark ensemble (Jay Mohr, Chris Evans, John Corbett, Hugh Laurie). Lite samma typ av film som Training Day (samma manusförfattare) och gillar du dina täta snutthrillers är det här filmen för dig.
/Surskägget
måndag 28 april 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar