Stillsamt drama i regi av Jodie Foster som ligger när en fyra i betyg men som inte riktigt når dit hela vägen. Känslan i filmen är lite American Beauty möter Du Gör Mig Galen. Det finns ytterligare en länk till just den sistnämnda filmen och det är att Jennifer Lawrence är med i både den och den här. Annars är det Mel Gibson som har huvudrollen som en familjefar som helt gått in i väggen. Han ligger mest och sover om dagarna och även när han är vaken är han bara frånvarande. Frugan (spelad av Jodie Foster) tröttnar och slänger ut honom. Samma natt på ett hotell försöker han ta livet av sig, misslyckas och det hela slutar med att han via en bäverdocka som han kan ha på handen får ny energi. Han ändrar sin röst och dialekt och pratar med omvärlden via sin bäverdocka. Till en början verkar det vara kanonterapi för den stackars mannen tills bäverpersonligheten tar över mer och mer och hela situationen blir ohållbar igen. Foster regisserar med varsam hand och lyckas locka ut det mesta ur sina skådisar. Gibson är riktigt bra och ger oss här ett exempel på varför han en gång i tiden var en av de kändaste skådisarna på planeten innan hans galna privatliv tog över. Foster själv är även hon övertygande liksom Lawrence. En film som sakta puttrar på och som låter karaktärerna utvecklas i den takt de behöver. Karaktärsdrivet, litet men ändå stort.
/Surskägget
2 kommentarer:
En av de roligaste självmordsscenerna.
Nattsvart humor när den är som bäst.
Skicka en kommentar