Legend

@@@
Legend är baserad på en sann och ytterst galen historia om Englands största brottslingar genom tiderna, tvillingbröderna Reggie och Ronnie Kray. Vrålsnygg rulle med en Tom Hardy i högform, gånger två! Hardy spelar bägge bröderna och detta löser regissören och manusförfattaren Brian Helgeland ypperligt med lite gamla och nya trick, så Hardy kan spela mot sig själv på vita duken. Tom Hardy är alltså fenomenal här (vad är nytt liksom?) och bär filmen på sina axlar, även under de mer spretiga partierna. Helgeland försöker tyvärr följa den sanna historien till punkt och pricka och tappar då en del av friheterna i berättandet för att göra det så dramatiskt som möjligt. Det blir lite styltigt i storyn liksom och det är ju trots allt en underhållningsfilm det här (och en mycket blodig sådan). Brian Helgeland är annars en utsökt manusförfattare med en handfull höjdare på sin CV. En annan grej jag inte gillar är att användandet av musiken bitvis känns vansinnigt malplacerat. Ibland så illa så jag irriterar mig istället för att hänföras av dramat. Nåväl, trots några klavertramp så är Legend en bra och intressant gangsterfilm. Speciellt om man inte har en aning om vilka bröderna Kray var, eller vad de gjorde.
/Vrångmannen

Payback

@@@@
Jag vet inte varför men jag har alltid älskat den här lilla oansenliga rullen som kom och gick utan större fanfarer. Mel Galnast Gibson repriserar James Coburns gamla roll och även om om Coburns originalversion är skön (tänk The Limey ungefär) är den här versionen så mycket coolare. Porter (Gibson) är en hård snubbe som precis blivit blåst på 70 000 dollar av sin polare efter att de snott pengarna från yakuzan. Han blir lämnad med två skotthål i sig och alla tror att han är död. Men Porter överlever och vill nu ha hämnd och sina pengar. Polaren har gett alla stålars till maffian och Porter ger sig nu på allt och alla för att få sin deg. Filmen påminner lite om en gammeldags deckarstory med en skön voice over från galne Mel varvad med hårda oneliners och effektiva shoot-outs. Porter är den elakaste snubbe som vandrat på en bioduk och trots att han är en bad guy ska man heja på honom hahahahaha. Älskar även fotot som genomgående är lite blå- och gråtonat och som skänker filmen en skön känsla av hopplöshet och desperation. En enkel story som är coolt berättad. Ibland räcker det till en fyra.
/Surskägget