The Last Witch Hunter

@@@
Vin Diesel tar en liten paus från sina snabba och ilskna bilar och tar sig an rollen som häxdödare. Hehehe. Ja det låter knäppt men det funkar faktiskt. Det är lite lagom delar Constantine och Highlander med biroller som vi direkt vet vad de kommer att vara. Michael Caine (snäll bästis), Elijah Wood (snäll först meeeeen egentligen ond), Rose "Ygritte från Game of Thrones" Leslie (arg häxa som blir Diesels bästis). Det är lite magi, lite action, lite CGI-demoner, lite CGI-häxor, lite mer magi och så Vin Diesel som visar var skåpet ska stå. Första tio minuterna eller så kändes väldigt styltiga och jag var nära på att ge upp men så drar det igång och sedan rullar det på. Det här har jag förmodligen glömt att jag sett om en kvart, men det var precis lagom underhållande när jag glodde på det.
/Surskägget

The Romantics

@@
Ensemblefilm med en hel del kända ansikten (Katie Holmes, Josh Duhamel, Elijah Wood, Anna Paquin, Malin Åkerman). Vi serveras ett triangeldrama där gamla ex-paret (Holmes, Duhamel) träffas igen på bröllopet (mellan Duhamel och Paquin). Holmes är brudtärna och Paquins gamla rumskompis från college. Det finns med andra ord mängder av år med historia mellan dessa tre karaktärer. Det börjar ganska bra med lagom pinsam stämning och bröllopstal från helvetet (bröllop är alltid perfekta att skapa lite dålig stämning kring, se på von Trier). Sedan får vi en alldeles för lång sekvens där Holmes och Duhamel ska prata ut. Scenen håller på till domedagen och tillbaka och man undrar hur fan man tänkte här som filmskapare. Tempo! Fart och fläkt! Korsklippning! Men nej, vi får Holmes och Duhamel tjattra fram en dialog som på sin höjd är fånig och som sämst patetiskt artsy-fartsy. Skådisarna är annars överlag bra, det som saknas är bättre regi och manus.
/Surskägget

Green Street Hooligans

@@@
En film om brittiska fotbollshuliganer med Elijah "Frodo" Wood i huvudrollen? Att säga att jag var skeptisk kan vara årtiondets understatement. Och nej. Det går inte att köpa honom som tuff och ball. Hur mycket slagsmål han än är med i och hur mycket blåtiror de än sminkar på honom. Frodo skulle inte överlevt fem minuter bland de galna britterna. Inte fem minuter. Därmed inte sagt att filmen inte är bra. För det är den. Man kan säkert dividera fram och tillbaka om exakt om hur realistisk den är och hur väl man lyckats fånga världen bland fotbollsfirmorna med alla deras kodord, klädkoder och livsstil. Förmodligen har man misslyckats en hel del. För oss som inte är insatta i den världen överhuvudtaget upplevs det hela som väl undersökt och trovärdigt. Förutom Frodo dårå. Han spelar en jänkare som åker till London för att hänga med sin syrra som gift sig med en britt. Mer eller mindre direkt blir han bästa polare med syrrans mans bror som bara råkar vara ledare för en firma (spelad av Charlie Hunnam som ni känner och älskar som Jax Teller från Son of Anarchy). Ett par käftsmällar senare rusar Frodo runt och slåss som om han aldrig gjort annat. Och vi köper det fortfarande inte. Men Hunnam funkar. Allt som allt en helt klart godkänd film som är värd en titt.
/Surskägget

Julkalendern 10 dec - Tonårsslashers

Två av mina favoritgenrer är high school/collegefilmer och slashers. När man kombinerar dessa klappar jag barnsligt förtjust i händerna och hoppar glatt. Ja, oftast är det ju skit, men till skillnad från andra dåliga skräckfilmer så är dåliga tonårsslashers roliga att titta på ändå. Visst kan man hävda att alla slashers är tonårsslashers då det i de allra flesta fall mestadels handlar om kåta tonåringar som blir brutalt mördade, men jag tänker här och nu på filmer som utspelar sig i och kring skolan. Antingen att en stor del av handlingen är förlagd dit eller att man rentav bor på campus och allt utspelar sig där. Så här kommer ett urval tonårsslashers!

Scream (1996)
@@@@
Lika bra och börja med en av de mest kända tonårsslasherfilmerna. Scream var otroligt nyskapande när den kom och mer eller mindre alla tonårsslashers efter denna har jämförts med den och dessutom snott det mesta från den. Idag kan den kännas lite daterad på vissa håll, men det är fortfarande ett bra tempo i den och för att vara en tonårsslasher är den faktiskt hyfsat brutal i sitt våld vilket förmodligen var en av anledningarna till att den gick så bra. Wes Craven hade inte haft en hit på år och dagar och behövde verkligen den här. Och Neve Campbell fick sitt stora genombrott på bioduk efter succén på teve. Twisten på slutet kändes fräsch och ball då, sedan dess har det gjorts ett par gånger. Manusförfattaren Kevin Williamson hade god hand med både high schoolbitarna liksom slasherbitarna vilket också gör att Scream höjer sig från mängden. Williamson gick sedan vidare och skapade Dawson's Creek där vi fick ännu mer tonårsångest och drama. Scream är en klassiker och håller än idag i en genre där filmerna brukar ha ett väldigt kort bäst-före-datum.
/Surskägget

Scream 2 (1997)
@@@@
Sjävklart får en supersuccé som Scream en uppföljare. Här tar man hela metaidén från film ett och drar det ett par snäpp till. Du har nu karaktärer som spelar karaktärerna från första filmen i en film i filmens värld. Hahahaha. Alla skådisarna (vars karaktärer överlevde ettan) är tillbaka liksom Craven i registolen och Williamson med manuset. Detta bäddar för en riktigt bra uppföljare. Istället för high school befinner vi oss nu på college vilket är en naturlig utveckling. Fler mord, blodigare mord och högre tempo är precis vad man vill ha i en uppföljare och det får vi här. Snyggt jobbat.
/Surskägget

Scream 3 (2000)
@@@
Utspelar sig inte i skolmiljö och därmed får den inte ta upp plats på denna lista mer än som hastigast. Dock måste den nämnas då jag ressar de andra två. Okej film men något snurrig och ett manus (ej av Williamson) som känns lite ofärdigt. Fyran skrev jag om här.
/Surskägget

The Faculty (1998)
@@@@
Det var en period här på slutet av 90-talet när skräckfilm blev riktigt rumsrent och många duktiga skådisar (varav många blev rejäla affischnamn senare i karriären) gärna ställde upp. Allt tack vare Scream och den succén givetvis. I The Faculty har Robert Rodriguez samlat ihop Josh Hartnett, Clea Duvall, Jordana Brewster, Salma Hayek, Famke Janssen, Robert Patrick, Elijah Wood och Christopher McDonald för en helvild high-school/slasher/sci-firulle som rockar stenhårt med manus av - ja du gissade det - Kevin Williamson. Det här är verkligen Breakfast Club möter Halloween möter Invasion of the Body Snatchers. Hahahaha. Med Rodriguez säkra hand som rattar skutan blir det här nästan löjligt bra underhållning. Lärarna på skolan blir rymdmonster och börjar slakta elever och det är nu upp till ett litet gäng ungdomar att sätta stopp för galenskaperna. Bra ös, bra tempo och kul story med liten tvist på slutet. Allt man vill ha.
/Surskägget

Sorority Row (2009)

@@@
Alla som sett en collegefilm vet att det finns studentföreningar med lustiga grekiska bokstavskombinationer som namn, typ Beta Kappa Alpha Gamma. För att komma in måste man först bli antagen och sedan genomgå en veckas förnedring innan man slutligen blir medlem. Tanken är att detta ska stärka vänskapsband för evigt. Här är det ett gäng tjejer som bestämmer sig för att spela ett spratt på en kille som varit otrogen mot en av dem. De låtsas att han gett henne en överdos och att hon dött. Nu ska de dumpa liket. Problemet är att snubben får panik och råkar döda tjejen på riktigt varpå deras fejkade plan plötsligt måste bli på riktigt (givetvis är idén att ringa polisen helt utesluten, det är den alltid i den här typen av filmer). Så de slänger ner liket i ett hål och går vidare i sina liv. Spola fram några månader och plötsligt är det någon som börjar mörda tjejerna en efter en. Kan det vara spöket av deras kompis som ska hämnas? Jag gillar det här lite för mycket än vad jag borde. Egentligen är det ganska standard 1A men jag gillar att man varit kreativ med mördarens vapen och tycker det är minst lika ikoniskt som Jasons machete, Freddys handske eller Myers kökskniv. Tjejerna är söta, tempot bra och morden blodiga. Hahaha då blir det en trea.
/Surskägget

Cry Wolf (2005)
@@
En nyanländ kille på ett highschoolcampus lär känna ett gäng som ägnar sig åt en ljuglek där det gäller att försöka lista ut vem som är "vargen" i gruppen och vilka som bara är "får". Ganska snart eskalerar leken och de sprider ut ett fejkat mail att det huserar en seriemördare på campus efter ett mord på en av eleverna. Märkligt nog börjar det dyka upp en hotfull figur som har ihjäl våra vänner en efter en som ser ut och beter sig exakt som den påhittade seriemördaren. Låt leken börja! Det är en okej idé, det tråkiga med filmen är att det sker alldeles för få mord. En slasher utan slash helt enkelt och det är ju aldrig bra. Däremot hyfsade (om än okända) skådisar med Jon Bon Jovi i en biroll som lärare hahahahaha! Hur tänkte man där? Okej rulle som tjänat på att öppnat upp blodbanken.
/Surskägget

Cheerleader Massacre (2003)
@
HAHAHAHAHA! Neeeeej det här går inte. Porrfilmsdåliga skådisar, obefintligt manus, tafflig klippning, dålig bildkvalitet och bara rent allmänt jäkligt sunkigt. Som att titta på porr ungefär fast utan sexet. Tuttar däremot får vi massor av här då regissören inser att det är det enda han har att komma med. Inte blir filmen bättre för det. Budgeten var väl ungefär 1 500 svenska kronor och det syns. Så dåligt så att det bara blir dåligt till skillnad från när det är så dåligt så det blir bra (eller roligt).
/Surskägget

Ginger Snaps (2000)
@
Om jag inte minns helt fel lanserades den här lite som den första "feministiska skräckfilmen". Hur det än må ha varit med det är det här riktigt illa. Till skillnad från Cheerleader Massacre där det inte finns vare sig pengar eller talang finns ju bägge här och då är det ännu tråkigare att man inte lyckas. Ginger (Katharine Isabelle) blir biten av varulv och påbörjar sin förvandling till syrran Brigittes (Emily Perkins) stora fasa. Det är mycket snack om kvinnliga drifter av det sexuella slaget, en förvandling från nörd till sexdrottning i plugget och en mamma (spelad av Mimi Rogers) som visar sig vara den karaktär som är mest slut i huvudet av allihop. Jag har heller aldrig sett en riktigt bra varulv på film och inte heller denna gång blir jag överraskad. Varulven är möjligtvis det fånigaste som fångats på film sen 50-talets skrattretande masker. Jisses. Och så kom det flera uppföljare på detta. Varför?!?!?!
/Surskägget

Attack of the 50ft Cheerleader (2012)
@@@
HAHAHAHAHA! Såhär ska en slipsten dras. Okej, det är mer en komedi än en skräckfilm (det läskigaste är en muterad jättespindel gjord med dålig CGI som inte är läskig alls) men den faller ändå in i facket för skräckfilm. Utan att skämmas snor man från gamla 50-talsrullar á la Grindhouse och ger det en viss modern touch. Lika delar American Pie och skräckfilm helt enkelt. Nej, det här är ju inte en bra film men den är förbannat underhållande i sin egen idioti och alla medverkande vet att det här är en b-rulle och låtsas inte om nåt annat. Givetvis mycket naket som sig bör i en collegefilm och alltid med glimten i ögat. En smart dum film. Producerad av Roger Corman så vet ni vad ni har att vänta.
/Surskägget

All Cheerleaders Die (2013)
@@@
Den enda filmen förutom Scream på listan som verkligen överraskade. Hade förväntat mig ännu en hjärnslö skräckkomedi med mycket hud och lite handling i stil med Attack of the 50ft Cheerleader men fick tvärtom en ganska så komplex film som med snygga övergångar går från att vara en tonårsrulle i stil med Bring it On till att bli en film om häxor som The Craft och sen vampyrer och sen en ren hämndrulle för att landa i slasher och lite zombie. Coolt. Just när man tror man vet var filmen är på väg och vilken kliché som kommer härnäst svänger filmen och det blir nåt annat. Kul att man kan göra mycket med liten budget om bara idéerna finns där. Inte perfekt på nåt sätt i övrigt men bara att den var så mycket mer än filmaffischen och titeln antyder gillade jag skarpt.
/Surskägget

Jag Vet Vad Du Gjorde Förra Sommaren (1997)
@@@@
HAHAHAHAHA! Jaaaa jag ger den en fyra! Fuck you! Vi har manus av Kevin "Scream" Williamson och Jennifer Love Hewitt, Sarah Michelle Gellar och Ryan Phillippe i huvudrollerna. Vi har en mördare som smyger runt i sydväst och med gigantisk fiskkrok som vapen och vi har en hel del riktigt blodiga mord. Love Hewitt har världens mest generösa urringning och Ryan Phillippe smyger runt och ser "svår" ut. Vad finns att inte älska med den här?
/Surskägget

Jag Vet Fortfarande Vad Du Gjorde Förra Sommaren (1998)
@
Hahahahaha nej nej nej. Nej.
/Surskägget

Urban Legend (1998)
@@@
Som sagt det var inne ett tag på slutet av 90-talet att vara med i skräckfilmer. Här bjussas vi på Jared Leto, Tara Reid, Alicia Witt, Rebecca Gayheart och Joshua Jackson vilka alla var rising stars på denna tiden. En del gick det bättre för (Jared Leto) än andra (Tara Reid) men så kan det vara. Här smyger en mördare runt på campus och dödar folk enligt råttan-i-pizzan-myter, så kallade urban legends och därav titeln. Tvisten på slutet är snygg och vår mördare är faktiskt heeeeeeelt bindgalen när avslöjandet kommer. Bland de galnare faktiskt överhuvudtaget i genren. Tara Reid gör dessutom en av de bästa "hjälp-mä-jag-blir-mördad-hjälp-hjäälp-guuu-hjälp-mä" scenerna som fångats på film och bara den gör filmen sevärd.
/Surskägget

Urban Legends: Final Cut (2000)
@
NEJ SA JAG!
/Surskägget

Tamara
@@
Klassisk 80-talsstory i modernare tappning. Man har mer eller mindre snott allt från Carrie men istället för psykiska krafter har vi med en häxa att göra. Hippa innegänget mobbar tjej, råkar ha ihjäl henne, gräver ner henne (som vanligt vill knappt nån gå till polisen "tänk på våra framtida liv som vi inte kan förstöra!") och blir sedan hårt chockade när hon kliver in på skolan på måndag som att inget hade hänt. Eller jo förresten. Hon gick på fredag som en nörd och kommer in på måndag som en sexgudinna. Snart nog står det klart att hon besitter magiska krafter och tänker döda dem allihop en och en. Här är en av filmens snygga vändningar. Vi går från att heja på mobb/mordoffret till att heja på hennes mördare när hon ger sig på även dem som faktiskt inte hade direkt med mordet att göra, bara inte hade mod att anmäla. Tyvärr går filmen från att vara en tonårsslasher i high schoolmiljö till att bli nån sorts häxfilm utan större poäng och där slutjakten tar alldeles för lång tid utan att det blir lite action. Bra första halvlek räddar helheten. Knappt.
/Surskägget

Maniac (2012)

@@@
1980 när videovåldsdebatten var i full gång så släpptes William Lustigs ”Maniac”. Den handlade om en galen psykopat i New York som mördade tjejer, skalperade dem och satte skalperna på skyltdockorna han hade i sin verkstad och som han byggde för hand. Han ville ju bara kela med mamma som var dum mot honom när han var liten. Mammaaaaa! Maniac var ruskigt våldsam, sleazy och blodig med utdragna scener och allt det där allt det där. En klassiker bland sjukt inbitna fantaster. Mästereffektmakaren Tom Savini skapade sådana verkliga snuskeffekter så att den även i dagens mått mätt är hyggligt vidrig. Den här remaken från 2012 har tagit äckelpäckelheterna ett steg längre och psykopaten spelas nu av Elijah ”Frodo” Wood. Samma story men jaktmarken har bytts från New York till Los Angeles för att ge lite mer neo 80’s känsla a’la Drive. Den kluriga tvisten med denna remaken är att den är filmad i första person rakt genom från början till slut. DU är galningen som förföljer offren (japp, du är Frodo hahaha). Enda gången vi ser hobbiten är när DU tittar dig i spegeln i filmen (eller på andra kluriga sätt råkar skymtas i ett bilfönster eller liknande). Greppet känns först lite ovant men det får en stor poäng då det dels är rätt nyskapande och dels blir jävligt vidrigt eftersom DU är psykopaten. Riktigt påhittiga kameralösningar utan att det blir sådär skakigt eller sökt. Modigt av Elijah Wood också att vara med i en film där han är sjukt vidrig och  syns väldigt lite i bild trots huvudroll (han snackar mycket för sig själv i alla fall för han är ju språngande galen). Maniac är inte så spännande som thriller direkt men obehaglig och annorlunda. Snyggt soundtrack, en hel del päckel och ett intressant filmgrepp. Inte för den kräsmagade. Alls. Franska skräckgurun Alexandra Aja (The Hills Have Eyes-remaken, High Tension, Mirrors) har skrivit manus.
/Vrångmannen