Visar inlägg med etikett mikael håfström. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett mikael håfström. Visa alla inlägg

söndag 26 oktober 2014

Escape Plan

@@@
Stallone och Arnie tillsammans i en långfilm har väl alla vi fans av dessa herrar väntat på ända sedan mitten av 80-talet. Visst, de sågs på duk tillsammans redan i The Expendables, men då bara i en kort scen. Här snackar vi en hel film där gubbarna får göra det de gör bäst - och dessutom tillsammans! Bara av den anledningen skulle man kunna ge den här rullen en fyra. Handlingen är inte så dum heller. Stallone är expert på att fly från fängelser och tar duktigt betalt för att bryta sig ut och hitta luckorna som fängelset sedan kan jobba på att täppa till för att förhindra att brottslingarna flyr. När han sätts in i ett nybyggt superfängelse upptäcker han snart att han blivit lurad av sin uppdragsgivare som hoppas att han inte ska lyckas och bli kvar där för evigt. Stallone har dock inga planer på att ruttna bort i fängelset utan tänker givetvis fly. In träder Arnie som killen som kan hjälpa till. Han sitter också inspärrad för att han råkar veta var en känd ekonomisk terrorist håller till, information han inte tänker dela med sig av till fängelsechefen. Och fängelsechefen! Hahahaha han är sådär underbart skurkond som vi knappt sett sedan Bonds glansdagar. Spelas klockrent av Jim Caviezel som balanserar perfekt mellan att vara helt over-the-topknäpp med en stram återhållsamhet där galenskapen knappt lyser igenom. Att se både Sly och Arnie i samma rulle är givetvis en närmast helig upplevelse och det märks hur kul gubbarna har tillsammans. Det är glimten i ögat, perfekt kemi och gött mos hela vägen. Synd bara att de inte gjorde det här tidigare, vilka actionfilmer de kunnat gjort tillsammans! I övrigt skrev Vrångmannen ungefär samma sak tidigare.
/Surskägget

måndag 3 februari 2014

3 x Stalllone

Bullet to the Head
@@@
Sylvester Stallone verkar på äldre dagar ha bestämt sig för att vi är tillräckligt många där ute som fortfarande suktar efter de enklare tiderna, actionrullarna utan en massa dataeffekter, superhjältar och drakar, utan att för den skull snåla på tufft och pang pang. Sly spelar en sympatisk hitman som teamar upp med en snut i New Orleans för att förgöra en gemensam fiende. Vi får sköna one liners, ordentligt med action med en lite glimten i ögat och stor kärlek till de tuffa men lite tomma rullar vi växte upp med. Stallone slår som vanligt på charmen och filmen blir bättre av att han spelar huvudrollen. Walter Hill (48 timmar, The Warriors) gör här en comeback som actionfilmsregissör och ger filmen en skön "gamla tider"-look. /Vrångmannen

Escape Plan
@@@
Bara att Stallone teamar upp med Arnold Schwarzenegger är värt två timmar på ögat. Hade det här mästarmötet skett för tjugo år sedan (och dessutom at det är en fängelsefilm, en genre som jag älskar!) så hade jag hoppat upp och ner och skrikit när jag läst om det, samt kissat på mig. Vi får The Stallone and Schwarzenegger Prison Show och det är ungefär så fint som det låter, om det är din kopp te. Riktigt trevligt även om det ibland känns lite hafsigt ihopslängt. Svensken Mikael Håfström (Ondskan, Strandvaskaren, Derailed) gör ett lite oinspirerat men ändå habilt jobb som regissör och myser nog halvt ihjäl sig av att vara på inspelningsplatsen med dessa gamla mastodonter. Jim Caviezel gör en ond och over the top (hehe!) fängelsedirektör. Gott så. / Vrångmannen

Homefront
@@@
Här har Stallone producerat och skrivit manus. Huvudrollen har han gett till sin Expendablespolare Jason Statham. F.d snuten Phil Broker (Statham) flyttar med sin 10-åriga dotter från storstan till redneckcountry. Där gillar dom som bekant inte främlingar. I den lilla hålan är det knarkkungen Gator (James Franco) som styr och ställer. INGEN ska komma dit och röra om i grytan för HONOM. Hehehe, det här är ok. Vi får se Statham sparka stjärt som vanligt men samtidigt finns det ett thrillermoment i filmen som gör att den inte känns som "bara" en actionfilm. Jag är ju väldigt förtjust i den här typen av filmer. Homefront har en del logiska luckor och borde ha varit mycket bättre men den är ändå underhållande på en enkel nivå. Ser framför mig att man borde ha bytt ut Statham mot Stallone, även om Statham funkar ok här. Vi får även se Winona Ryder och Kate Bosworth i väldigt annorlunda roller än man är van att se dom. Sevärt men lättglömt. /Vrångmannen

fredag 25 januari 2013

Shanghai

@@@@
Lite bortglömd och underskattad rulle som kom för ett par år sen. Fick hyfsat med uppmärksamhet i den svenska pressen innan premiären vill jag minnas då detta var Mikael Håfströms första film efter framgångsrika 1408 (Stephen Kingfilmatisering med John Cusack i huvudrollen) och hans tredje Hollywoodförsök totalt sett. Sen hände liksom inget mer. Den gick väl ett par veckor på bio och försvann lite ur folks medvetande. Vilket är synd. Det här är faktiskt en riktigt bra film. Allt utspelar sig under andra världskriget precis innan jänkarna drogs med in i kriget tack vare det japanska anfallet mot Pearl Harbor. Vi får följa Paul (John Cusack) en luttrad och cynisk journalist som verkar tycka nazisterna är helt okej. Egentligen är han amerikansk spion och samlar på sig värdefull info i kampen mot nazisterna. I Shanghai har precis hans bästa kompis mördats och Paul är nu ute efter hämnd. Snart nog lyckas han snurra in sig i Shanghais undre värld där kinesiska maffiabossar smörar för de japanska överherrarna samtidigt som maffian stödjer den kinesiska motståndsrörelsen. Släng in lite nazister i den smeten och Paul har en del att göra. Det jag framförallt gillar med den här filmen är att Håfström verkligen lyckats fånga stämningen och känslan i gamla noirdeckare. Det här påminner om klassiker som Double Indemnity, The Maltese Falcon, The Big Sleep eller för all del Casablanca som visserligen inte är en film noir i dess rätta bemärkelse men som har många beröringspunkter med den genren. Staden Shanghai blir som ett eget väsen där karaktärerna tillåts röra sig igenom på egen risk och varje karaktär har sin agenda som de håller sig till stenhårt genom hela filmen. Ingen är alltigenom ond eller god utan har både sina bra och dåliga sidor. Snygg och spännande deckare som känns lite annorlunda mot det mesta som produceras idag.
/Surskägget