3x Stallone

För ett tag sedan körde Vrångmannen en 3x Stallonespecial. Nu är det min tur.

Shade
@@
Nåt så udda för Stallone som en pokerfilm. Där han dessutom bara har en av birollerna. Stuart Townsend, Gabriel Byrne och Thandie Newton har huvudrollerna som ett litet men skickligt gäng som livnär sig på att bluffa folk på pengar. Nu är det dags att göra en sista stor stöt och vinna en illegal pokerturnering där just Stallone är tippad att vinna. Det är många turer hit och dit och just när man tror att man vet vem som lurat vem så vet man inte ändå. Inget att skriva hem om, men har man inget bättre för sig 90 minuter en söndag och gillar sin Sly kan man alltid slänga på den.
/Surskägget

Bullet To The Head
@@@+
Hahahaha det är ju sånt här Sly ska göra. 80-talsaction galore trots att den gjordes häromåret med Walter Hill av alla människor i registolen. Det här är action som action ska vara. Tuffa karaktärer, både hjältarna och skurkarna, massa oneliners och en handling som bara är en bunt ursäkter för att ta oss från en actionsekvens till nästa. Precis som det ska vara och som vi vill ha det! Jag kan dock inte riktigt sträcka mig till att ge den en fyra även om betyget ligger riktigt, riktigt nära till hands.
/Surskägget

Homefront
@@@
En film Stallone borde spelat huvudrollen i men som han nöjde sig med att bara skriva manuset till. Istället får vi Statham i Slys roll och det är till stor del det som drar ner betyget ett snäpp för mig. Det här är annars precis som Bullet To The Head en gammal klassisk 80-talsactionrulle fast gjord nu. Statham är tuffaste snuten den här sidan Cobra som lämnar snutlivet bakom sig och flyttar med sin lilla dotter till en lugn liten byhåla för att komma undan ett MC-gäng som vill ha död på honom. Väl på plats i byhåla råkar han i bråk med stadens lokala knarkkung (en lysande James Franco) som på grund av en skitsak bestämmer sig för att ge sig på Statham och dottern. Bad mistake. Statham slår sönder hela stadens skurkar och Franco är så arg så han kokar och via Winona Ryder får dit MC-gänget. En sista stor shoot-out innan Statham kan lämna över alla skurkarna och en stad i ruiner till lokala polisen. Det här hade varit en perfekt, jag menar verkligen perfekt, roll för Sly med sina ledsna hundögon som inte vill annat än att bli lämnad ifred men mot sin vilja måste döda hela världen. Statham har helt enkelt inte samma charm som old Sly. Men så kan det vara. Fortfarande en riktigt skön rulle som borde ses.
/Surskägget

3 x Stalllone

Bullet to the Head
@@@
Sylvester Stallone verkar på äldre dagar ha bestämt sig för att vi är tillräckligt många där ute som fortfarande suktar efter de enklare tiderna, actionrullarna utan en massa dataeffekter, superhjältar och drakar, utan att för den skull snåla på tufft och pang pang. Sly spelar en sympatisk hitman som teamar upp med en snut i New Orleans för att förgöra en gemensam fiende. Vi får sköna one liners, ordentligt med action med en lite glimten i ögat och stor kärlek till de tuffa men lite tomma rullar vi växte upp med. Stallone slår som vanligt på charmen och filmen blir bättre av att han spelar huvudrollen. Walter Hill (48 timmar, The Warriors) gör här en comeback som actionfilmsregissör och ger filmen en skön "gamla tider"-look. /Vrångmannen

Escape Plan
@@@
Bara att Stallone teamar upp med Arnold Schwarzenegger är värt två timmar på ögat. Hade det här mästarmötet skett för tjugo år sedan (och dessutom at det är en fängelsefilm, en genre som jag älskar!) så hade jag hoppat upp och ner och skrikit när jag läst om det, samt kissat på mig. Vi får The Stallone and Schwarzenegger Prison Show och det är ungefär så fint som det låter, om det är din kopp te. Riktigt trevligt även om det ibland känns lite hafsigt ihopslängt. Svensken Mikael Håfström (Ondskan, Strandvaskaren, Derailed) gör ett lite oinspirerat men ändå habilt jobb som regissör och myser nog halvt ihjäl sig av att vara på inspelningsplatsen med dessa gamla mastodonter. Jim Caviezel gör en ond och over the top (hehe!) fängelsedirektör. Gott så. / Vrångmannen

Homefront
@@@
Här har Stallone producerat och skrivit manus. Huvudrollen har han gett till sin Expendablespolare Jason Statham. F.d snuten Phil Broker (Statham) flyttar med sin 10-åriga dotter från storstan till redneckcountry. Där gillar dom som bekant inte främlingar. I den lilla hålan är det knarkkungen Gator (James Franco) som styr och ställer. INGEN ska komma dit och röra om i grytan för HONOM. Hehehe, det här är ok. Vi får se Statham sparka stjärt som vanligt men samtidigt finns det ett thrillermoment i filmen som gör att den inte känns som "bara" en actionfilm. Jag är ju väldigt förtjust i den här typen av filmer. Homefront har en del logiska luckor och borde ha varit mycket bättre men den är ändå underhållande på en enkel nivå. Ser framför mig att man borde ha bytt ut Statham mot Stallone, även om Statham funkar ok här. Vi får även se Winona Ryder och Kate Bosworth i väldigt annorlunda roller än man är van att se dom. Sevärt men lättglömt. /Vrångmannen

Julkalendern 15 dec: Walter Hill

Hans filmer fick ofta filmcensuren runt om i världen (speciellt vår egen gamla avlagda) att gnissla tänder. Ofta mycket våld och tuffa män från tiden när män var män (hahaha!). Han har även skrivit flera filmmanus till andra regissörer och producenter (bl.a storyn till James Camerons Aliens och manuset till David Finchers Alien 3) samt producerat en hel del TV (Tales from the Crypt, Deadwood). Ladies and germs. We give you the mighty WALTER HILL!

The Driver (1978)
@@@
Självklart har Nicolas Winding Refn sneglat lite på Walter Hills klassiker innan han gjorde den utsökta Drive med Ryan Gosling. Ryan O’Neal är den tuffe föraren utan namn som specialiserar sig på att köra bankrånare till och från brottsplatsen. Snart befinner han sig mitt i en livsfarlig härva och måste hitta ett sätt att ta sig ur den. Coola bilar och biljakter. Finfin 70-talsunderhållning för dig som gillar genren helt enkelt utan att vara något jättespeciellt sådär. Walter Hill visar att han har koll och gillar sin action.
/Vrångmannen

The Warriors (1979)
@@@@
“Warriors! Come out and play-ay”. Actionklassiker om gängvåld i New York på 70-talet. ”Krigarna” blir, vid ett stort möte mellan alla gäng, beskyllda för att ha mördat överhuvudet som samlat alla för att skapa fred. De måste slåss mot alla andra gäng, då de fått ett pris på sina huvuden, och fly genom natten tillbaka till deras hem Coney Island. Fortfarande benhård rulle med schysst musik, action och stämning. Tidens tand kanske har varit där och naggat lite men samtidigt så skildrar den ju den tiden och epoken så jag arkiverar det under ”charmigt” istället för ”gammalt”.
/Vrångmannen

@@@@
Att en rulle om gäng från 70-talets slut kan vara så aktuell än idag. Visst, nu kanske det viftas mer med pistoler än med baseballträn och stiletter, men principen är densamma. Sen att du har massa knäppa gäng med sin egen mundering gör den här rullen bara bättre. Älskar också att nästan ingen framför kameran fick någon större karriär att tala om medan nästan samtliga bakom kameran hade strålande karriärer efter den här.
/Surskägget

The Long Riders (1980)
@@@@
Finfin westernrulle där bröder på riktigt spelar kända bröder från westernprosan som är laglösa och rider tillsammans (Carradinebröderna spelar de tre Bröderna Young, James och Stacy Keach spelar Jesse och Frank James etc.). Walter Hill gillar ju sin Sam Peckinpah och bjussar på massor med våldsam och dammig westernaction i hans anda (mycket slow-motion). Fick viss kritik för att den var för blodig och våldsam när den kom och censuren var där och viftade med saxarna men ingen klagar idag. IDAG!
/Vrångmannen

@@@@
Kommer ihåg att man såg den här som liten spoling och tyckte det var det tuffaste man sett sedan Clintan stirrade ner Den Fule och Den Onde. Massakern när lilla byhålans folk samlas på taken för att ge igen är klassisk och ger mig rysningar bara jag tänker på den. Stort plus också att riktiga bröder spelar bröder.
/Surskägget

Southern Comfort (1981)
@@@@
Den Sista Färden möter Repmånad i Louisianaträsken. Hehehe ja det var om jag får säga det själv en finfin beskrivning av filmen. Nationalgardet är ute på krigslek i träsken med lösa skott i vapnen. De råkar reta upp ett gäng (vad jag förmodar är inavlade) jägare genom att ”låna” deras kanoter. Självklart svarar galningarna med att smyga på och ta ihjäl låtsassoldaterna en efter en. Powers Boothe är tuffast som hjälten med största kniven och som inte tar någon skit. Keith Carradine är polaren som behåller lugnet och humöret. Spännande, snyggt, stämningsfullt och naturligtvis våldsamt i slow-motion. Finns inget att klaga på här och Walter Hill visar en än gång att han var att räkna med i genren (i alla fall när det begav sig).
/Vrångmannen

@@
Nä, den här fastnade jag aldrig för. Vet inte varför egentligen. Kanske hade jag en dålig kväll där jag inte ville se inavlade rednecks döda fina hederliga nationalgardssoldater. Eller så var filmen bara sådär. Vem vet?
/Surskägget

48 Hrs. (1982)
@@@@
Filmen som gjorde Eddie Murphy till en riktig stjärna. Här spelar han fifflaren som får chansen att komma ut ur fängelset om han hjälper Nick Nolte (som spelar en en riktig buffel till polis) att lösa ett jobbigt fall och hitta några riktigt farliga killar. Rå action och klockren humor gjorde denna 80-talsstänkare till en stor succé när den kom. Åldrats klokt och är fortfarande fartfull, skitkul och spännande. Kemin mellan Murphy och Nolte är fantastisk. Se och se om.
/Vrångmannen

@@@
Se Surskäggets recension i 80-talsspecialen här.

Streets of Fire (1984)
@@@
Musikalaction eller vad fasen man ska kalla detta. Michael Paré i regnrock med Winchesterbössa i högsta hugg försöker rädda sitt ex, en tuff sångerska (Diane Lane) som blivit kidnappad av ett galet motorcykelgäng. Allt utspelar sig i en slags fantasyvärld där smutsig framtid möter 50 och 60-talsdesign. Det pangas en del och vi får riktigt bra och medryckande bombastisk ”gospelrock” (soundtracket ägs självklart på vinyl). Lite vräkig och ibland småfånig underhållning som får dig att småle hela tiden och som tidigare nämnts så är soundtracket fantastiskt medryckande.
/Vrångmannen

@@@
Se Surskäggets recension i 80-talsspecialen här.

Brewster's Millions (1985)
@@@@
Se min och Surskäggets recension här.

Extreme Prejudice (1987)
@@@
En skittuff Texas Ranger (Nick Nolte) och en minst lika benhård knarkboss (Powers Boothe) växte upp som bästa barndomsvänner. De bor nu på varsin sida om gränsen och jobbar minst sagt på varsin sida av lagen och är nu. I centrum står en kvinna som de båda älskar (klassiker?!). Ömsesidig respekt går så småningom över till det oundvikliga. En blodig uppgörelse. Det här är en ok actionrulle men definitivt en mellanrulle för Walter Hill. Svenska filmcensuren gjorde sin egen slaktattack på den här eftersom det pangas mest hela tiden. Idag ser den ut som en gammal västern, typ ”skjut så kulhålen inte syns” hahaha.
/Vrångmannen

@@@
Det var väl i den här Nick Nolte skjuter av nåns tå? Hahahahahaha! Bara den scenen är ju värd en trea. Också en film som var kraftigt nerklippt av censuren och där nästan varje actionscen hade slaktats för att censurmaffian ansåg våldet "förråande". Trams. Annars ungefär precis som Vrångis skriver.
/Surskägget

Red Heat (1988)
@@@
Se min och Surskäggets recension i Schwarzeneggerspecialen här.

Johnny Handsome (1989)
@@
Mickey Rourke är en missbildad gangster som efter en kupp blir lurad av sina kumpaner, skjuten och att dö. Johnny överlever dock, får unik och hemlig kirurgi i fejset av en specialist (Forest Whitaker) och blir normal (ja eller han blir Mickey Rourke utan specialsmink, hur normalt det nu är hehehe..). Hämnden börjar planeras men samtidigt blir han kär i en söt och snäll kvinna (Elisabeth McGovern). Johnny Handsome måste ställa sig frågan om hämnden är värd att förlora allt. Bah. Ok men lite långrandig thriller. Det känns nästan som om Walter Hill själv stått och gäspat bakom kameran. Godkänt för skådisinsatserna.
/Vrångmannen

@
Usch! USCH!
/Surskägget

Another 48 Hrs. (1990)
@
Jag vet inte vad som hände. Jag vet inte vad som hände med Walter Hill. Jag vet inte vad som hände med Eddie Murphy. Jag vet inte vad som hände med Nick Nolte. En uppföljare var här tydligen en väldigt dålig idé på alla håll och kanster. Energin borta. Uselt.
/Vrångmannen

@
Mengudvadärdethärvarförvarförgudnejnejnej!
/Surskägget

Trespass (1992)
@@
Två brandmän (Bill Paxton och William Sadler) kommer över en karta som visar vart stulet guld är gömt i en gammal fabrik. De sticker dit på natten för att hämta skatten men fler, mycket hårt beväpnade män, har den tanken. Småspännande actionthriller som skulle kunna ha blivit riktigt bra om inte sista akten hade varit så urbota dum så man baxnar. En del cool action med viss nerv räddar den dock från totalt haveri.
/Vrångmannen

@@
Ice-T och Ice Cube i samma film! Hahahahahahahahahahaha! Det skjuts lite och knuffas lite och skriks lite svordomar. Men framförallt, Ice-T och Ice Cube i samma film! Förstå hur bra det är.
/Surskägget

Last Man Standing (1996)
@
En slags nyversion av Akira Kurosawas ”Yojimbo”. Den här gången i 30-talets USA med Bruce Willis som skjutjärnsfarbror i en liten ökenstad. Det pangas och härjas men ingen bryr sig. Tänk att det är John ”Fucking” McClane springa omkring i den där hatten. Fruktansvärt tjatigt och oinspirerat.
/Vrångmannen

@@
Kom igen, så jävla usel är den inte och tycker nog den sneglar mer på För En Handfull Dollar än på Yojimbo när den ska sno sitt ursprung (och ja jag vet att F.E.H.D. är baserad på Yojimbo den med). Men visst har både Hill och Willis varit mer inspirerade i andra filmer. Frågan är nog varför man skulle ha ytterligare en nyinspelning av den här storyn som redan avhandlats så bra två ggr (tre om man räknar in Korpen Flyger vilket jag inte riktigt gör även om den också sneglat på Yojimbo).
/Surskägget

Supernova (2000)
@
James Spader och Angela Bassett i ett rymdskepp som ska rädda ett annat. Det här går inte att titta på. Vår regissör satte inte sitt namn på den här filmen utan gick istället under namnet ”Thomas Lee”. Skammen var nog för stor att bära och den räknas som en riktig kalkon och blev en fruktansvärd flopp. Walter Hill hade alltså för några år sedan redan tappat gnistan och skulle aldrig mer till dags datum hoppa tillbaka upp på sadeln. I alla fall inte som regissör.
/Vrångmannen

@
Hahahahahahahahahahahahahahahaha James Spader i rymden får mig mest att tänka på mupparna och "Pigs in Space". HAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!
/Surskägget

Undisputed (2002)
@@@
Boxningsfilm från fängelset som är en svagt baserad på vad som hände när Mike Tyson åkte in. Ving Rhames är Iceman, mästarboxaren som spärras in efter att ha blivit anklagad för våldtäkt och som upptäcker att det finns en stor boxningskultur inne på kåken där Monroe (Wesley Snipes) är mästare. Iceman vägrar vara tvåa oavsett var och hur och snart börjar dessa två boxningsegon mäta varandra i vad som till slut blir en stenhård fight. Här visar Hill att han fortfarande har vad som krävs för att berätta en tight och spännande story utan att det för den sakens skull blir ett mästerverk. Bra actionunderhållning som absolut håller för en titt.
/Surskägget