Julkalendern 3 dec - Skin Trade

@@@+
Den här hade jag inga direkt förväntningar på om jag ska vara ärlig. Affischnamnen är Dolph Lundgren, Tony Jaa och Michael Jai White som visserligen i karatefilmssammanhang är tunga namn, men som kanske inte alltid funkar som de drivande karaktärerna. Filmaffischen kändes lite b och produktionen luktade femton dollar. Men jävlar om jag hade fel. Det här är bra på de allra flesta plan. Lundgren gör en ovanligt mångfacetterad karaktär (för att vara en actionrulle, vi snackar inte Hamlet här damnit!) och Jaa visar att han kan funka även i en engelskspråkig rulle. Visserligen utspelas filmen till stor del i Thailand så på så vis är Jaa på hemmaplan, men det mesta av dialogen är på engelska. Även storyn i sig känns aktuell och fräsch då Lundgren och Jaa är snutar som på olika håll hamnar samma traffickingliga i hälarna och bestämmer sig för att samarbeta för att sätt dit bovarna. Sedan skadar det inte att huvudskurken är Ron Perlman och även om han har en tendens att välja lite väl många b-filmer så är han oftast tung som skurk och här är inget undantag. Dessutom gör Peter "Robocop" Weller en liten men bra roll. Sammantaget gör att det här känns både underhållande och med pondus. Överraskande bra som jag tror att man inte behöver vara karatefilmsälskare för att gilla.
/Surskägget

Dubbel Trubbel med bonusrunda (3x Nicolas Cage)

Left Behind
@
Ibland är en film bara så sjukt usel så att man inte ens vet var man ska börja såga den. Det här är en sån film. Det är som en kristen tevefilm på nån liten kristen kanal som ingen bryr sig om. Fast med Nicolas Cage. Han är pilot och...vet du vad? Ingen bryr sig.
/Surskägget

Outcast
@
HAHAHAHAHAHA! Men snälla sluta nu. Det här är nån sorts Arn möter kung-fufilmer och det är så hopplöst dåligt. Manuset är skrattretande, dialogen tvärusel och skådisarnas insatser horribla. "Manaquin" Skywalker själv, Hayden Christiansen, har huvudrollen och är dubbelt så träig än i vanliga fall. Det viftas lite med svärd. Cage spelar(?) full och man är i Kina av nån anledning. Suck.
/Surskägget



Ovan två filmer var två av fyra han gjorde 2014. De andra var Tokarev (eller Rage som den också verkar heta) och Dying of the Light. Enbart genom att titta på affischerna har jag bestämt mig för att det också är ettor. Jag måste verkligen sluta titta på Cagefilmer...

Bonusrunda:

Season of the Witch
@@
Den här höll intresset uppe en stund innan det brakade samman i dåliga specialeffekter och taffliga slagsmål. Cage och Ron Perlman är två riddare som är tuffast och bäst och som åker på att transportera en flicka som kanske, kanske inte, är häxa till ett kloster där hon ska ställas till svars för sina påstådda dåd. Filmen försöker länge bygga upp nån sorts tvekan till om hon är skyldig eller oskyldig men vi vet hela tiden att hon är en demon så kom igen, sluta tjafsa. Perlman gör sin grej och Cage är faktiskt mindre fånig än i vanliga fall. Men jisses hur snabbt man kan förstöra en lovande karriär.
/Surskägget

Pacific Rim

@@
Jag vet inte om Guillermo del Toro slänger in en Star Warsreplik direkt 30 sekunder in i Pacific Rim för att hylla en av de bästa sci-fifilmerna genom tiderna eller om han enbart gör det för att reta mig. Sluta sno repliker rakt av från andra filmer! Med det sagt gör del Toro det han brukar göra nämligen bjussa på en visuellt spektakulär film som är väldigt tom till innehållet. del Toro envisas att skriva sina egna manus (ungefär som Lena Ph sydde sina egna kläder och med samma resultat) vilket han en gång för all bör upphöra med (han har även medförfattat tre romaner i en vampyrtrilogi som är så tråkiga så klockorna stannade när jag läste dem) då han helt enkelt inte har skrivartalangen att lyfta karaktärer och handling till en respektabel nivå. Just i det här fallet borde det inte ens vara så svårt. Det här är en actionstänkare där jätterobotar bankar skiten ur jätteödlor från en annan dimension. Typ Real Steal möter Godzilla. Ja det är full fart och fläkt och skitsnygga effekter och det bankas och exploderas och skjuts och sprängs men inget spelar nån roll när det är såna ologiska luckor inslängda genomgående hela jävla tiden (om man har ett svärd som skär igenom jätteödlorna som en smörkniv genom smör, varför använder man tretusen andra vapen som inte funkar hela tiden istället?). Att filmen landar på en tvåa till slut kan man tacka Charlie Day för (från fantastiska It's Always Sunny in Philadelphia) och att filmen är lite för snygg. Mycket yta, inget innehåll. Som vanligt när del Toro spyr ut sig ännu en skitfilm står Vrångmannen längst fram och applåderar.
/Surskägget

Hellboy

@@
Upptäckte av en slump att vi visserligen recenserat Hellboy 2: The Golden Army men inte första delen. Eftersom att jag nyligen såg om filmerna passar det väl alldeles utmärkt att det nu ett par år för sent kommer en recension på ettan (tvåans betyg håller jag med om fortfarande från recensionen 2008). För de av er som ännu inte läst Mike Mignolas fantastiskt snygga, intressanta och spännande serier om Hellboy - spring och köp alla album nu! Det är en underbar blandning av ockulta nazister, mystiska varelser, komiska situationer och mängder med action. Vrångmannens favoritregissör Guillermo del Toro tillhör inte mina favoriter och här är ännu en anledning till att han inte står högt upp på listan då han mer eller mindre helt slaktar Hellboy när den blir film. Filmen börjar dock bra och enligt serien med massa nazister och ockulta händelser och Hellboys "födelse". Sen irrar filmen bort sig ganska rejält och det mesta av charmen, glädjen och spänningen från serien försvinner. Det riktigt stora problemet är dock att del Toros manus är så tunt och handlingen bara är en vag röd tråd mellan actionsekvenserna att man knappt har en aning om vad filmen handlade om när man sett klart den. Det här är andra gången jag ser den men hade glömt filmen helt och det var som att se den för första gången. Helt värdelöst blir det aldrig då actionsekvenserna faktiskt är underhållande större delen av tiden (lite för mycket ful CGI på sina ställen) samt att Ron Perlman som Hellboy gör en riktigt bra insats med karaktären. Tack och lov blev Mike Mignola mer inblandad i tvåan och därför är det en helt klart bättre rulle som är mer lik förlagan än denna knappt okej rulle som borde blivit så mycket bättre.
/Surskägget

Bunraku

@
Men Guuuuuud fy fan i helvetet vad dåligt! Ambitionen visuellt är att göra en serietidningsinspirerad film som typ 300, Sin City eller Scott Pilgrim vs the World. Istället får vi det sämsta i den vägen sedan The Spirit. Och då är The Spirit Oscarsmaterial i jämförelse med den här dyngan. Ambitionen är också att göra en western/samurajhybrid med tydliga nickningar åt För En Handfull Dollar, Yojimbo och Kill Bill utan att nånstans ens komma i närheten av dessa mästerverk vad gäller dialog, karaktärer, spänning och sevärdhet. Josh Hartnett är sjukt malplacerad som "revolverman". Snubben som spelar samurajen är tydligen superkänd sångare i Japan men övertygar inte som skådis. Woody Harrelson har jag nog aldrig sett så oinspirerad någonsin. Ron Perlman har fått världens fånigaste make-up och mumlar fram usel dialog med sin sedvanliga, träiga raspighet som förvisso kan funka ibland men dock inte här. Demi Moore har rollen som "vi-måste-skriva-in-en-kvinna-i-manuset-bara-för-att-ha-en-kvinna-i-filmen". Och hela det tråkiga, pissusla spektaklet varar strax över två timmar. Gå och ta en rotfyllning istället för att se det här.
/Surskägget

@
Ytterligare en rulle som hamnar i facket där jag ska hämnas på filmmakarna för att de lurade mig med trailer och stjärnor. Alltså VAD ÄÄÄÄÄÄÄR DET HÄÄÄÄÄR?!
/Vrångmannen

Season of the Witch

@
Den mörka medeltiden. Nicholas "hahaha frisyren!" Cage och Ron "Hellboy" Perlman är riddare i kyrkans tjänst som hoppar av då de anser att kyrkan skadar oskyldiga. Kvinnor fälls som häxor till höger och vänster utan minsta vett hos någon och kyrkan vet bäst. Våra "hjältar" får ett tillfälle att rädda en kvinna anklagad för att vara häxa. Frågan är om hon är det eller inte. HJÄLP vad pinsamt dåligt på alla plan. Jag gillar ju filmer som utspelas på den här tiden och den här rullen hade upplägget att kunna bli ett schysst rysaräventyr och miljön är smaskens. Allt annat är skrattretande uselt som vanligt tyvärr. Dåliga effekter, sjuka logiska luckor i manus, Nicholas Cage är bortom all räddning och stammar tomt fram sina repliker. Varför blir det såhär? För många kockar? Ingen som bryr sig bara man får jobba lite? Regissören Dominic Sena som gav oss schyssta och annorlunda Kalifornia en gång i tiden har verkligen gjort bort sig om och om igen på sistone. Bara skit. Bedrövligt.
/Vrångmannen

Hellboy 2: The Golden Army

@@@
Jag är ett stort fan av Mike Mignolas fantastiskt vackra, spännande och smarta serier om Hellboy. Därför var jag spänd av förväntan när första Hellboyfilmen kom för ett par år sedan. Och blev ungefär lika besviken som jag varit förväntansfull. Filmen kändes blek och tam i jämförelse med seriealbumen och skulle du så hota att döda mig skulle jag inte kunna återberätta handlingen i filmen eller ens en minnesvärd scen. Förväntningarna på tvåan var därför noll. Och till min förvåning levererar plötsligt uppföljaren precis det som ettan borde varit. Okej, det är fortfarande långt kvar till seriealbumens genialitet, men nu är man helt klart på rätt spår. Det är snyggt, spektakulärt och fartfyllt hela vägen men en för genre ganska okej story som i korthet går ut på att bitter alv vill återuppväcka den gamla "gyllene armén" bestående av en sorts oförstörbara robotar för att på så vis utrota mänskligheten. I hans väg står hans tvillingsyster och så Hellboy och kompani förstås. Sen är det mest pang på i en starkt datorgenererad visuellt vacker värld. Popcornunderhållning för stunden som funkar klockrent en fredagkväll.
Vrångmannen skrev nåt liknande här.
/Surskägget

Hellboy 2: The Golden Army

@@@
Den röda flamsäkra kattälskande hjälten från helvetet med avbrutna horn, samuraiknut i håret, cigarr och sarkasm i käften (puh!) är tillbaka. Gillade ju ettan och tyckte att den var snygg, annorlunda och underhållande utan att vara något mästerligt i genren. Detsamma gäller även tvåan. Dom är likvärdiga, denna är dock lite fläskigare i effekterna men man känner igen sig. Regissören Guillermo del Toro (fantastiska Pan’s Labyrinth, första Hellboy och kriminellt underskattade Blade 2) är en mästare på det visuella och har en sådan lekfullhet i bilderna och designen så man ibland tappar andan. Ska inte avslöja något om handlingen men det goda möter det onda i en fantastisk värld och man har inte tråkigt en sekund. Ron Perlman var nog född att spela Hellboy helt klart (ser han inte bättre ut i demonmasken?) och inget att klaga på egentligen förutom att jag tyvärr har glömt halva filmen redan efter visningen. En berg och dalbana för stunden. Kanske tar jag en till åktur eller så går jag vidare bort till spökhuset där jag säkert blir mer skrämd än av filmen ”fyll i valfri rysare här”.

/Vrångmannen