Vi har tidigare recenserat Scoop och Vicky Cristina Barcelona och då är det väl lika bra att vi tar det tredje samarbetet mellan Woody Allen och Scarlett Johansson också. Före detta tennisspelaren Chris (Jonathan Rhys Meyers) försöker komma upp sig i världen. Han jobbar på exklusiv klubb som tennistränare och träffar snorrika aristokraten Tom (Matthew Goode) som snart blir hans nya bästis. Innan Chris vet ordet av har han blivit en del av familjen, framförallt när han gifter sig med Toms syster Chloe (Emily Mortimer). Kruxet är bara att Chris egentligen är kär i supersöta Nola (Scarlett Johansson) som råkar vara ihop med Tom. Trots detta lilla missöde dras Chris och Nola till varandra och när Tom dumpar henne inleder hon ett stormigt förhållande som älskarinna till Chris som gör allt för att bolla sina två kvinnor. När Nola blir gravid och kräver att Chris skiljer sig blir han desperat och tappar alla begrepp om rätt och fel. Det här är nog första gången jag ser en Woody Allenrulle som inte har en Woody Allenkaraktär. Vilket både var uppfriskande då man slapp en babblande, nervös liten man och lite tråkigt då en del av hans trademark försvann och det här på nåt sätt kunde vara en film av vem som helst. Dialogen är förstås klockren som vanligt och Woody prickar in karaktärerna på sedvanligt skarpsynt sätt. Som de flesta sentida Allenrullar är det här bra, men inte lysande. Scarlett är förstås så förtjusande så man kreverar och Jonathan gör en klockren prestation som den otrogne Chris. En sorts Talented Mr Ripley light skulle man kunna säga.
/Surskägget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar