@@@
Intressant film om Brian Wilson, det musikaliska geniet bakom The Beach Boys allra största hits samt räknad som ett produktionssnille efter att ha producerat albumet Pet Sounds, ett album som hålls väldigt högt av alla förståsigpåare inom musikindustrin. Med Pet Sounds bröt Wilson helt med de tidigare låtarna som var glättiga små paketeringar av surf, sol och pop inspelade på lika kort tid som låten gick att spela. Pet Sounds skapades med hjälp av hundratals inspelningstimmar, mängder med instrument och vokala insatser och lappades sedan skicklig ihop av Wilson som hade soundet helt och hållet i skallen. Vi får följa Wilson som ung (spelad av Paul Dano som du sett i Looper, Prisoners och 12 Years A Slave bl a) och Wilson som äldre (spelad av John Cusack). Bägge versionerna av Wilson lider av att balansera på eggen mellan genialitet och galenskap. Den yngre blir till viss del räddad av musiken och den äldre till viss del av sin blivande fru (spelad av Elizabeth Banks). Länge är filmen så intressant och välspelad att den känns som en klockren fyra innan den mot slutet tappar fart och planar ut till lite mer standard. Oavsett om man gillar Beach Boys eller inte är den värd att se för att få ett porträtt av en man som lider av sina demoner och med hjälp utifrån lyckas överkomma dem. Dessutom bjussas det förstås på en jäkla massa bra musik.
/Surskägget
@@@
Ett inte helt oävet drama med massor av bra musik samt en liten historielektion för den här Vrångmannen som inte har så bra koll på varken Wilson eller The Beach Boys. Klart sevärt!
/Vrångmannen
Visar inlägg med etikett elizabeth banks. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett elizabeth banks. Visa alla inlägg
måndag 18 september 2017
fredag 1 april 2016
The Hunger Games: Mocking Jay Part 2
@
Jag har läst böckerna och gillar dem. Jag tyckte första filmen var okej, andra filmen knappt okej och sedan kom så bottennappet med tredje filmen, del 1. Och här är bottennapp två, tredje filmen del två eller fjärde filmen om man så vill. Jag förstår att filmbolagen vill kräma ur allt de kan ur sina stora kassakor och att det därför på senare tid har blivit vanligt att man delar upp sista delen i en filmserie i två filmer. Mer klirr i kassan helt enkelt. Tyvärr blir det ett rejält magplask när man gör det med Hunger Games. Sista boken är inte bättre, ballare eller mer innehållsrik än de två föregångarna. Att försöka pressa ut två filmer på strax över 2 timmar styck håller helt enkelt inte. Det blir många, många, många och långa transportsträckor där det inte händer ett skit som är intressant. Jag är säker på att om man en vacker dag klipper ner dessa två delar till endast en film på kanske två timmar och femton minuter så kommer man ha en jäkligt spännande och fartfylld actionstänkare som kommer pumpa upp adrenalinet. Som det är nu är detta mest ett enda stort sömnpiller. Trist avslutning på vad som i grunden är en rätt ball, samhällskritisk och smart sci-fi/actionstory.
/Surskägget
Jag har läst böckerna och gillar dem. Jag tyckte första filmen var okej, andra filmen knappt okej och sedan kom så bottennappet med tredje filmen, del 1. Och här är bottennapp två, tredje filmen del två eller fjärde filmen om man så vill. Jag förstår att filmbolagen vill kräma ur allt de kan ur sina stora kassakor och att det därför på senare tid har blivit vanligt att man delar upp sista delen i en filmserie i två filmer. Mer klirr i kassan helt enkelt. Tyvärr blir det ett rejält magplask när man gör det med Hunger Games. Sista boken är inte bättre, ballare eller mer innehållsrik än de två föregångarna. Att försöka pressa ut två filmer på strax över 2 timmar styck håller helt enkelt inte. Det blir många, många, många och långa transportsträckor där det inte händer ett skit som är intressant. Jag är säker på att om man en vacker dag klipper ner dessa två delar till endast en film på kanske två timmar och femton minuter så kommer man ha en jäkligt spännande och fartfylld actionstänkare som kommer pumpa upp adrenalinet. Som det är nu är detta mest ett enda stort sömnpiller. Trist avslutning på vad som i grunden är en rätt ball, samhällskritisk och smart sci-fi/actionstory.
/Surskägget
torsdag 25 februari 2016
Pitch Perfect 2
@@@@
Ettan var en riktigt charmig liten pärla om ett ämne så osannolikt att i alla fall jag aldrig trodde att jag skulle orka ta mig igenom ens fem minuter. Á capella. Låter det sexigt? Inte speciellt. Oftast framkallar det smärre kräkbesvär faktiskt bara jag tänker på fenomenet. Men lo and behold Pitch Perfect lyckades göra ämnet inte bara underhållande utan jävligt kul och intressant också. Tvåan följer samma karaktärer och det är samma grundstory (á capellakör tävlar mot andra á capellakörer för att vinna mästerskap mot alla odds) men där ettan var lite sockersöt och mysig i sin humor har man helt tappat alla begrepp i tvåan och dundrar på som om detta vore SNL på crack! HAHAHAHA! Elizabeth Banks som vi mest känner som skådis/komedienne har fått ta över registolen på denna uppföljare och det märks att det är hon som styrt in skutan i humorgrumliga vatten. Hehehehe! Den här typen av humor förväntar man sig i en Will Ferrellrulle och det är så jäkla friskt och fräscht att få se den i en "mainstreamfilm" som detta ändå ska vara. Mer sånt. Trean är tydligen redan på väg med Banks tillbaka i registolen och jag längtar redan.
/Surskägget
Ettan var en riktigt charmig liten pärla om ett ämne så osannolikt att i alla fall jag aldrig trodde att jag skulle orka ta mig igenom ens fem minuter. Á capella. Låter det sexigt? Inte speciellt. Oftast framkallar det smärre kräkbesvär faktiskt bara jag tänker på fenomenet. Men lo and behold Pitch Perfect lyckades göra ämnet inte bara underhållande utan jävligt kul och intressant också. Tvåan följer samma karaktärer och det är samma grundstory (á capellakör tävlar mot andra á capellakörer för att vinna mästerskap mot alla odds) men där ettan var lite sockersöt och mysig i sin humor har man helt tappat alla begrepp i tvåan och dundrar på som om detta vore SNL på crack! HAHAHAHA! Elizabeth Banks som vi mest känner som skådis/komedienne har fått ta över registolen på denna uppföljare och det märks att det är hon som styrt in skutan i humorgrumliga vatten. Hehehehe! Den här typen av humor förväntar man sig i en Will Ferrellrulle och det är så jäkla friskt och fräscht att få se den i en "mainstreamfilm" som detta ändå ska vara. Mer sånt. Trean är tydligen redan på väg med Banks tillbaka i registolen och jag längtar redan.
/Surskägget
Etiketter:
anna kendrick,
brittany snow,
elizabeth banks,
hailee steinfeld,
katey sagal,
komedi,
musik,
rebel wilson
torsdag 26 februari 2015
The Hunger Games: Mockingjay Part 1
@
Vissa dåliga filmer ser man fram emot
att få såga. De är helt enkelt så dåliga så att de provocerar
fram en så härsken och ilsken recension så att inte ens det
största nättrollet har nåt att komma med i jämförelse. Så är
dock inte fallet med denna. Efter att nu ha sett den tredje filmen i
denna oerhört populära film- och bokserie är jag bara ledsen.
Ledsen att så många duktiga skådisar totalt slösar sin talang och
tid. Ledsen över att boken som jag gillar blir så platt översatt
till filmmediet. Ledsen att så mycket pengar plöjs ner för att
göra filmen och så blir det bara så tråkigt, platt och
intetsägande i slutändan. Jag tyckte både ettan och tvåan var
helt okej. Det här är däremot bara...tråkigt. Det är som att
titta på färg som torkar. Det händer ingenting. De skulle inte
delat upp tredje boken i två filmer utan satsat på en och maxat
actionsekvenserna istället. Som det är nu är ingen i världen pepp
på att få se nästa film.
/Surskägget@@
Gillade ettan jättemycket. Tyckte tvåan var ok, men lite samma-samma. Det här var ruggigt tråkigt och oinspirerande. En snoozefest utan dess like. Det händer typ ingenting. Alla är bra i filmen men det händer ju INGENTING! Betygstvåan är svag, liksom jag, för Jennifer Lawrence talang. Hon är i princip den enda anledningen till varför betyget inte blir det lägsta. Suck. Som Skägget säger, noll pepp inför upplösningen. Noll.
/Vrångmannen
onsdag 16 juli 2014
The Hunger Games: Catching Fire
@@
Som ettan fast lite segare, lite tråkigare och lite mer oengagerande.
/Surskägget
Vrångmannen tyckte den var betydligt roligare.
Som ettan fast lite segare, lite tråkigare och lite mer oengagerande.
/Surskägget
Vrångmannen tyckte den var betydligt roligare.
måndag 12 augusti 2013
What to expect when you’re expecting
@@@
Cameron Diaz,
Jennifer Lopez, Elizabeth Banks, Brooklyn Decker, Anna Kendrick, Chris Rock,
Dennis Quaid och Rebel Wilson är en ganska stadig line-up i en klassisk romcom
där vi får följa mängder med olika par som i slutet visar sig hänga ihop på ett
eller annat sätt. Vi har sett det förr och vi kommer att se det igen. Just den
här filmen fokuserar som titeln mycket riktigt antyder på graviditeter,
förlossningar och barn. Lite romantik, lite skratt, någon tår för den som gärna
grinar till den här typen av filmer, lite feelgood, lite spex och lite bus och
en udda karaktär som är knäpp men snäll. Allt det där, allt det där.
/Surskägget
tisdag 30 juli 2013
Definitely, Maybe
@@@
Romantisk komedi med Ryan Reynolds i huvudrollen som Will, en snubbe mitt i livet som precis skrivit under skilsmässopappren och nu inte riktigt vet vilken riktning hans liv ska ta. En kväll ber hans 10-åriga dotter Maya (Abigail Breslin) att Will ska berätta historien om hur han och mamman träffades och om han haft andra kvinnor i sitt liv innan mamma. Will går med på det men bestämmer att han kommer byta ut alla namn så att Maya måste gissa vem hon tror mamman är. Därefter följer en berättelse om Wills liv innan Maya med tre kvinnor i huvudrollerna. Ungdomskärleken Emily (Elizabeth Banks), Emilys intellektuella kompis Summer (Rachel Weisz) och coola arbetskollegan April (Isla Fisher). Will är romantisk länkad till samtliga tre och det är nu upp till Maya att försöka gissa vem mamman är. När berättelsen är slut visar det sig dock att Will egentligen faktiskt varit kär större delen av sitt liv i den kvinna som inte är Mayas mamma och som Maya ser det så har den kvinnan varit kär i Will. Därför tvingar hon Will att söka upp den kvinnan för att försöka få till ett förhållande. Reynolds funkar perfekt i rollen och har kanonkemi med samtliga av de tre kvinnliga skådisarna. Men är det någon som verkligen lyser i filmen är det Isla Fisher som helt klart höjer upp filmen ett snäpp över det sedvanliga romcomträsket. Det är ett lite annorlunda upplägg där vi i publiken får sitta och gissa vem av de tre kvinnorna som är mamman och det känns om inte direkt nyskapande så åtminstone fräscht och kul. Följer annars de flesta standardmallar för romcoms men hey, det funkar ju.
/Surskägget
Romantisk komedi med Ryan Reynolds i huvudrollen som Will, en snubbe mitt i livet som precis skrivit under skilsmässopappren och nu inte riktigt vet vilken riktning hans liv ska ta. En kväll ber hans 10-åriga dotter Maya (Abigail Breslin) att Will ska berätta historien om hur han och mamman träffades och om han haft andra kvinnor i sitt liv innan mamma. Will går med på det men bestämmer att han kommer byta ut alla namn så att Maya måste gissa vem hon tror mamman är. Därefter följer en berättelse om Wills liv innan Maya med tre kvinnor i huvudrollerna. Ungdomskärleken Emily (Elizabeth Banks), Emilys intellektuella kompis Summer (Rachel Weisz) och coola arbetskollegan April (Isla Fisher). Will är romantisk länkad till samtliga tre och det är nu upp till Maya att försöka gissa vem mamman är. När berättelsen är slut visar det sig dock att Will egentligen faktiskt varit kär större delen av sitt liv i den kvinna som inte är Mayas mamma och som Maya ser det så har den kvinnan varit kär i Will. Därför tvingar hon Will att söka upp den kvinnan för att försöka få till ett förhållande. Reynolds funkar perfekt i rollen och har kanonkemi med samtliga av de tre kvinnliga skådisarna. Men är det någon som verkligen lyser i filmen är det Isla Fisher som helt klart höjer upp filmen ett snäpp över det sedvanliga romcomträsket. Det är ett lite annorlunda upplägg där vi i publiken får sitta och gissa vem av de tre kvinnorna som är mamman och det känns om inte direkt nyskapande så åtminstone fräscht och kul. Följer annars de flesta standardmallar för romcoms men hey, det funkar ju.
/Surskägget
Etiketter:
elizabeth banks,
isla fisher,
komedi,
kärlek,
Rachel Weisz,
romantik,
ryan reynolds
söndag 21 april 2013
Wet Hot American Summer
@@@Hahahahaha. Fick ett tips från Vrångmannen angående denna lilla bortglömda pärla som hela världen, inklusive jag själv, verkar ha missat. Med tanke på min förkärlek för genren (ungdomskomedi) och med tanke på att en mängd av mina favvokomiker är med (Janeane Garofalo, Amy Poehler, Molly Shannon, Paul Rudd, Elizabeth Banks och den charmigt coole Bradley Cooper) måste denna rulle verkligen smugit sig rejält under radarn för annars hade jag plockat upp denna för längesen. Inspelad 2001 utspelar sig filmen 1981 sista dagen på ett sommarläger. Filmen är på samma gång en drift med som en hyllning till alla sommarfilmer som gjorts (tänker kanske främst på sköna Meatballs men även rullar som One Crazy Summer, Oddballs, Ernest Goes To Camp, Revenge of the Nerds och Summer School) men även 80-talsfilmer rent generellt (finns ett fantastiskt montage som driver med både Rocky och Flashdance i samma montage och får det att vara logiskt hahahahaha!). Det verkar som att alla inblandade har garvat läppen av sig varje dag på inspelningsplatsen för alla karaktärer är heeelt slut och det är helt okej. Det är knäppt, överdrivet och med en stor, stor glimt i ögat rakt igenom. Alla klichéer i boken fast ändå inte. Inte så lysande så den orkar upp på en fyra i betyg men det är fan inte långt ifrån. Ge den en chans och se den.
/Surskägget
@@@
Håller helt och fullt med Surskägget. Det här är roligt skit men skulle behövt lite lite mer för att stå sig som en parodi-hyllningsklassiker.
/Vrångmannen
Etiketter:
amy poehler,
bradley cooper,
elizabeth banks,
janeane garofalo,
komedi,
molly shannon,
paul rudd,
ungdomsfilm
tisdag 19 juni 2012
Man on a Ledge
@@Sam "förvirrande lik Channing Tatum" Worthington i Russell Crowefrilla äter lyxfrukost på hotell i New York på sitt rum med utsikt över staden och kliver sedan ut på den där lilla kanten som alltid tycks finnas på alla amerikanska byggnader men aldrig på svenska. Det dröjer inte länge innan en person på marken upptäcker honom och snart är polis, brandkår och räddningstjänst där med buller å bång samtidigt som halva New York inte har nåt bättre för sig en dag än att stå bakom polisbarrikaderna och glo på en snubbe som kanske, kanske inte ska hoppa. Det här är upptakten till en av de mest långsökta handlingarna jag sett på film där det visar sig att vår gode vän Sam är anklagad för att ha stulit en diamant från Ed Harris och nu måste sno den på riktigt för att visa att han inte snott den. Vilket hans kumpaner bara kan göra så länge Sam står där han står. Den har sina halvspännande stunder och ett par sköna skådisar gör hyfsade insatser (jag pratar med er Elizabeth Banks och Ed Burns) men helheten känns sådär. Knappt okej rulle som redan börjar blekna i minnet.
/Surskägget
lördag 12 november 2011
Our Idiot Brother
@@Tittar man på affischerna och upplägget kan man förvänta sig en Anchormanliknande komedi. Istället är det ett sorts lamt försök till The Royal Tennenbaums eller nåt åt det hållet. Tyvärr håller inte manuset den klass som Tennenbaums (som är ett mästerverk och svårslaget) och dessutom på sina håll försöker sig på Anchormanhumor mer än Tennenbaumshumor. Resultatet är blandad och inte mer än okej. Annars är Paul Rudd gladast i stan i rollen som den snälle men tröge Ned som i början av filmen åker dit för att han säljer gräs till en polis. I uniform hahahahaha! När han kommer ut behöver han nånstans att bo och halkar runt hos sina tre systrar (Elizabeth Banks, Zooey Deschanel och Emily Mortimer) som alla har sina problem. Banks försöker vara kall karriärskvinna utan att lyckas, Deschanel kan inte vara trogen sin partner och Mortimers man (Steve Coogan) är otrogen mot henne medan hon försöker hålla ihop sin familj. En del drama blandas med en del humor och slutresultatet är som sagt lite sådär. Sevärd mest på grund av Rudd som funkar klockrent i rollen, men du kan lika gärna hoppa den här utan större betänkligheter.
/Surskägget
Etiketter:
elizabeth banks,
emily mortimer,
komedi,
paul rudd,
zooey deschanel
måndag 11 april 2011
The Next Three Days
@@ Undrar om Russell Crowe kommer se mer intresserad ut av att vara med i filmen än att sitta och äta ännu en ostmacka undrar jag när filmen rullar igång. Det gör han inte. Han verkar ha fastnat i nåt läge där han liksom inte engagerar sig längre. Var är glöden från Gladiator kan man undra? Ursinnet från Romper Stomper? Farligheten från L.A. Confidential? Allt som bortblåst på senare år. Nu är det mest ett medelålders suckande och lite trötta ögon oavsett vad som händer karaktären. Här spelar han en snubbe vars fru (Elizabeth Banks) en morgon abrupt blir arresterad för mord på sin chef. Efter att hon åkt dit och suttit tre år och fått alla överklagningar utkastade ur diverse rättssalar bestämmer sig den gode Russell att helt enkelt bryta ut henne ur fängelset. Större delen av filmen handlar om hur han planerar detta (vilket är en tämligen ointressant del) och hade det inte varit för att man drar upp tempo och spänning rejält under själva flykten (och dessutom låter den hålla på ganska länge) hade det här blivit en etta. Filmen försöker till en början vara lite ambivalent huruvida Banks dödade chefen eller inte men fegar ur på slutet och visar att hon inte gjorde det (OBS, det där var en så kallad spoiler hahahahahaha!).
/Surskägget
torsdag 18 november 2010
Meet Bill
@@@+När man stöter på filmlådorna med 3 för 100 kan man alltid passa på att chansa lite. Skulle en film inte vara bra har man inte lagt mycket mer än 33 spänn på den och för det får jag knappt en kvällstidning och ett sång- och dansnummer. Ibland lyckas man pricka in de små pärlorna och det är det som framförallt gör det värt att gräva ner sig djupt i dessa 3 för 100-lådor. Jag köpte Meet Bill enbart för att Aaron Eckhart, Jessica Alba och Elizabeth Banks var med i den. Och det visade sig vara ett klockrent val. Aaron är Bill, en medelålders man som jobbar för sin svärfar på banken på en tjänst han inte trivs med. Överlag trivs han inte så mycket med sitt liv. Två saker inträffar som får honom att omvärdera sig själv och det han håller på med. 1) Hans fru är otrogen. 2) Han blir mentor för en högstadiegrabb som är lika framåt som Bill är bakåt. Vänskapen mellan Bill och grabben växer samtidigt som Bill försöker rädda sitt äktenskap. En liten film om stora känslor och en perfekt feel-goodrulle med lagom doser humor och romantik. Karaktärerna är kul och även om man vet att Bill kommer förvandlas från puppa till fjäril är det kul och intressant att följa hans inre resa. Aaron Eckhart är perfekt i rollen och Elizabeth Banks (som jag är förlovad med ända sedan Zack & Miri) likaså som hans fru.
/Surskägget
@
Puttinuttcyniskt, tillrättalagt och fördummande. Vilket jävla skräp från första till sista rutan. ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH!
/Vrångmannen
Etiketter:
aaron eckhart,
drama,
elizabeth banks,
feelgood,
jessica alba,
komedi,
kärlek
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






