@@@@
HAHAHAHAHAHAHAHA SLUUUUUUUUUUUUUTA!!!!! Vad är det här?!?!?! Dårarna Tina Fey och Amy Poehler spelar två systrar som är heeeeeeeeeelt slut i huvudet hahahahahaha! Den ena (Fey) är proper och har koll på sitt liv (för mycket kontroll om du frågar hennes dotter) och den andra (Poehler dårå) har noll koll och noll kontroll. När deras föräldrar (James Brolin och Dianne Wiest) bestämmer sig för att sälja huset där systrarna växt upp tappar de alla begrepp. Alla deras minnen kommer ju att försvinna nu. Deras hus där de växt upp i trygghet kommer försvinna. Det finns givetvis bara en sak att göra. Ställa till med en sista superduperbrakfest som kommer att bli legen...vänta på det...darisk! Big mistake som vi säger i branschen. Givetvis blir det den galnaste kvällen ever och en mängd gäster som mer eller mindre river huset. Bobby Moynihan från SNL är otroligt rolig som en gammal polare som råkar få i sig enorma mängder tjack och far runt som en skållad ekorre hahahaha det är som att se en levande Chris Farley igen. Maya Rudolph (också SNL) är otrolig som avund- och svartsjuk gammal high schoolkompis och John Cena hahahaha är klockren som knarklangare. Det här är 100-skämt-i-sekunden-roligt mest hela tiden efter en lugnare startsträcka på kanske 20-30 minuter. Det finns vissa scener där jag garvade så hårt att jag var tvungen att stänga av och ta en paus för jag var rädd för mitt liv. Se genast! Fan nu blev jag sugen på att se om den pronto...
/Surskägget
Visar inlägg med etikett maya rudolph. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett maya rudolph. Visa alla inlägg
tisdag 20 juni 2017
måndag 19 juni 2017
Popstar: Never Stop Never Stopping
@@@@
HAHAHAHA dårarna från Flandern (Lonely Islandgänget) är tillbaka med en fantastiskt underhållande rulle om det påhittade bandet The Style Boyz som slår igenom i unga år. Men efter ett par framgångsrika år hoppar en av medlemmarna av för att han inte får cred för att ha skrivit en av hitsen. Och det är här vi kommer in. Conner (Andy Samberg) som en gång i tiden bildat bandet kör nu solo och ska släppa sin andra platta, Connquest, som han skrivit "helt själv" endast med hjälp av ungefär 200 DJ's, producenter, låtskrivare och annat löst folk hahahahaha. Conner får otroligt dåliga recensioner och turnén kantas av problem. Till slut inser han att han måste sluta vara en så galen egoist och faktiskt bli polare med sina gamla bandmedlemmar igen. Först då har han chans att hitta tillbaka till sig själv och till framgången. Andy Samber, Jorma Taccone och Akiva Schaffer som bildar Lonely Island har skrivit, producerat och regisserat en underbar pärla full av garv och sköna musikdängor. Det svänger med texter som är heeeelt galna hahahaha precis exakt som Lonely Island själva när de släpper skivor. På sätt och vis undrar jag inte om filmen också på ett sätt är lite av en inblick i hur Lonely Islandgänget själv upplever att Andy Samberg är den som är mest känd och som då och då springer iväg och gör egna prylar utan de andra (Brooklyn Nine-Nine t ex). Fullspäckat med artister som spelar sig själva är det här utan tvekan en av förra årets roligaste filmer. Se den och skratta så snoret flyger redan idag.
/Surskägget
HAHAHAHA dårarna från Flandern (Lonely Islandgänget) är tillbaka med en fantastiskt underhållande rulle om det påhittade bandet The Style Boyz som slår igenom i unga år. Men efter ett par framgångsrika år hoppar en av medlemmarna av för att han inte får cred för att ha skrivit en av hitsen. Och det är här vi kommer in. Conner (Andy Samberg) som en gång i tiden bildat bandet kör nu solo och ska släppa sin andra platta, Connquest, som han skrivit "helt själv" endast med hjälp av ungefär 200 DJ's, producenter, låtskrivare och annat löst folk hahahahaha. Conner får otroligt dåliga recensioner och turnén kantas av problem. Till slut inser han att han måste sluta vara en så galen egoist och faktiskt bli polare med sina gamla bandmedlemmar igen. Först då har han chans att hitta tillbaka till sig själv och till framgången. Andy Samber, Jorma Taccone och Akiva Schaffer som bildar Lonely Island har skrivit, producerat och regisserat en underbar pärla full av garv och sköna musikdängor. Det svänger med texter som är heeeelt galna hahahaha precis exakt som Lonely Island själva när de släpper skivor. På sätt och vis undrar jag inte om filmen också på ett sätt är lite av en inblick i hur Lonely Islandgänget själv upplever att Andy Samberg är den som är mest känd och som då och då springer iväg och gör egna prylar utan de andra (Brooklyn Nine-Nine t ex). Fullspäckat med artister som spelar sig själva är det här utan tvekan en av förra årets roligaste filmer. Se den och skratta så snoret flyger redan idag.
/Surskägget
onsdag 26 oktober 2016
Angry Birds
@@
Är inte den här filmen en sisådär fem år för sen? Är det överhuvudtaget någon som fortfarande spelar Angry Birds? Är det någon som överhuvudtaget bryr sig om Angry Birds längre? Nja, jag är skeptisk. Det här borde som sagt ha kommit för länge, länge sen och som det är nu känns det sjukt oaktuellt. Med det sagt har man verkligen ansträngt sig för att fansen (vilka fans???) ska få vad de vill ha. Vi får alla de olika arga fåglarna med alla sina olika egenskaper som skjuts iväg med en slangbella in i grisarnas stad. Ja, det händer förstås en hel del annat innan vi hamnar där men det är ju det alla fansen (vilka jävla fans sa jag???) har väntat på och vill se. Jag hade en del förhoppningar på filmen då trailern faktiskt var rätt lovande och då vi trots allt får röster av sköna komiker som Jason Sudeikis, Josh Gad, Danny McBride, Maya Rudolph och Bill Hader. Tyvärr hjälper det inte. Det hjälper inte ens att man har plockat in Sean Penn för att grymta på ett par ställen (hahaha, det är rätt kul att man plockar in Sean Fuckin' Penn för att muttra och grymta) (men inte så kul som det borde vara). Allt som allt är det här helt okej underhållning som jag redan glömt bort. Inte uselt för att vara en etta, men egentligen inte bra nog att vara en tvåa heller.
/Surskägget
Är inte den här filmen en sisådär fem år för sen? Är det överhuvudtaget någon som fortfarande spelar Angry Birds? Är det någon som överhuvudtaget bryr sig om Angry Birds längre? Nja, jag är skeptisk. Det här borde som sagt ha kommit för länge, länge sen och som det är nu känns det sjukt oaktuellt. Med det sagt har man verkligen ansträngt sig för att fansen (vilka fans???) ska få vad de vill ha. Vi får alla de olika arga fåglarna med alla sina olika egenskaper som skjuts iväg med en slangbella in i grisarnas stad. Ja, det händer förstås en hel del annat innan vi hamnar där men det är ju det alla fansen (vilka jävla fans sa jag???) har väntat på och vill se. Jag hade en del förhoppningar på filmen då trailern faktiskt var rätt lovande och då vi trots allt får röster av sköna komiker som Jason Sudeikis, Josh Gad, Danny McBride, Maya Rudolph och Bill Hader. Tyvärr hjälper det inte. Det hjälper inte ens att man har plockat in Sean Penn för att grymta på ett par ställen (hahaha, det är rätt kul att man plockar in Sean Fuckin' Penn för att muttra och grymta) (men inte så kul som det borde vara). Allt som allt är det här helt okej underhållning som jag redan glömt bort. Inte uselt för att vara en etta, men egentligen inte bra nog att vara en tvåa heller.
/Surskägget
Etiketter:
animerad,
bill hader,
danny mcbride,
familjefilm,
jason sudeikis,
josh gad,
maya rudolph,
sean penn
tisdag 2 februari 2016
Sisters
@@@@
HAHAHAHAHAHAHAA! Dessa dårar. Dessa genier. Tina Fey och Amy Poehler visar vart skåpet ska stå. De spelar systrar i 40-årsåldern, den ena en morsa till en tonåring tillika slarver (Fey) och den andra Miss ordning-på-torpet (Poehler). Deras föräldrar beslutar sig för att sälja barndomshuset och systrarna blir rasande. De bestämmer sig för att ha en fet fest a'la high school med alla gamla "vänner" och "bekanta". Och FEST blir det. Sluta riv hela stan hahahaha! Härligt galen rulle med sjukt många bra biroller. Maya Rudolph HAHAHAHA! John Cena HAHAHA! Rachel Dratch HAHAHA! Bobby Moynihan AAAAAAAAAAHAHAHAHA! Filmen börjar lite segt och småförvirrat för att snart övergå till skitkul. Paula Pell, som skrivit manuset och har varit sketchförfattare på SNL i många år, släpper inte taget i första...taget. Hahaha! Mer sånt här. Alltid jämt.
/Vrångmannen
HAHAHAHAHAHAHAA! Dessa dårar. Dessa genier. Tina Fey och Amy Poehler visar vart skåpet ska stå. De spelar systrar i 40-årsåldern, den ena en morsa till en tonåring tillika slarver (Fey) och den andra Miss ordning-på-torpet (Poehler). Deras föräldrar beslutar sig för att sälja barndomshuset och systrarna blir rasande. De bestämmer sig för att ha en fet fest a'la high school med alla gamla "vänner" och "bekanta". Och FEST blir det. Sluta riv hela stan hahahaha! Härligt galen rulle med sjukt många bra biroller. Maya Rudolph HAHAHAHA! John Cena HAHAHA! Rachel Dratch HAHAHA! Bobby Moynihan AAAAAAAAAAHAHAHAHA! Filmen börjar lite segt och småförvirrat för att snart övergå till skitkul. Paula Pell, som skrivit manuset och har varit sketchförfattare på SNL i många år, släpper inte taget i första...taget. Hahaha! Mer sånt här. Alltid jämt.
/Vrångmannen
Etiketter:
amy poehler,
bobby moynihan,
john cena,
komedi,
maya rudolph,
paula pell,
rachel dratch,
snl,
tina fey
lördag 11 april 2015
Inherent Vice
@@@@
Paul Thomas Anderson har bjussat på Boogie Nights, Magnolia och Punch Drunk Love bland andra titlar tidigare. Med det facit vet man vad man har att vänta. Ett karaktärsdrivet drama där det vimlar av udda, märkliga och fascinerande karaktärer porträtterade av en radda riktigt duktiga skådisar. Den här gången har Anderson fått ihop en ensemble bestående av bland andra Joaquin Phoenix, Josh Brolin, Eric Roberts, Maya Rudolph, Jena Malone, Benicio Del Toro, Reese Witherspoon, Martin Short och Owen Wilson. Bra grejer. Phoenix gör en kanonroll som den pårökte privatdeckaren Doc som trots att han ständigt är hög lyckas lösa typ alla fall som landar i hans knä och det är en fröjd att få följa med honom i alla vändningar och vrår som denna story tar honom till. I grund och botten är det ett ganska enkelt deckarmysterium som dock krånglas till på ett bra sätt genom alla dessa diverse udda karaktärer som poppar in och ut ur handlingen. Påminner delvis i stämning och känsla om L.A. Confidential fast det utspelas på 70-talet och där hjälten är hippie. Inte en film för den som gillar raka rör och en tydlig röd tråd, men en liten pärla för oss som gillar Andersons knäppa lilla värld som han då och då bjuder med oss till.
/Surskägget
@@@@
Håller med skägget till punkt och pricka.
/Vrångmannen
Paul Thomas Anderson har bjussat på Boogie Nights, Magnolia och Punch Drunk Love bland andra titlar tidigare. Med det facit vet man vad man har att vänta. Ett karaktärsdrivet drama där det vimlar av udda, märkliga och fascinerande karaktärer porträtterade av en radda riktigt duktiga skådisar. Den här gången har Anderson fått ihop en ensemble bestående av bland andra Joaquin Phoenix, Josh Brolin, Eric Roberts, Maya Rudolph, Jena Malone, Benicio Del Toro, Reese Witherspoon, Martin Short och Owen Wilson. Bra grejer. Phoenix gör en kanonroll som den pårökte privatdeckaren Doc som trots att han ständigt är hög lyckas lösa typ alla fall som landar i hans knä och det är en fröjd att få följa med honom i alla vändningar och vrår som denna story tar honom till. I grund och botten är det ett ganska enkelt deckarmysterium som dock krånglas till på ett bra sätt genom alla dessa diverse udda karaktärer som poppar in och ut ur handlingen. Påminner delvis i stämning och känsla om L.A. Confidential fast det utspelas på 70-talet och där hjälten är hippie. Inte en film för den som gillar raka rör och en tydlig röd tråd, men en liten pärla för oss som gillar Andersons knäppa lilla värld som han då och då bjuder med oss till.
/Surskägget
@@@@
Håller med skägget till punkt och pricka.
/Vrångmannen
onsdag 1 april 2015
Dubbel Trubbel (2x Sam Rockwell)
The Winning Season
@@@
Det är svårt att inte gilla Sam Rockwell. Han har charmen, glimten i ögat och talangen. Han syns i biroller i stora Hollywoodfilmer som Charlie´s Angels, Den Gröna Milen och Liftarens Guide Till Galaxen för att sedan göra huvudroller i små indiefilmer som Confessions of a Dangerous Mind, Moon och den här. Detta är en riktig indierulle med komplexa karaktärer och en handling som på ett sätt är traditionell men som tack vare udda karaktärer känns annorlunda och fräsch. Rockwell är en avdankad basketcoach som får en sista chans att coacha ett tjejlag på en liten skola som förlorat allt allt allt jämnt jämnt jämnt. Med en axelryckning och mängder med alkohol tar han sig an de udda brudarna (med bl a Emma Roberts och Rooney Mara i gänget) och anstränger sig knappt för att få dem att bli vinnare. Sakta men säkert svetsas dock han och tjejerna ihop och snart nog sliter han för att de ska få den respekt de är värda. Lite väl svart på sina ställen är den för att kunna kallas feelgood, ändå lyckas den pricka väldigt rätt på många ställen om än inte fullt ut.
/Surskägget
The Way Way Back
@@@@
Ännu en liten indierulle där Sam Rockwell på papper kanske inte har huvudrollen men som har den typen av roll i filmen som i princip är den enda man kommer ihåg. Man kan helt enkelt säga att han stjäl filmen. Och då är ändå Steve Carell, Toni Colette, Amanda Peet och Maya Rudolph med också. Vi får följa 14-årige Duncan som med familjen kommer till lilla kuststaden för ett par veckors sommarsemester. Duncan är lite udda och egen och hittar sin vän i Rockwells karaktär som jobbar på stora vattenparken dit alla turister flockas. Duncan får via Rockwell jobb där och deras vänskap gör att Duncan växer som människa. En riktig feelgoodfilm med andra ord med hjärtat på rätt ställe. Den försvann kanske lite i mängden men gör dig själv en tjänst och ordna så att du kan se den.
/Surskägget
@@@@
Här
/Vrångmannen
@@@
Det är svårt att inte gilla Sam Rockwell. Han har charmen, glimten i ögat och talangen. Han syns i biroller i stora Hollywoodfilmer som Charlie´s Angels, Den Gröna Milen och Liftarens Guide Till Galaxen för att sedan göra huvudroller i små indiefilmer som Confessions of a Dangerous Mind, Moon och den här. Detta är en riktig indierulle med komplexa karaktärer och en handling som på ett sätt är traditionell men som tack vare udda karaktärer känns annorlunda och fräsch. Rockwell är en avdankad basketcoach som får en sista chans att coacha ett tjejlag på en liten skola som förlorat allt allt allt jämnt jämnt jämnt. Med en axelryckning och mängder med alkohol tar han sig an de udda brudarna (med bl a Emma Roberts och Rooney Mara i gänget) och anstränger sig knappt för att få dem att bli vinnare. Sakta men säkert svetsas dock han och tjejerna ihop och snart nog sliter han för att de ska få den respekt de är värda. Lite väl svart på sina ställen är den för att kunna kallas feelgood, ändå lyckas den pricka väldigt rätt på många ställen om än inte fullt ut.
/Surskägget
The Way Way Back
@@@@
Ännu en liten indierulle där Sam Rockwell på papper kanske inte har huvudrollen men som har den typen av roll i filmen som i princip är den enda man kommer ihåg. Man kan helt enkelt säga att han stjäl filmen. Och då är ändå Steve Carell, Toni Colette, Amanda Peet och Maya Rudolph med också. Vi får följa 14-årige Duncan som med familjen kommer till lilla kuststaden för ett par veckors sommarsemester. Duncan är lite udda och egen och hittar sin vän i Rockwells karaktär som jobbar på stora vattenparken dit alla turister flockas. Duncan får via Rockwell jobb där och deras vänskap gör att Duncan växer som människa. En riktig feelgoodfilm med andra ord med hjärtat på rätt ställe. Den försvann kanske lite i mängden men gör dig själv en tjänst och ordna så att du kan se den.
/Surskägget
@@@@
Här
/Vrångmannen
Etiketter:
amanda peet,
emma roberts,
maya rudolph,
rooney mara,
sam rockwell,
steve carell,
toni colette
tisdag 17 januari 2012
Friends With Kids
@@@Min absoluta favvokomiker just nu, Kristen Wiig, har äntligen fått det erkännande hon borde fått för längesen i och med Bridesmaids. Det är lätt att tro att detta är hennes uppföljare till den eftersom att hon är det givna affischnamnet samt att det här är första filmen hon gör efter Bridesmaids. Dock har hon bara en biroll och får kliva tillbaka lite för Adam Scott (ständig birollskille i t ex Step Brothers och Our Idiot Brother som nu får chansen) och Jennifer Westfeldt (mest teveserier men hade titelrollen i Kissing Jessica Stein för typ 10 år sen och den var väl hyfsat kul vill jag minnas) som spelar två polare som bestämmer sig för att skaffa barn ihop utan att vara ihop. Då kan de dela på ansvaret men ändå dejta på som de vill. Adam blir ihop med Megan Fox och Jennifer med Edward Burns meeeeeeen vi vet ju allihop att de egentligen vill ha varandra. Wiig kör några sköna scener, liksom Maya Rudolph och Jon ”seriösast i Mad Men men galnast i komedier” Hamm och de scenerna är lite höjdpunkterna. Har man ungar känner man helt klart igen sig. Ganska standard romcom med charm och glimten i ögat.
/Surskägget
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






