Hitta Doris

@@@
Sista filmen i temavecka: "Animerad film" får bli uppföljaren till superdupermegasuccén Hitta Nemo. Här får vi istället, som titeln antyder, följa den smått förvirrade fisken med världens kortaste minne som hjälpte till att rädda Nemo i första filmen, nämligen Doris. Hon har ju som bekant tappat bort sin familj och nu när hon hjälpt till att hitta Nemo vill hon fortsätta sitt sökande efter sin familj. När hon plötsligt kommer ihåg en ledtråd till var de kan befinna sig sticker hon, Nemo och pappa Marvin iväg för att se om de kan hitta familjen. Det här är uppstarten till en fartfylld komedi full av den ena äventyrssekvensen efter den andra. Det är bra. Och det är underhållande. Dock saknas den där mystiska, magiska ingrediensen som Hitta Nemo hade och hur välgjord och spännande Hitta Doris än blir så infinner sig aldrig den riktiga magin. Pixar har dock absolut lyckats igen, och gillade man Nemo är chanserna stora att man kommer gilla Doris.
/Surskägget

Hotell Transylvanien 1+2

Hotell Transylvanien
@@@@
Efter att hans fru blivit ihjälbränd av människor bestämmer sig Dracula för att det säkraste för honom och hans dotter är att bygga ett monsterhotell mitt i ingenstans där de kan få vara i fred från de farliga människorna. Problemet är att när dottern växer upp och blir tonåring och ska fira sin 118-årsdag så vill hon ut i vida världen. Dracula gör allt för att hon ska tro att människor är superfarliga tills det av misstag trillar in en amerikansk backpacker som är allt annat än farlig. Adam Sandler (gör Draculas röst) har på senare tid fått smälla ur sig i princip exakt vad han vill på Netflix med varierande resultat så det är kul att gå tillbaka ett par år i tiden och få honom i lite mer strama tyglar. Och Sandler vore inte Sandler om han inte bjöd med alla sina polare. Vi får David Spade, Jon Lovitz, Kevin James, Steve Buscemi, Chris Parnell, Molly Shannon och Fran Drescher i birollerna som alla möjliga monster från Frankenstein till Varulven till Osynlige Mannen etc och i huvudrollerna som dottern och backpackern får vi Selena Gomez och geniet Andy Samberg. Det bjussas förstås på en hel del garv och man lattjar friskt med alla monster och deras styrkor och svagheter. Kul mest hela vägen.
/Surskägget

Hotell Transylvanien 2
@@@
Efter bröllopet i ettan är det dags för att introducera en ny karaktär i tvåan. Japp, ni gissade rätt, Draculas dotter och hennes snurrige människoman får barn som till Draculas stora förtret verkar vara människa och inte monster. Har inte huggtänderna kommit fram innan pojkens femårsdag är det nog bara att kapitulera och inse att grabben är människa. Med bara dagar kvar sätter Dracula igång och gör sitt allra bästa och hemskaste för att locka fram monstret i den lilla pojken. Samma gäng som i första filmen är tillbaka och får tillskott i Mel Brooks som Draculas pappa hahaha. Skämten går lite på tomgång och det är några passager som känns som ren utfyllnad men vi får också ett par sköna garv och den klassiska fina familjestämningen Sandler så ofta bjussar på i sina filmer. Inget märkvärdigt på nåt sätt och man lär glömma den rätt fort men en trevlig film när man väl tittar.
/Surskägget

Monsters vs Aliens

@@@@
Hahahahahaha exakt så här kul ska all animerad film alltid vara. Det här är en skön blandning av dåliga monsterfilmer möter dåliga utomjordingar-invaderar-jorden-filmer med skillnaden att istället för dåligt så blir det här bara bra. Susan (röst av Reese Witherspoon) är en vanlig tjej som en dag får en meteor i skallen. Istället för att dö absorberar hon det magiska ämnet i meteoren och blir typ femton meter lång med superkrafter. Hon spärras först in av militären och träffar där B.O.B. (Seth Rogen) en variant av Blob, Professor Kackerlacka (Hugh Laurie) alla galna vetenskapsmäns överman och The Missing Link (Will Arnett) som helt enkelt är Monstret Från Svarta Lagunen. Jupp, vi får alla sköna 50- och 60-talsmonster på en och samma gång. När så en ond utomjordning (Rainn Wilson) invaderar jorden låter generalen (Kiefer Sutherland) monstrena fria så att de kan spöa skiten ur utomjordingen. Galen action varvas med sköna flabb och det finns mängder med referenser till alla möjliga och omöjliga skräck- och utomjordningsfilmer. Seth Rogen är förstås den stora behållningen och bara hans sköna garv är värd en Oscar. Hahahaha se den direkt om du inte redan sett den.
/Surskägget

Shaun the Sheep Movie

@@@@@
HAHAHAHAHAHAHAHA! Shaun the Sheep Movie kan vara den bästa rullen jag har sett på länge. Det går inte att värja sig mot fåret Shaun och hans vänners busiga äventyr helt enkelt. Nick Park och brittiska Aardman Studios, som tidigare gett oss utsökta leranimationerna Wallace & Gromit (både serien och långfilmen) och Flykten från hönsgården m.fl, är ju genier hela bunten. Sjukt snyggt, askul och fartfyllt för såväl stora som små. Fåret Shaun-serien är ju lite söt och rolig men här i det stora formatet har dom tappat allt vett och förstånd hahaha! Jag kan inte bjussa på något annat än det högsta betyget för jag skrattade så jag kiknade från början till slut. Zuckerliknande skämt varvas med galen slapstick, metahumor och over-the-top action i ett rasande tempo. En perfekt film om man vill garva järnet och släppa loss barnasinnet en liten stund. Feel good hela vägen! Sen undrar man ju som vanligt hur Aardman har fått till alltihop. Tog det nittio år att animera det här eller?! Att välja mellan den svenskdubbade versionen eller originalet behöver man inte ens tänka på. Det sägs inte ett enda ord i hela filmen hahaha! En låt från Foo Fighters får vi också. Perfekt. Genier.
/Vrångmannen

Sing

@@@@
Hur kul kan en animerad film om sjungande djur vara egentligen? Hur kul som helst visade det sig. Jag var sjukt skeptisk när denna film kom på tal en fredag, speciellt som det inte var vare sig en Disney eller Pixar, men gav mig för husfridens skull. Det var ju tur det annars hade jag missat denna sköna rulle. Universal Studios har slängt in sig på allvar i kriget om att producera bra animerad film och spottar här ur sig en rulle värdig Pixar på alla sätt och vis. Vi får följa en teaterägare som är på väg att gå i konkurs och förlora sin älskade teater. Han har en sista chans att dra in pengar så att det ska räcka att rädda allt och får en snilleblixt. En talangshow. Alla älskar talangshower. Sagt och gjort så drar han igång en djurens version av Idol. Mängder med djur från när och fjärran dyker upp och vid dagens slut har han valt ut de bästa akterna som ska få tävla i en rafflande final inför en hänförd publik. Eller? Det är mycket som kan gå fel och det mesta gör det. Slutet gott, allting gott förstås och innan vi kommer dit har vi fått en hel del drama, en hel del humor och en hel del lysande musik. Dessutom har man skapat en av de absolut roligaste karaktärerna nånsin i animerad film i en ålderstigen gammal ödletant med emaljöga. HAHAHAHAHAHAHA! Hon är heeeeeelt slut och emaljögat blir som en egen karaktär hahahahahaha! Röstmässigt är det Matthew McConaughey, Reese Witherspoon, Seth MacFarlane, Scarlett Johansson, John C. Reilly med flera som ger karaktärerna liv.
/Surskägget

Inside Out

@@@@
Pixar brukar allt som oftast leverera och Inside Out (eller Insidan Ut som den svenska titeln lyder) är inget undantag. Här har man fått den geniala idén att personifiera fem känslolägen, glädje, sorg, ilska, rädsla och avsky till små söta animerade varelser. De bor i hjärnan och hjälper till att styra den person de är en del av. Därmed skapas minnen som sedan arkiveras. Vissa extra viktiga minnen blir så kallade kärnminnen som formar en människas personlighet och moral. I huvudet på lilla flickan Riley är det Glädje som rattar skeppet 90% av tiden. Ibland måste Avsky, Rädsla, Ilska eller Sorg kliva in men oftast är det Glädje som har kontrollen. Tills en dag när Glädje och Sorg hamnar långt bort från hjärnans huvudkontor ute i det stora landskapet där alla minnen arkiveras. Nu gäller det att skynda sig tillbaka till HK innan Avsky, Rädsla och Ilska försätter Riley i så stor knipa att hon inte kan ta sig ur den. På vägen lär sig Glädje också att Sorg kanske inte är så menlös som hon alltid trott. Det kan rentav vara så att Glädje behöver Sorg för att ge Riley bästa möjliga förutsättningar i livet. Det här är vackert, välspelat och med lagom stora doser moralkakor som aldrig skrivs direkt på näsan. Animeringarna är top notch som alltid när det kommer till Pixar och karaktärerna riktigt välskrivna. Vrångmannen smällde ur sig en femma. Riktigt så långt kan jag inte sträcka mig. Däremot är det helt klart att detta är riktigt, riktigt bra.
/Surskägget

Zootopia

@@@
Disney tar oss som så många gånger förr in i en värld där djuren beter sig som människor. Ett perfekt sätt att hålla upp en spegel mot den egna samtiden och kunna leverera samhällskritik förklädd till en tecknad familjefilm för alla åldrar. Och spegelbilden lämnar en del att önska. Rasism, våld, snikenhet och korruption formligen flödar i Zootopia. Fast givetvis i en Disneysöt animerad miljö med söta små djur hehehe. Disney vet hur en slipsten ska dras och det här är inget undantag. Det är samma mall som alltid där en liten, till synes obetydlig person (eller ja, kanin i det här fallet) tar sig an en uppgift som verkar för stor för att sedan lyckas bättre än alla tuffingar. Just i det här fallet kämpar kaninen för att bli den första poliskaninen för att sedan när den väl är polis försöka vinna nån sorts respekt som brottsbekämpare och inte bara få dela ut parkeringsböter. Moralen är klassisk, tro på dig själv så kommer du att lyckas. Det här blev lite väl för mycket standard för mig för ett högre betyg. Vrångmannen däremot hade inga problem med att dela ut fyror som om det var gratisglass.
/Surskägget

Veckotema: Animerat

Temat för maj är uppenbarligen veckoteman. Vilket i sin tur innebär att nästa vecka är vi tvungna att komma på ett sista veckotema för månaden. Vad fan ska det bli? Hur många teman kan två snubbar på en blogg hitta på? Vrångmannen tema "hästar" som förslag en gång så... Ja ja. Nu blir det i alla fall en vecka med animerad film.
/Vrångmannen & Surskägget

Tusk

@@@@
En av de knäppare filmerna under denna temavecka med verklighetsbaserade filmer (och också den sista i temat). Kevin "Geniet" Smith fick av en slump nys om en kontaktannons i en brittisk tidning där den som annonserade erbjöd gratis husrum åt en inneboende. För en fattig student måste det ha låtit som himmelriket. Gratis boende hyfsat centralt. Fantastiskt. Det fanns dock ett enda krav på denna inneboende. Ett par gånger i månaden skulle personen klä på sig en valrossdräkt som uthyraren hade låtit sy upp. Man skulle då agera och bete sig som en valross under ett par timmar. Givetvis är detta så underbart fantastiskt kul att det satte igång geniknölarna på herr Smith. Resultatet är Tusk, en av hans mest knepiga filmer till dags dato samtidigt som den är helt jävla lysande underbar. Här tar Smith konceptet lite längre och låter uthyraren droga ner och kirurgiskt sy om vår stackars inneboende till en sorts Frankensteinaktig valrosskapelse. Hahahaha! Ja det är exakt så knäppt och bisarrt som det låter. Tusk är lika delar skräckfilm som komedi allt blandat med Smiths fantasifulla och magiska dialoger och definitivt inget för den kräsmagade. Vi får Justin Long i en skräddarsydd roll som offret som blir förvandlad till valross och han gör ett kanonjobb med att få oss att känna hans skräck och förtvivlan. Vi får Johnny Depp i en helknäpp (även för honom) roll som en kanadensisk polis som jagar efter denna valrosskapande seriemördare som bjussar på en hel del garv. Men framförallt är detta Michael Parks film i rollen som den galne seriemördaren. Han är fullkomligt briljant och dessutom en av få som skulle komma undan med en del av de repliker Smith har skrivit åt honom. Tyvärr gick Parks bort nyligen så detta blir även denna filmbloggs hyllning till ett skådisgeni som aldrig fick det riktigt stora genombrottet och erkännandet som han förtjänade. R.I.P.
/Surskägget
Vrångmannen var inte lika impad som jag. Han har fel.

Masterminds

@@@
HAHAHAHAHAHA! Varje gång man tror att verkligheten inte kan överträffa fantasin så landar en sån här film i knäet på en. Med Zach Galifianakis, Kristen Wiig, Owen Wilson, Kate McKinnon, Jason Sudeikis, Mary Elizabeth Ellis och Ken Marino i rollerna vet man redan på förhand att det här blir skrattfest. Riktigt så kul hade nog inte personerna som karaktärerna är baserade på. Verklighetens story är snarare ett riktigt smutsigt, tårfyllt drama med svek och hämnd som huvudingredienser. Jaja, på film blir det hursomhelst riktigt kul. Framförallt McKinnon (mest känd från SNL och från senaste Ghostbusters) bjussar ju till det så man knappt vet var man ska ta vägen hahahaha! Blir inte hon supermegastjärna snart är det nåt fel på världen. Vår vän Zach behöver ju bara visa sig för att man ska skratta men här går han i ärlighetens namn liiiiiite på tomgång. Wiig är alltid bra liksom Wilson och Sudeikis går från klarhet till klarhet. Man vill gärna att det här ska vara en fyra men det där lilla magiska extra saknas av nån anledning. Kanske poppar upp vid titt två.
/Surskägget

@@@
En rolig film. Helt galet att den är baserad på verkliga händelser. Hahaha, vart kommer alla dårar i från?
/Vrångmannen

True Story

@@@
James Franco spelar en pappa som anklagas för att ha mördat hela sin familj. Jonah Hill spelar en journalist som precis fått sparken från New York Times efter att ha slirat lite med sanningen. Medan Francos karaktär höll sig på flykt i Mexiko använde han journalistens namn. Det visar sig att de är från samma delstat och Hill tar snart nog kontakt med Franco för att försöka förstå varför Franco valt just hans namn. Där påbörjas en knackig och konstig vänskap där Franco bit för bit berättar för Hill om vägen som ledde till morden. Franco försöker spela oskyldig och Hill försöker låtsas tro på honom. Dessa samtal ledde till slut fram till en bok med samma namn som filmen. Francos karaktär sitter fortfarande inom lås och bom och väntar på att hans dödsstraff ska verkställas. Franco och Hill har bra kemi och trots att detta till stor del är en film där två snubbar sitter och snackar med varandra är det underhållande mest hela tiden. En stabil film som dock inte bjussar på större överraskningar och som man både kan se och skippa.
/Surskägget

@@@
Håller med Surskägget. Välspelad och småintressant pratfilm. Konstigt att man kan se Franco och Hill i samma rum och glömma bort vilka dom egentligen är och skratta ihjäl sig. Bra jobbat på det viset.
/Vrångmannen

Rock the Kasbah

@@@@
Hahahaha Bill Murray vet hur en slipsten ska dras. Mannen är ju otrolig i allt han gör. Det här är en liten lågmäld indiedramakomedi om en amerikansk manager på dekis (Murray) som på en sjabbig krog hittar en sångerska han tror på (Zooey Deschanel). Eftersom att han är på dekis lyckas han boka in henne som underhållning för trupperna i Afghanistan. Väl på plats försvinner Deschanel nästan direkt och Murray kommer i samklang med två vapenhandlare (Scott Caan och Danny McBride) och en legoknekt (Bruce Willis) som ska sälja vapen till några rebeller som hjälper USA. Och det är därute i öknen som Murray får höra den bästa röst han hört på evigheter. Kruxet är att rösten tillhör en ung kvinna och som kvinna får man inte bara springa iväg och skaffa sig en sångkarriär. Tillsammans flyr de rebellbasen och Murray lyckas få henne att ställa upp i afghanistanska versionen av Idol. Hahahahaha! Det här är så knäppt och skruvat så man knappt tror att det är sant, men det är det! Hahahahaha! Okej, allt som händer i filmen har inte hänt i verkligheten men grejen med grottjejen som vann Idol i Afghanistan är sann och bara det är helt otroligt. Murray är som vanligt helt jävla lysande och hans improviserade scen där han kör Led Zeppelin på nåt sorts inhemskt instrument för en handfull förbluffade ökenbor orkar jag knappt tänka på utan att skratta ihjäl mig hahahahahahahahahahaha!
/Surskägget

Spotlight

@@@
En film som hyllats enormt när den kom och som plockade hem Oscars för Bästa Film och Bästa Manus. Personligen tyckte jag att den absolut var bra, men så bra som att plocka hem en Oscar? Nja, kanske inte. Vi får följa ett litet team journalister som jobbar för The Boston Globe och som specifikt jobbar med att gräva riktigt djupt i riktigt smutsiga affärer. Här får de nys om katolska präster som är pedofiler och som våldtagit barn i åratal med kyrkans vetskap. Ju mer de gräver och nystar i det hela för att skaka fram sanningen, desto mer börjar kyrkan lägga sig i och försöka stoppa dem från att publicera storyn. Intressant och välskrivet på alla sätt och framförallt är det riktigt fina insatser från samtliga skådisar med Mark Ruffalo, Rachel McAdams, Michael Keaton och Liev Schreiber i täten. Dock ska jag erkänna att den aldrig riktigt grep tag i mig på det sätt jag förväntade mig och en del scener kändes kanske lite onödiga på sina ställen. Som sagt, en bra film absolut, men att slänga Oscars på den? Nja.
Vrångmannen tyckte såhär
/Surskägget

Big Eyes

@@@@
Tim Burton slår till med en film utan Johnny Depp! Kors i taket, vad är det som händer? Här får vi följa den osannolika men ändå helt sanna historien om Margaret Keane (Amy Adams) och hennes make Walter (Christoph Waltz). De två var ett på ytan lyckligt konstnärspar där Walter på 50- och 60-talen blev oerhört känd både i konstnärskretsar och utanför dessa med en radda lite udda, men charmiga tavlor där alla personer som avtecknas har extremt stora ögon. Pengarna rullar in och alla hyllar Walter för den unika stilen. I själva verket var det Margaret som målade allting men Walter ansåg att en man hade bättre chans att få tavlorna sålda än en kvinna. För den som inte listat ut det än, ja Walter var ett stort svin. Burton målar på med sina vanliga penslar och vi får en fantasifull och visuellt vacker film som alltid från honom (med undantag för den gräsliga första remaken av Apornas Planet med Mark Wahlberg som jag hoppas alla glömt vid det här laget). Adams och Waltz gör bägge två kanonprestationer och detta är i det stora hela en fröjd att beskåda. En intressant bit nutidshistoria.
/Surskägget

Macfarland, USA

@@@
Bakom denna ganska trista titel döljer sig ett sportdrama förankrat i verkliga händelser som utspelade sig i slutet av 80-talet. Kevin Costner spelar en coach i amerikansk fotboll som efter lite otur i livet hamnar i en liten avkrok till stad där han får ta över rollen som gympalärare för en liten skola med mestadels fattiga latinoamerikaner. Som vit är det först svårt att komma in och få respekt men snart nog inser Costner att flera av eleverna, om än rätt bråkiga, självfallet är schyssta grabbar innerst inne som bara behöver lite motivation. Det visar sig att löpning är grejen som kan föra ihop dem allihop. Han sätter igång och snart har han ett av Kaliforniens bästa löparlag på highschoolnivå under sig. Det här är Disneyproducerat så givetvis är det bara feelgoodkänsla hela vägen, men det funkar helt klart även om man känner igen mallen på lång väg. Snyggt att i slutet filma den riktiga coachen och hans riktiga elever när de är ute och springer.
/Surskägget

Veckotema: Baserat på verkliga händelser

Japp ni läste rätt. Det är fullt ös medvetslös med teman på denna kära blogg. Nu har vi sett en bunt filmer baserade på verkliga händelser så då kör vi en vecka med såna filmer. Som alltid för just din trivsel!
/Vrångmannen & Surskägget

Saigon (Off Limits)

@@@@
Vi rundar av vårt veckotema med krigsfilm med en skön gammal 80-talare som jag tycker är lite oförtjänt bortglömd. Här har vi Willem Dafoe och Gregory Hines som två tuffa snutar som mitt under brinnande Vietnamkrig löser brott i Saigon. Inte nog med att de måste ducka för bomber och soldater och kulor som viner kors och tvärs, de måste också lösa fallet. Genial idé som lånar lika mycket från gamla klassiska film noirfilmer som modernare (för dåtiden) krigsfilmer. Det är en skön balans mellan en gammal hederlig nu-löser-vi-fallet och galen krigsaction där det sprängs och skjuts så det yr i skallen på en. Dafoe och Hines utgör en coolt och sammansvetsat radarpar med skön kemi mellan sig och jag hade gärna sett fler filmer med detta snutpar. Regissören Christopher Crowe har dock aldrig gjort något större väsen av sig efter denna film, mestadels lite tv-serier och så manuset till Den Siste Mohikanen, en av Vrångmannens stora favoritfilmer. Synd, för här visar Crowe potential till stordåd. Det är svettigt, spännande och actionfyllt hela vägen och jag rekommenderar den varmt om ni får chans att se den.
/Surskägget

Hamilton 2: Men Inte Om Det Gäller Din Dotter

@@
Kan det vara den sämsta titeln nånsin? Ledsen men det funkar verkligen inte. Känns som att det är handlar om nåt sorts dåligt vårdnadsdrama. Istället sticker Hamilton återigen till öknen (för där bor alla skurkar sa jag!) för att rädda en kidnappad dotter till ett kompispar. Den här gången är det inte fullt så uselt manus som i första delen och fritagningen bjussar faktiskt på schyssta actionsekvenser med en hel del militärer inblandade (hahaha och därför godkändes den som en film i krigstemat för veckan). Därmed sträcker jag mig till en tvåa. Dock är det här absolut inget ni behöver springa ner till närmaste videobutik för att hyra eller köpa. Förmodligen har den gått på både TV4 och TV3 och kanske Femman och även Sjuan en bunt gånger vid det här laget och kommer säkert repriseras i oändlig tid framöver på såna där udda tider när ingen egentligen tittar på teve. Råkar du bläddra förbi den på teven just där och då så...kan du ändå hoppa över den.
/Surskägget

Hamilton: I Nationens Intresse

@
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA men seriöst vad i helvete är det jag precis såg med ögat?!?!?! Det finns så många fel med den här att jag knappt vet var jag ska börja. Hahahahaha! Orkar inte! Gör man verkligen sån här film i Sverige fortfarande? Det här är ju krejsy bananasdåligt. Hur många miljoner kostade inte detta spektakel? Och så fick man en låda kobajs som resultat. Makalöst. Främst är det manuset som är bindgalet uselt. Och då hjälper det inte att regin är rätt usel den med. Vi får ingen som helst bakgrund till nån karaktär vilket gör att man sitter och undrar varför folk håller på som de gör. Det förutsätts liksom att vi har läst böckerna och vet allt om Hamilton redan. Trots att jag har läst Hamilton och kan allt om honom redan känns det ändå hopplöst tomt och ospännande att titta på Persbrandts tolkning för jag har inte fått ett dugg i denna film som ger mig en känsla för vem han är och varför. När han helt omotiverat mördar sin flickvän (okej, okej, det var ett ärligt misstag från hans sida men ändå) och alla befäl bara bestämmer sig för att se till att händelsen försvinner ur alla polisrapporter nånsin fattar man ingenting. Sen är det nåt med rysk maffia och skit och ingen bryr sig för det här GÅR INTE ATT TITTA PÅ!!!! Det skjuts dock en hel del, mestadels i öknen för där bor alla skurkar.
/Surskägget

Hacksaw Ridge

@@@@
Här har vi en sann historia väl värd att berätta. Andrew Garfield (känd som den dålige Spindelmannen) spelar Desmond Doss, en from ung man som mot sluttampen av andra världskriget känner att han måste ut och hjälpa till att slåss mot ondskan. Det är helt enkelt moraliskt fel att låta andra unga amerikanska män slåss och inte hjälpa till. Det finns bara ett litet bekymmer. Desmonds religiösa övertygelse tillåter honom inte att ta i ett vapen, än mindre att skjuta och döda någon. Det spelar liksom ingen roll att det är krig och att ondskan måste bekämpas. Doss vill hjälpa till men han vägrar bära vapen. Han vill vara sjukvårdare och hjälpa så många som möjligt. Det här ställer till en del oreda för militären. Här har vi en kille som anmäler sig frivilligt men som vägrar döda. Befälen vet knappt vad de ska ta sig till och den pluton Doss hamnar i tittar snett på honom. Väl ute i fält visar det sig snart att Doss har större kulor än samtliga i hela plutonen tillsammans och ju fler han räddar desto mer respekt vinner han. Regissör Mel Gibson må ha tvivelaktig syn på svarta och på kvinnor men jäklar vad han kan berätta en historia. Det här är löjligt snyggt genomfört och filmens andra halva är en veritabel massaker när jänkarna försöker inta klippformationen Hacksaw Ridge. Inte sedan Spielberg släppte loss intet ont anande amerikanska soldater på Frankrikes stränder bara för att bli totalt nermejade har jag sett sådan intensiv och realistisk krigsskildring som här. Man vill vara ungefär exakt varsomhelst förutom på Hacksaw Ridge helt enkelt. Det är svettigt, blodigt och mardrömslikt. Kudos också till Garfield som lyckas förmedla Doss som person med sina styrkor och svagheter. Tack och lov har han kommit en bra bit sedan Spindelmannen. Vill även nämna Hugo Weaving som gör ett snyggt porträtt av den alkoholiserade pappan, Teresa Palmer som Doss' fru och Vince Vaughn som skrikande armésergeant i en typ av roll han brukade göra förr innan pruttkomedierna tog över.
/Surskägget

Eye in the Sky

@@@@
Intressant och annorlunda krigsfilm där vi får ta del av det internationella samarbetet och de många snåriga politiska sakfrågor samt krigslagar och regler som nationer måste hålla sig till innan de bestämmer sig för att bomba skiten ur en byggnad. Helen Mirren är översten som desperat vill få till stånd att jänkarna via en drönare ska bomba skiten ur en terrorist som hon jagat under flera år. Det är dock inte helt lätt att få till stånd. Så fort det står klart att drönarbomben förmodligen kommer slå ut x antal civila också är det väldigt få på den politiska sidan som är beredda att ta beslutet att låta henne fortsätta. Så en tät kamp mellan militär ledning och politisk ledning med små inlägg från juristerna bollas samtidigt som det står klart att terroristerna planerar en självmordsattack samma dag. Så bomba och kanske döda x oskyldiga eller låta terroristerna vara så att de i sin tur spränger x antal andra oskyldiga till döds. Överlag bra insatser från de flesta skådisarna där Mirren, Alan Rickman och Barkhad Abdi (från Captain Phillips) sticker ut. Detta blev för övrigt Rickmans sista roll (han gjorde rösten till Alice i Spegellandet också) innan han dog. R.I.P.
/Surskägget

Unbroken

@@
Angelina Jolie tar på sig regihatten för andra gången i karriären (okej tredje då om man räknar en tidig dokumentärfilm). Resultatet är sådär. Konceptet "kill your darlings" är tydligen inget Jolie hört talas om och det finns rätt så många, långa scener som kunde klippts bort utan problem. Filmen är baserad på en sann historia om en olympisk löpare som under andra världskriget tjänstgör på ett bombplan. Efter att ha kraschat i havet driver han och två kamrater runt på en gummiflotte i 47(!) dagar innan japanerna plockar upp dem och skickar dem till fångstläger där en sadistisk kommendant ser till att göra livet surt för denne stackars olympier. Tittar man på bakom-scenerna-intervjuerna pratar alla vitt och brett om vilken fantastiskt inspirerande story det här är och hur inspirerande denna vår hjälte är. Javisst, att överleva 47 dagar på en gummiflotte på öppet hav är imponerande. Att överleva en sadistisk fångvakt också imponerande. Men särskilt inspirerande? Nja. Åtminstone lyckas man inte fånga det på film. För vår hjälte gör inte så mycket mer än att han har en sjujäkla massa tur och så är han lite lagom envis på sina håll. That's it. Inga brandtal, inga strategier för hur han ska sätta käppar i hjulet för kommendanten, inga upp-till-kamp-scener där han visar att han kan springa snabbare än alla japaner i världen (tvärtom vinner de mot honom den enda gången han ställer upp). Inte heller offrar han sig för att rädda nån annan. Hela filmen känns därför lite som en axelryckning. Jaha? Han hade det svårt. Det hade ett par hundra miljoner till under andra världskriget. Att dessutom dra ut på flottscenerna så det i princip känns som att det förflyter 47 dagar medan man tittar är oförlåtligt. 2 timmar och 20 minuter kunde klippts ner till 90 minuter och ändå fångat allt som behövde fångas. Jolie som skådis gillar jag fortfarande skarpt, men Jolie som regissör har inte imponerat.
/Surskägget

Kong: Skull Island

@@@
En av de mer lovande trailers på år och dar blev en skön actionstänkare som för tankarna till en mix av King Kong möter Apocalypse Now! (se även affischen som snott den känslan rakt upp och ner). Vietnamkriget har precis tagit slut när Preston Packard (Samuel L. Jackson) får ett nytt uppdrag för sig och sina män. De ska eskortera ett gäng forskare till en mystisk ö som inte går att hitta på några kartor och som omgärdas av kraftiga stormvindar och evig dimma (ja tydligen kan man ha dimma och stormvindar samtidigt utan att vindarna blåser bort dimman). Hopp in i helikoptrarna bara så drar vi iväg! När den lilla gruppen väl tagit sig igenom dimma och storm blir de snart anfallna av en jättegorilla. Och då går det illa (HAHAHAHAHA!). De få överlevande stapplar iväg från metallskroten som en gång var helikoptrar och förbereder sig för att kämpa för att överleva. Snart nog visar det sig dock att jättegorillan King Kong egentligen är snäll och bara försöker rädda ön (och därmed världen) från hemska monster från andra dimensioner. Det här är typ första kvarten, sen är det bara galet actionös resterande tid hahaha! Älskar att man lyckats skapa den där sköna Apocalypse Now!-känslan som ger det galna CGI-actionspektaklet ett lite mer grundat och jordnära intryck. Älskar att man slänger in John C. Reilly som en helknäpp amerikansk soldat som överlevt på ön sedan andra världskriget. Och älskar att Samuel L. Jackson är helt bindgalet bananas som officeraren som vägrar tycka att King Kong kanske är snäll. Apjävel ska dö punkt. Hahahaha! Vill man se sina jättemonster lite för snyggt datoranimerade spöa skiten ur varandra är det här verkligen helt rätt film. På minussidan måste jag säga att själva skurkmonstrena var rätt fantasilöst designade och tråkiga. Här har vi King Kong för bövelen. Ge honom lite mer att slåss mot än nån halvtråkig ödla. Då är fortfarande fighten mellan Kong och de två Tyrannosaurusarna i Peter Jacksons remake av King Kong bättre och ballare.
/Surskägget

Veckotema Krig

För fan den här bloggen har ju inte haft annat än teman sedan typ oktober 2016 så man blir nästan rastlös när det inte är ett tema på g. Riktigt all-in för en hel månad har vi inte då vi betade av krigsfilm i september 2015 men en vecka får ni med lite sköna krigsrullar. Gung-ho!
/Surskägget

SUMMER BOX OFFICE 2017 - Kuntza at the movies

Kuntza, vår egen spåfarbror är tillbaka! Det här har han att säga denna gång om sommarens storfilmer.

Det börjar närma sig för Hollywood-sommar. Högsäsong med årets tjockaste blockbusters. Och här är många alltid oroliga – vad blir flipp, vad blir flopp, vad är bra, och vad är skräpet?

Var inte oroliga – er ledsagare och expert Kuntza håller er i handen genom högt och lågt i sommardjungeln med den traditionsenliga Box Office Bonanza.

Jag kan erkänna att 2016 inte var min största stund. För första gången så hade jag ett par fel i min annars supersäkra prognos. Några rullar som jag flaggade som hits blev sen flops, och tvärtom. Det här måste berott på en värmebölja eller annat som förvirrade sinnet men får förstås inte hända (folk måste ju kunna lita på Kuntza!) så årets lista ska vara så säker ni kan förvänta er.

Fate & Furious

En av de absolut mest Over-The-Top trailers jag nånsin sett. Finns ingen gräns på mayhem och fansen gråter av glädje.

Själv bryr jag mig inte men teamet skrattar hela vägen till banken och den har det här har redan lugnt seglat ut som en av sommarens två största hits.

Guardians of the Galaxy vol 2

Nja den första filmen var inte så fantastisk som många säger. En avslappnad bagatell som inte lämnade några minnen en vecka senare.

Men nya trailern är kanon och med stor medvind i ryggen så kommer det här funka bra.

Lugnt en av sommarens största hits.

King Arthur: Legend of the Sword

Aj aj aj - här dyker vi rakt ner i ett djupt svart hål. Huvudrollsinnehavarna är helt okända, Jude Law säljer inga biljetter, storyn är för ointressant för amerikaner och de har krystat in lite monster som inte ens finns i originalhistorien. Trailern är bara förvirrande och de har inte ens orkat göra Jude Law till crazy galen badguy utan mer nedstämd och mjuk vilket är generalfel. Skyll er själva, det är bara att sätta upp skylten direkt: det här är solklart sommarens stora flopp.

Alien: Covenant

Efter den förvirrat pompösa och spretiga Prometheus så har de nu krupit till korset för att ge fansen den film de vill ha. Men sån här hitta-monstret-rymden rullar har vi verkligen sett förut så förvänta er inget nytt. Men trailers är schyssta och Ridley Scott kan fortfarande skapa scenerier som ingen annan så om de lyckas klippa allt mumbo-jumbo och våga gå hård horror så kan det vara en vinnare.

Tror på stor hit.

Cars 3

Pixar har ju tappat styrningen på sistone, man prioriterar numera säkra kort med etablerade franchises för att säkra intäkterna. Det har gett dem massa pengar men minskad cred. Och nu ska det cashas in igen. Även om alla barn som satt sina föräldrar i konkurs genom all merchandise för 5 år sen nu är äldre så kommer de nu hitta rätt nivå och är revanschsugna efter den usla Bilar 2.

Trailern är OK och Pixar lyckas alltid så blir stor hit.

Rough night

Det verkar finnas en publik för lite råare tjejkomedier och utan konkurrens den här sommaren så kan den här sticka ut som vinnare. Skamligt snodd story mixar Weekend at Bernies med Very Bad Things (se den I KVÄLL om du inte redan gjort det) men vem bryr sig.

Det kommer funka. Min tjej Scarlett J är alltid duktig. Stor hit.

Pirates of the Caribbean: Salazar's Revenge

Åååh, nu är det ni som slutar upp med här nu med det samma! Johnny ”vad hände med min karriär?” Depp gör sin vanliga grej och storyn är…finns det nån story…?

Jag tröttnade direkt efter första filmen och det här skeppet har nu seglat alldeles för långt ut från hamn (hepp!) så snälla kan de inte sluta med de här filmerna.

Tråkiga trailers och jag tror inte publiken orkar… nej det här blir en mini-flopp.

Wonder Woman

DC Comics är alltid i skuggan av storebror Marvel och har kraschlandat de flesta av sina franschise-startar rullar som dragit in OK pengar men hatats av alla.

Den här har helt OK trailers och känns ganska schysst men kvinnliga superhjältar haft det väldigt svårt att locka publik tidigare.

Svårgissat men jag tror medium hit.

The House

Will Ferrell har tappat lite fart senaste tiden och med åldern väl lugnat ner sig lite. Kanske passar det honom inte helt, och den här känns lite sådär standard, vi-har-sett-det-förut, fast jaha. En regissör som är gröngöling och en trailer som visar för mycket gör att man blir osäker.

Medium hit.

Amityvile: The Awakening

Finns ett gäng gamla filmserier som de aldrig kan sluta producera. Den här har alltid varit sisådär, och efter den helkassa Amityvile med Ryan Reynolds 2005 så är förväntningarna låga. Även om trailern har sina stunder så är det här PG13 och sånt funkar aldrig.

Flopp.

Baywatch

Min tjej Alexandra Daddario är alltid duktig när hon skådespelar i filmer tycker jag. Men det här är svårtippat. Kanske kan det funka att de valt spåret av busig komedi men trailers har bara varit sådär så oklart vem som är målgruppen. Men The Rock brukar sälja mycket biljetter och kanske är det här perfekt sommarunderhållning så vem vet… Medium hit.

Mumien

Tom ”Crazy” Cruise är lite 50/50 på boxoffice då varannan film är en hit och varannan en flopp. Här en riktigt bra trailer som lovar gott och det här känns som en lugn hit. Alla vill se The Cruiser springa runt rädd och det känns actionfyllt rätt för sommarpubliken. Så ja, det här kommer funka.

Tom har däremot redan varit med i en ännu mer skrämmande skräckfilm.

Transformers: The Last Knight

Åååh, nu är det ni som slutar upp med här nu med det samma!

Publiken verkar tyvärr älska det här tramset men jag känner bara en person som gillar de här filmerna (och det är inte ens Surskägget som har ökänd usel smak). De har nu verkligen stigit upp på höga hästar och pruttat fram en story som knyter an robotarna till människans historiskaaaa..zzzz. Åh vad trist. Gå inte och se det här så vi kan få slippa fler filmer då de redan planerat för upp till 19 (!) filmer.

Anthony Hopkins – vad gör du här?! Damn you Michael Bay!

Stor hit… åh the humanity.

Tjejresan

Nej ingen kommer bry sig. Flopp.

Dumma mej 3

Ja dom tuffar på som vanligt. Det här verkar funka utan problem. Stor hit.

Spider-Man: Homecoming

Dom har bra medvind här då de lyckats förlansera Tom Holland i den mysiga Cap America Civil War.

Trailern är OK men det är störande felcasting på Gamen/Vulture – det går bara inte att se Michael Keaton här. Varför ringde ingen Jackie Early Haley som är 100% lik serieoriginalet?! Om han var upptagen hade de kunnat gå på Bruce Dern eller friggin Burt Reynolds men inte Keaton som är galet fel.

Superhjältsfilmerna har börjat tappa lite fart på sistone men Marvel är revanschsugna på den här karaktären och den här kommer lugnt glida in som stor hit.

Nu måste vi få se den tuffaste skurken Hate-Monger i nästa film – gärna med subploten att han på riktigt är den maskerade Adolf Hitler! H-vete vilken rulle det skulle vara.

Valerian and the City of a Thousand Planets

Luc Besson gör supersnygga produktioner men är fransk stökig med sina historier så slutresultatet mest blir plottrigt.

Inga stjärnor i rollistan (nej, Rihanna säljer inga biljetter), finns ingen ung publik som vill se det här, serien är helt okänd för stora massan, den är typ 2.10 lång och kommer vara lite artsy fartsy snygg men sen bara dum. Så nej – flopp.

Rutger Hauer – we love you man!

Apornas planet: Striden

Hollywoods mest okända franchise lunkar på i sin egna division. Ingen pratar ens om de här filmerna men de spelar in sina pengar och funkar bra. Trailern är bra här men finns det en publik för en tredje film…? Jag tror den drar sig upp till medium hit men inte mer.

Dunkirk

Christopher Nolan gör sällan några fel – men han har fått en varning för den förvirrade Dark Knight Rises. Nu siktar han på Oscars-galan med humant krigsdrama med stor cast som såklart kommer vara kalasbra. Känns som sommarens nästa enda seriösa film i ett myller av ytliga blockbusters.

Stor hit.

Kapten Kalsong

Jag har läst alla böckerna och de är perfekta att föra över till film. Trailern är absolut OK men kan bli svårt att attrahera fler än inbitna fans, som är 90% pojkar.

Så även denna svårtippad med jag tror medium hit.

The Dark Tower

Oj vad svårtippat. Stephen King ger sällan bra biljettförsäljning, Matthew McConacughgcey är ingen säker publikdragare och vem tror att den danske regissören kan göra det här mastodontverket rättvist. Många fans vill ändå se vad de levererar så kommer säkert få en publik men räcker det för att bli en hit…njae tror jag.

Liten flopp.

Atomic Blonde

Har vi inte sett för många såna här ”tuffa-tjejer-sparkar-stjärt” rullar senaste åren? Och ingen har gett någon boxoffice.

Ja trailern är ball och filmen kan säkert vara bra, men blir max en medium hit.

The Emoji Movie

Vad är det här?

Baby driver

Ball trailer levererar och det här är säkert en bra rulle. Osäker om den funkar så bra i USA men troligen billig att spela in utan större skådisar så medium hit ska det absolut kunna bli.

Annabelle Creation

Alla hatade 1:an och de försöker nu smyga förbi skampålen genom att skippa en 2:a i filmtiteln och casha in sig med punchlinen ”the next chapter in the Conjuring universe”. Svenske David F Sandberg regisserar och kan säkert göra något OK av det här. Trailern är OK men god damn it vad vi har sett det här förut, inte en scen känns originell. Medium hit.

Summering:

Största hit: Fate and the Furious

Bästa film: Dunkirk

Största flopp: Kung Arthur