Unfinished Business

@@@@
HAHAHAHAHA Vince Vaughn! Kungen! KUUUUNGEEEEN! Här tillsammans med Tom Wilkinson och Dave Franco. De är tre säljare som är nere på dekis. Deras bolag går knappt runt och de behöver desperat den där stora affären bara för att komma ut på topp igen. Den Stora Affären leder dem till Europa och närmare bestämt Berlin där givetvis alla möjliga knäppa sex- och fetischklubbar/personer/museér väntar. Släng in James Marsden som den mest dryga konkurrent du sett på film nånsin och du har ett kanonupplägg för herr Vaughn att dansa runt med sin patenterade humor kring. För ja, precis som i Delivery Man för ett par dagar sedan, spelar Vaughn sig själv som alltid. Lite lagom butter och bitter men med stor portion hjärta och en förmåga att alltid vilja försöka hjälpa alla sina medmänniskor och hitta fördelar där alla andra bara ser brister. Wilkinson får kanske inte så mycket utrymme men Franco tar helt klart för sig och bjussar på några av de allra största garven. En film man ska se efter ett par pilsner då den bara tjänar på det.
/Surskägget

@@
Småkul här och där. Vince Vaughn gillar vi. Flopp på bio. Inget nytt under solen. Söndagsrulle.
/Vrångmannen

Anchorman: The Legend Continues

@@@
Första filmen är en klassiker i komedigenren. Fylld med oneliners man kan springa och citera dagarna i ända och med fyra karaktärer som är helt slut och därmed helt fantastiska. Det var på nåt sätt ganska givet att vi skulle få en uppföljare. Tvåan tar med vårt 70-talsgäng in i 80-talet och en CNN-kopia där nyhetsankaret Ron Burgundy (underbare Will Ferrell) lyckas skapa tevehistoria utan att ens veta om hur han gör det. Tvåan är en gedigen och alltigenom rolig film. Dess största, och egentligen enda, problem är att man automatiskt jämför den med ettan och ettan helt enkelt är en betydligt bättre film. Självklart är tvåan dock en given film i samling om man gillade ettan (och gillar man inte ettan kanske man ska sluta läsa den här bloggen och hitta en blogg som analyserar hur färg torkar på olika strukturer). Steve Carell har förstås blivit betydligt kändare sedan han gjorde ettan och därmed är hans roll som superkorkade Brick lika betydligt större. Det är på gott och ont. Carell är förstås svinrolig men Brick som karaktär är ju rätt begränsad så det är både många garv men också en del axelryckningar när det fokuserar på Brick för mycket. Kristen Wiig gör en biroll och stjäl hela filmen ungefär som hon alltid gör. Jag vill fortfarande se en film där Ferrell och Wiig spelar ett äkta par som är helt slut i huvudet. Det skulle garanterat blir en femma.
/Surskägget
Vrångmannen tyckte typ likadant.

Bachelorette

@@@
Fyra tjejkompisar som känt varandra sedan skolåren har spridits för vinden på sina äldre dagar och håller nu mest kontakt över telefon. När före detta mobbade Becky (en lysande Rebel Wilson som du skrattade ihjäl åt i Bridesmaids) berättar att hon ska gifta sig tar det nästan knäcken på alltid perfekta Regan (en kanon Kirsten Dunst) som ville vara först i kompisgänget med att gifta sig. Istället tar hon givetvis på sig jobbet som brudtärna på allra största allvar och ser till att arrangera allt och lite till. När det väl börjar närma sig bröllop är det även dags för möhippa och Gena (en magnifik Lizzy Caplan) och Katie (en så rolig Isla Fisher att du skrattar ihjäl dig) flyger in till New York för att vara med. Självklart går allt som kan gå snett rent åt helvete och snart nog är det inbördes krig mellan tjejerna om vems fel som är vad och hur fan de ska lösa det. Med James Marsden i en liten med kanonrolig biroll och Adam Scott (från Stepbrothers hahahahaha!) som dryg ex-pojkvän till Gena är detta till en början av fantastisk skrattfest. Tjejerna (och framförallt Isla Fisher) bjuder på sig själva så det står härliga till och de hinner bryta mot minst fyrtio tabun innan filmen oförklarligt nog går från att vara en variant av Baksmällan till att bli en variant av vilken-annan-romcom-som-helst. Tyvärr är andra hälften av filmen väldigt mycket standard 1A som bromsar upp och sänker betyget rejält. Det finns några scener man knappt tror är sanna även där (hej igen Isla Fisher) men i det stora hela är det mer transportsträckor än nåt annat i andra hälften. Synd för det här hade potential att bli en sån kanonkomedi som man kunde gå tillbaka till gång på gång och skratta ihjäl sig till. Fortfarande sevärd, men borde blivit så mycket bättre.
/Surskägget

Death at a Funeral

@

Chris Rock, Martin Lawrence, Luke Wilson, Tracy Morgan, Zoe Saldana, Danny Glover, James Marsden, Kevin Hart m.fl i en dratta-på-ändan-fars som kretsar kring en begravning och detta är det enda regissören Neil LaBute (Lakeview Terrace, Nurse Betty) kunde prutta ur sig? Å andra sidan gick han väl vilse under nyinspelningen av The Wicker Man och har inte ens hittat hem. Fy fan vad pinsamt uselt och o-roligt. Death at a Funeral är en nyinspelning av en brittisk rulle med samma namn från 2007. Hoppas den är bättre men jag vågar inte ens se skiten efter att ha sett den här stinkbomben. En riktig begravning är fan nästan roligare. Jag skojar inte ens.

/Vrångmannen

X2

@@@@
Klockren uppföljare som tar vid exakt där ettan slutar. Bryan Singer är tillbaka i registolen och räknar stenhårt med att alla som ser den här har sett första delen och struntar därför i att ödsla tid på att introducera våra hjältar igen. Ett par nya mutanter dyker upp och han låter dem få en liten introduktion istället. Främst bland dessa är Nightcrawler som spelas riktigt lysande av Alan Cumming. Det är synd och skam att de inte fick med honom till trean faktiskt för han gör ett av de mest mänskliga porträtten i hela filmserien (vilket inte är så illa med tanke på att han är en blå mutant som ser ut som en djävul). Handlingen spinner vidare på kampen mellan goda och onda mutanter och människor som försöker fängsla och/eller döda alla mutanter. Brian Cox levererar en klockren skurk i Stryker, en snubbe som har en mutant till son, men som hatar mutanter mer än nåt annat och bara vill döda alla. Han lyckas nästan meeeeeen X-Men lyckas hejda honom i sista sekund. Uppföljaren bjussar i princip på mer av allt. Mer action, mer hjärna, mer hjärta, mer mutanter, mer mer mer. Tummen upp.
/Surskägget

@@@@-
X2 har mer fart och action än ettan men tycker ändå det saknas något som ettan hade. Nåväl en skön superhjälterulle är det i allafall och vinner framförallt på en andra och trejde titt om man gillar rullarna om de goda och galna mutanterna. Wolverine är fortfarande tuffast.
/Vrångmannen

X-Men

@@@@
Jag intervjuade Bryan Singer i samband med filmen Sommardåd, och han avslöjade då att hans nästa projekt skulle bli just X-Men. Det visade sig att han inte hade varit ett fan av serierna och inte hade någon direkt koll på mutanterna. Han hade därför påbörjat en diger research och plöjde för full fart igenom det mesta av det bästa i serietidningsväg han kunde få tag på. När filmen väl kom ut visade det sig snart att han läst på riktigt bra. Inte nog med att filmen är snygg som fan med sina blå toner, den känns väldigt förankrad i verkligheten trots att vi snackar om mutanter med krafter som att skapa stormar, läsa tankar och skjuta laserstrålar från ögonen. Singer hade även lyckats ovanligt bra med sin casting. Patrick Stewart som Prof. X och Ian McKellen som Magneto gav projektet en del tyngd, samtidigt som nykomlingen Hugh Jackman som Wolverine stal showen helt och exploderade som stjärna över en natt trots gedigen och lång karriär på teaterscener runtom den engelskspråkiga världen. Även skådisar som James Marsden och Halle Berry fick sina definitiva genombrott här.
Handlingen kretsar kring kampen mellan de goda mutanterna ledda av Prof. X och de onda ledda av Magneto som efter att nästan ha dött i koncentrationsläger som ung jude under andra världskriget nu ser människors förakt mot mutanter på samma sätt som nazisternas förakt mot judarna. Han vill därför slå första slaget och döda alla människor innan de hinner döda alla mutanter. Prof. X ser mer nyktert på saken och vill lära människor och mutanter att samarbeta. Och när Magneto är dum måste Prof. X och kompani naturligtvis stoppa honom. En snygg actionrulle med ovanligt mycket hjärna och stora slevar hjärta.
/Surskägget

@@@@
Det här är klass och låt ingen säga något annat. Klart i topp av Marvelrullarna och med den modesta budgeten i sammanhanget så har det skapats en riktigt bra story med stort hjärta och skön action. Bryan Singer visar här att han inte är en one hit wonder efter Usual Suspects (även om Superman var en besvikelse och Valkyria inget vidare..). Wolverine fuckers!!
/Vrångmannen