The Actresses: Angelina Jolie

Jaaaaa det var bara en tidsfråga innan allas vår favoritskådespelerska skulle dyka upp här. Nu kör vi!

Hackers - @@@
Den här filmen är väldig charmig trots att den är extrem föråldrad vad gäller alla specialeffekter. Det handlar ju om ett gäng hackare, och även om filmen kanske var high-tech när den kom, har ju dagens teknik sprungit om den med flera ljusår. Det är en blandning av high schoolrulle och thriller. Jag gillar den mest på grund av high schoolbiten, är ju svag för sånt. Karaktärerna är kul, och även om det är en dussinrulle, sticker den ut lite från den mängden ändå på nåt sätt. Angelina är förstås en tuff brud i lyxförpackning som huvudrollsinnehavaren (som spelas av Johnny Lee Miller) blir kär i (precis som han tydligen blen in real life också). Hon är dominant, cool och häftig (trots en galen pottfrilla) och det slutar naturligtvis med att de blir ihop även om hon först ska motstå honom och göra hans liv allmänt surt. En traditionell story som ändå är klart sevärd, om inte annat för att den är en av Angelinas tidiga.

Vrångmannens kommentar: Hackers är helt ok men Angelina ser inte klok ut. Överraskande underhållning @@@


Gia - @@@
Angelinas genombrott (åtminstone inom branschen). Den här ledde till att vi såg henne i Bone Collector och Girl, Interrupted som i sin tur ledde till Oscar och det riktiga genombrottet för allmänheten i Tomb Raider. Hursomhelst. Angelina är strålande i sin tolkning av en av världens första supermodeller Gia Marie Carangi, som sen också blev en av de allra första kändisarna att dö i AIDS i mitten av 80-talet. Det är sex, knark, diviga modeller och knasiga fotografer i en enda röra (Kate Moss anyone?) och till sist en sjukhussäng och döden. Tyvärr lyckas inte regissören hålla tillräcklig klass för att göra storyn och tempot i filmen lika bra som Angelina är. Stundtals är filmen riktigt, riktigt bra, och stundtals märks det att regissören kanske inte är Coppola, Spielberg eller Scorsese om vi säger så. Men Angelina är lysande hela tiden. Det är nästan som att hon verkligen blir stackars Gia Carangi.

Vrångmannens kommentar: Gillar ju biopics men visste inte vem Gia Marie Carangi var och nu vet jag det med råge. Angelina är grym i rollen och rulen är klart sevärd @@@


Playing By Heart - @@@@
En jättefin, lite underskattad film med ett gäng duktiga skådisar i minnesvärda roller. Sean Connery, Dennis Quaid, Ryan Phillippe, Gena Rowlands, Madeleine Stowe, Ellen Burstyn och Jay Mohr säger en del om vilket sällskap Angelina befinner sig i. Filmen väver ihop ett gäng olika människor liv på ett fint sätt, och alla historier är intressanta. Den som dock sticker ut är den delen av handlingen som innefattar Angelina och Ryan. De är unga, hippa och hänger på dansklubbar nätterna i ända. De träffas av en slump, och sakta men säkert skalar de av sina ytliga lager och närmar sig sina verkliga känslor. Det är gripande, vackert och kärleksfullt, och både Angelina och Ryan gör strålande insatser. En film som verkligen berör mig av nån anledning och som jag brukar se om med jämna mellanrum.

Pushing Tin - @@@
Den här lilla rullen är i efterhand kanske mest känd som filminspelningen hon och Billy Bob Thornton möttes på. De spelar ett par i filmen, och hux flux var de ett par i verkligheten också. Filmen i sig är en helt okej komedi som kretsar kring John Cusack och Billy Bob. De jobbar i ett flygledartorn och viss konkurrens uppstår mellan dem vilket leder till en hel del knasiga situationer. Samtidigt passar Angelina på att vara otrogen mot Billy Bob med lille John. Komplikationer i mängder följer. Hollywoodkomedi enligt punkt och pricka, småkul för stunden men lämnar inga bestående intryck.

Vrångmannens kommentar: Underhållande men ojämn svart komedi med John Cusack och Billy Bob Thornton i högform. Tjejerna (Cate Blanchett & Angelina) hamnar lite i skymundan tyvärr. Filmen bjuder på en av filmhistoriens roligaste scener när Billy Bob ställer sig bakom jetstrålen på en Boeing för att visa hur cool han är. Den scenen kan jag se om och om igen med lika stora tårar sprutande ur ögonen. Fantastiskt. Tänk om hela rullen varit så rolig @@@


The Bone Collector - @@@
Jag har alltid gillat Denzel Washington, och tror på fullaste allvar att om karlen hade varit vit så hade han varit hyllad som en av sin generations största skådespelare, och förmodligen rakat hem mer än en Oscar vid det här laget. Han är nämligen grymt bra i allt han gör, och det är löjligt att andra, vita, skådisar som Pacino, DeNiro etc hyllas mer än den här killen (därmed inte sagt att Pacino eller DeNiro skulle vara dåliga). Hursomhelst. Det här är en dussinrulle som höjer sig betydligt över medel tack vare Denzel och Angelina. Det finns några riktigt läskiga "När Lammen Tystnar"-scener, och det är uppenbart att Bone Collector är inspirerad av gamle Hannibal the Cannibal Lector. Angelina är som vanligt trovärdig, hon har ju den fördelen att man köper henne både som snygg och sexig, likväl som tuff och macho. Få tjejer som har den kombinationen, och i den här rollen som rookiesnut med aspirationer är den dualiteten klockren.

Vrångmannens kommentar: ZZZZZZZZZZZZZZzzzzzzz...va..?! Denzel i dussinthriller? Angelina som rookiesnut som ska...ZZZZZZZZZzzzzzzz...va?! Standard hela vägen och standardslut efter formuläret 1A?! ZZZZZZZZZZZZZZZZ @@


Girl, Interrupted - @@@@
Det här är en underbar film med ett gäng underbara insatser från alla inblandade. Ironiskt nog skulle detta vara rullen som gav Winona Ryder en Oscar (hon har varit nominerad förr) men det slutade med att Angelina stal showen och knep en Oscar för bästa kvinnliga biroll. Andra som dök upp i filmen som var relativt okända då var Brittany Murphy, Clea DuVall och Jared Leto. Det är inte konstigt att det blev Angie som fick en Oscar. Winona spelar snälla, men smått förvirrade flickan, Angie aggressiva och manipulativa men ack så charmiga tuffa bruden. Det är såklart att hon är intressantare. Läser man intervjuer från den tiden får man dessutom en känsla av att karaktären inte låg så långt bort från Angies riktiga jag vilket ger det hela mer tyngd. En av Angies bästa roller hittills.

Vrångmannens kommentar: Lysande Gökboet light. Att inte Angelina tog hem en Oscar för hennes roll i denna är ju...jaha..det gjorde hon? Då har jag inget att klaga på @@@@


Gone in 60 Seconds - @@@
Det här är ju tänkt som en grabbig Nic Cagerulle med tuffa bilar, snygga biljakter och häftiga stunts. Och det är det väl delvis, även om den inte håller riktigt samma actionklass som Simpson/Bruckheimer brukar leverera. Men en sak har den, och det är en Angelina Jolie som kaxig biltjuv. Överlag är det så med Angie, hon verkar alltid få roller som kaxiga, tuffa och självständiga brudar. Kanske för att hon själv är det. Ännu en anledning till att gilla henne. Hursomhelst, filmens största nackdel är att Angie är med alldeles för lite. Annars är det som det brukar vara, Nic springer runt och ser lite nervös ut mest hela tiden i sin svarta skinnjacka han verkar ha i alla filmer, och räddar naturligtvis dagen till sist. Det som verkligen räddar filmen är alla bra skådisar i birollerna, Robert Duvall, Giovanni Ribisi, Delroy Lindo och Christopher Eccleston bland andra. Och så Angelina förstås.

Vrångmannens kommentar: ZZZZZZZZZZZZZZzzzzzzzzzzzzzz @@


Lara Croft: Tomb Raider - @@@
Visste man inte vem hon var innan Tomb Raider, hade man ingen chans att missa henne efter att den släpptes. Nördar världen över dreglade när deras favvodataspelsbrud Lara Croft fick Angelinas ansikte och kropp i den här världen. Storyn är lite halvseg (som sig bör vara när dataspel blir film) men det finns många sköna scener som man minns långt efter att ha sett filmen. Framförallt bungyscenen där Angelina spöar sönder en mindre armé med hjälp av bungy jumpsnöre är en klassiker. Bäst av allt - hon gjorde mer eller mindre alla stunts själv och vann miljontals fans världen över. Diskussionerna när filmen kom handlade inte så mycket om huruvida filmen var bra eller dålig, den handlade mest om huruvida filmskaparna förstorat Angies bröst eller inte (det hade de med lite fusk i behån, ett beslut som omvärderades till del två). Världens första riktiga kvinnliga actionhjälte var född (nej, Linda Hamilton räknas inte i T2 därför att Arnie inte Linda hade huvudrollen, och Sigourney Weaver räknas inte heller för Aliensagan är en Sci-fi och inte en action, så det så).

Vrångmannens kommentar: @@@


Original Sin - @@
Såg säkert ut som en bra idé på papper - en kärlekstriangel med många vändningar, twists och turer, svettig sex, exotiska miljöer och två av de största sexsymbolerna Angelina Jolie och Antonio Banderas i huvudrollerna. Tyvärr lyckas inte regissören (som även rattade Gia) särskilt väl med uppgiften. Det blir lite mischmasch av det hela, vare sig bu eller bä och trots att Angie och Antonio har en väldigt naken sexscen hettar det aldrig till mellan dem på det sätt som man skulle kunna förvänta sig (kolla kemin mellan George Clooney och Jennifer Lopez i Out of Sight, där kan man snacka). Visst finns det bitar här och där som är okej, Angie och Antonio kämpar på, och jag lägger all skuld på regissören för att detta inte blir så bra som det skulle kunna bli. Och dessutom, vem fan har fotoredigerat Angie på omslaget, ser inte ens ut som hon.

Vrångmannens kommentar: Den får @@ för lite naket annars är den kass. KASS!


Life Or Something Like It - @@@@
En film som tyvärr försvann lite i skymundan mellan Tomb Raiderrullarna och floppen Original Sin. Det här är en kul och charmig kärlekskomedi, som dessutom bara blir bättre för varje gång jag ser den. Den är egentligen inte sådär jättespeciell, men skådisarna (Edward Burns och Tony Shalhoub utöver Angie) gör mycket med lite och upplevs som extremt sympatiska och på nåt sätt lyfter storyn och blir mer än den lovar. En skön feelgoodfilm helt enkelt med lite lagom övernaturliga inslag. Nyhetsreporter med enbart karriär för ögonen inser att kärlek är viktigare än jobb, och blir en lycklig människa i slutet av filmen. Angie är otroligt bra i filmen, och personifierar verkligen den här kvinnan både mitt i karriären och även senare när hon lämnar det strama, tråkiga bakom sig och blommar ut.

Lara Croft Tomb Raider: The Cradle of Life - @@@
När jag såg den på bio kändes den sådär, men när jag sen såg om den på dvd kändes den genast lite roligare. Tror att handlingen kändes väldigt rörig första vändan, vilket gav sig i och med omgång två. Det var förstås givet att Tomb Raider skulle få en uppföljare, och efter ettans succé kunde de kanske valt en annan regissör än Jan de Bont som tycks få komma in så fort en tvåa ska spelas in. Med en bättre och roligare regissör hade det här kunnat bli mer, för karaktären och grundkonceptet är ju jävligt coolt, och Angie är som klippt och skuren för rollen. Men som actionspektakel är det ändå helt klart godkänt.

Vrångmannens kommentar: @@@


Beyond Borders - @@@+
Angie blev intresserad av Kambodja under inspelningen av första Tomb Raider, vilket i förlängningen ledde till att hon blev mer och mer intresserad av de vidriga förhållanden många flyktingar lever i. Det ledde till arbete för FN och den här filmen. Den har väl blivit lite bortglömd, lite bespottad och lite skrattad åt, men det är klart orättvist. Faktum är att det är en bitvis väldigt tät och spännande actionthriller med en lysande Clive Owen och Angelina Jolie i huvudrollerna. Visst finns där en hel del "tänk-på-hur-bra-du-har-det-nu-när-du-ser-hur-illa-andra-har-det" och en pekfingrar här och där, men det kan man ju inte säga nåt om egentligen för det är ju sanningen. En hel del action blandat med en nypa kärlek och en skopa vett och etikett. Det värsta är dock att slutet är oerhört grymt och jobbigt. I alla fall för Angiefans som en själv.

Taking Lives - @@@
Efter lite FN-arbete i Beyond Borders var det dags att kliva tillbaka till thrillergenren hon tidigare besökt i Bone Collector. Och visst skulle man kunna tänka sig att FBI-agenten hon spelar här, är samma karaktär vi lärde känna för ett gäng år sen i Bone Collector. Nu är det dock två skilda filmer, men likheterna finns trots allt där. Vi snackar massmördare som specialiserar sig på att byta identitet med jämna mellanrum vilket gör att det är skitsvårt att fånga honom. Men sen kliver Angie in i bilden, och det dröjer inte länge innan det är hon som utsätts för dåren. Man försöker sig på en twist eller två, men alla som sett en thriller tidigare känner igen sig. Inget nytt under solen, men som så vanligt när det är Angierullar är det trots allt alltid värt en titt för bra prestationer av både henne och medspelarna, i detta fall Ethan Hawke och Kiefer Sutherland (fast jobbige fransosen Tchéky Karyo kommer jag aldrig palla med).

Vrångmannen: Standaaaaardthriller av det lite mörkare men ändå tråkigare slaget. Angelina är bra men rullen sådär @@


Shark Tale - @@@@
Okej, det kanske inte är en Angelinarulle i klassisk mening, men hon är med, även om det råkar vara som fisk. Hennes roll är extremt liten, och jag hade hellre sett (eller hört kanske man ska säga i det här fallet) henne i den kvinnliga huvudrollen istället för Renée Zellweger. Jag menar handen på hjärtat, Angie har helt enkelt mycket coolare röst (även om Renées smått halvviskande röst är mycket behaglig den också). Shark Tale (eller Hajar Som Hajar som är den svenska titeln) tillhör den nya generationen animerad film som ser till mamma och pappa lika mycket som till barnen, m a o finns det mängder med filmreferenser som ungarna inte kan känna till, men som mamma och pappa kan sitta och garva åt. Och det är ju det som gör filmen så bra.

Vrångmannens kommentar: Underhållande animerad bagatell och gillar man sina gangsterfilmer så finns mycket att hämta. Martin Scorcese och Robert De Niro dubbar tecknade fiskar?!! Det är ok. @@@


Sky Captain and the World of Tomorrow - @@@
Filmen med världens längsta titel är en kul blandning av science fiction och film noir. Jude Law och Gwyneth Paltrow har huvudrollerna, och Angelina kliver in som enögd kapten för en stridsflotta både till luft och till havs. Filmen blev kanske mest uppmärksammad för att den var helt datoranimerad förutom skådisarna, och visst är det ett väldigt speciellt stuk i hela filmen som definitivt gör att den inte ser ut som nåt annat man tidigare sett. Storyn är lite väl tunn här och där, många gånger handlar det bara om att ta sig från en actionsekvens till en annan, men (som vanligt tycks det när Angie är inblandad i ett projekt) lyfter duktiga skådisar en dussinrulle lite högre. Klart sevärd, om inte annat för att Angelina ser klart fräck ut i sin uniform.

Alexander - @@
Jag gillar den här typen av filmer. Ben Hur. Gladiator. Spartacus. Till och med Troja. Men det här, nej, jag är ledsen, det är inte sådär jättekul. En tvåa räknas väl som godkänt, och det är det väl, men det här är en mastodontfilm av Oliver Stone. En sån rulle ska vara en fyra eller femma, inte en tvåa. På tok för lång, konstigt klippt, Colin Farrell passar inte alls i rollen och rätt segt överlag. Sen finns det höjdpunkter. Val Kilmer är grym som Alexanders hotfulle far. Rosario Dawson gör det mesta av sin lilla roll som Alexanders kvinna. Och Angelina Jolie är ordentligt mystisk som Alexanders mor. Men här är ännu ett problem med filmen. Såvida inte Angie var typ två när hon födde Alexander så köper man inte att hon är hans mamma. Åldersskillnaden är lika med noll hur mycket de än sminkar och har sig. Syskon, det hade jag köpt, men mamma? Nej.

Mr & Mrs Smith - @@@@
En av det årets mest bespottade och missförstådda filmer höjer jag utan att tveka till skyarna och säger att det var en av det årets bästa. För seriöst, vill man ha ett tungt kärleksdrama kan man väl hyra nåt av Bergman. Vill man glömma bort vardagen för ett par timmar med tuffa (och hyperöverdrivna) actionsekvenser, mängder av tokroliga oneliners och Hollywoods två just nu hetaste skådisar - ja då vet jag ingen annan film som levererar lika hårt som den här. De käbblas, bankar skiten ur varandra, går hos terapeuten, älskar och hatar om vartannat, och hela tiden med glimten i ögat. Snuskigt bra.

Vrångmannens kommentar: Superunderhållande action med smart och rapp dialog. Sexy, sassy shit @@@+


The Good Shepherd - @@
Robert DeNiro regisserar och vill skapa ett tungt och genomberarbetat drama om CIA's framväxt. Han slänger in Matt Damon, Alec Baldwin, Timothy Hutton, William Hurt och sig själv för att få tyngd i rollerna. Meeeeeen tyvärr blir det alldeles för långdraget och segt. Nu hjälpte det inte att jag såg filmen utan undertexter, brukar inte vara ett problem i vanliga fall, men nu snackas det lågt, otydligt och mumlande på sina ställen och dessutom sjukt mycket fakta att det fan var svårt att hänga med. Angie gör det hon ska göra med sin lilla roll, och bjuder på några av de mer intressanta partierna i filmen.

Vrångmannens kommentar: Välgjort men ack så låååångsamt och tråååååkigt @@


A Mighty Heart - @@@
Angie spelar Mariane Pearl, journalisten som förlorade sin make Daniel Pearl (också journalist) i Afghanistan nåt år efter 11:e september. Han blir kidnappad när han ska göra sitt sista reportage för att aldrig mer komma åter. Pearl blev bland de första västerlänningar att halshuggas på film som spreds på Internet som en löpeld (sen dök det upp ganska många såna, även fejkade). Angie är grym i rollen. Hon visar upp all smärta, kärlek, ilska, styrka och sårbarhet som Mariane med all förmodan gick igenom själv. Trodde faktiskt på en Oscarsnominering när jag såg filmen, men hey, man kan inte få allt.

/Surskägget