Dagens hyllning

De Ofrivilliga
@@@@
Jag gillar filmer där man känner ett välmående obehag. Man skäms, skruvar på sig och känner igen sig lite samtidigt. Alla som har sett serien The Office (tänker främst på engelska BBC producerade mästerverket) vet vad jag menar. De Ofrivilliga är dock ännu närmare den svenska sanningen och ännu mer i ditt ansikte från första till sista stund. Filmen spelar som en slags Short Cuts med fem olika berättelser om utanförskap och vardagskonflikter. Greppet att låta kameran stå, ibland visa något väsentligt och ibland låta bilden vara oväsentlig men ljudet allt funkar lysande. De Ofrivilliga är skriven och regisserad av Ruben Östlund (som gjorde den uppmärksammade Gitarrmongot som jag ej har sett). Alla ”skådespelare” i filmen känns äkta och dialogen är klockren. Sådär pratar folk! Med tanke på det svenska filmutbudet idag så går det nästan inte att få det bättre serverat än De Ofrivilliga. Taglinen på filmen är: En komisk tragedi eller en tragisk komedi. Kanske inte en film för alla men om det här är så bra en svensk film kan vara så ser jag inte bara en ljusning i horisonten. Nu hoppas vi bara på att 2009 års bästa svenska film är en actionrulle eller en skräckis. Hur svårt kan det va?! HUR SVÅRT KAN DET VA?!
/Vrångmannen

Oscarsgalan - Bästa Film

Då var det dags. Förra årets Bästa Film. Som sagt ingen av de nominerade filmerna som jag sett har impat på mig att jag bara kan ställa mig upp och skrika: "Den rullen kommer vinna! Den sa jag!".
Och surprise surprise, för det blev ingen surprise det blev som tippat: Slumdog Millionaire.

För att sammanfatta galan: med undantag för Sean Penn så gick egentligen allt som beräknat. Och det är fan lite trisst. Det är roligare när nån helt otippad går och vinner. Som show dock var galan bra i år (eller så är det bara att jag inte tittat på tre år nu och var lite peppad igen) men som sagt kanske lite slätstruken.
Nu - sova.
/Surskägget (som knappt kan få ihop en vettig mening längre).

Oscarsgalan - Bästa Manliga Huvudroll

In på scen kommer Robert DeNiro, Ben Kingsley, Anthony Hopkins, Adrian Brody och Michael Douglas för att hylla de nominerade för Bästa Manliga Huvudroll. Hela publiken reser sig. Som sagt, lysande idé. Herrarna blev inte lika tårögda under sina hyllningar som damerna, men det är väl så det är.
Sean Penn knep hem det till slut och här är väl första överraskningen då. Jag tror hela världen hade tippat Mickey Rourke och så glider Penn in på en räkmacka. Har inte sett filmen än, men förmodligen är det välförtjänt. Eller som DeNiro sa under hyllningen (fritt översatt): "Hur i helvete har Sean Penn kommit undan med att spela straighta roller så länge när han uppenbarligen är gay."
Sen fick vi kvällens snyggaste hyllning när Penn tackar Mickey Rourke direkt från hjärtat.
/Surskägget

Oscarsgalan - Bästa Kvinnliga Huvudroll

Ja, här gick ju Surskägget ut och tippade Angelina Jolie i en film som jag inte ens sett bara för att jag älskar min Jolie och alltid backar henne oavsett. Tror att Winslet tar hem det meeeeeen man måste ju ändå stödja från hjärtat.
Gillar verkligen som sagt den här idén med att ha gamla vinnare som kommer ut och skamlöst hyllar de nominerade. Shirley Maclaine fick nästan Anne Hathaway att gråta och Kate Winslet satt med tårar i ögonen hela tiden också när hon fick sitt hyllningstal.
Och ja Kate fick den. Om det är nånting lite tråkigt med galan hittills är det faktiskt att alla tippade har gått in. Tror inte vi kommer få se nåt spännande eller oväntat. Kates tacktal var både fint och roligt dock.
/Surskägget

Oscarsgalan - Bästa Regi

Första riktigt tunga statyetten gick precis till Danny Boyle. Japp, det verkar onekligen som att detta är Slumdogs år. Finns inte mycket mer att tillägga just nu förutom att den årliga hyllningen till alla som dött under året var riktigt fin som vanligt.
/Surskägget

Oscarsgalan - Bästa Utländska

Bästa Utländska - Departures. En japansk rulle där regissörens tacktal var jättekul mest för att han lät precis som Toshiru Mifune i alla samurajrullar när han spottar fram små stackatomeningar som låter som att han är förbannad mest hela tiden. Hehhehehee. "I'm velly happy." Fast sur. Hahahahaha.
/Surskägget

Oscarsgalan - Jerry Lewis & Musik

Sorry men nu händer det inte mycket och man börjar känna av att klockan är väääääääääldigt sent. Den gamle klassiske komikern Jerry Lewis (för er som undrar var Jim Carrey snott mycket av sitt minspel så kolla in lite gamla Lewisfilmer) vann en sån livstidsOscarsvariant för att han stödjer en fond för barn med muskelsjukdomar.
Bästa Musik - Slumdog tog hem ännu en statyett.
Ja som sagt, nu sitter vi och väntar på de stora kategorierna mest hela tiden.
/Surskägget

Oscarsgalan - Bästa Specialeffekter å ljud å sånt

Ännu en Oscar till Benjamin Button. Nu för Bästa Specialeffekter. Ska Button bli en sån klassiker som tar hem massa småstatyetter men som torskar de stora tunga till andra filmer? Jag tycker också det är kul att se när flera stycken vinner en Oscar (i det här fallet var de ett team på fyra personer) så är det alltid bara den som börjar snacka som faktiskt får säga nåt. Säg är det på med musiken och the show must go on.
Bästa Ljud - The Dark Knight. Jaaaaa det är en sån tid nu med de här kategorierna som iiiiiiiingen i hela världen bryr sig om förutom de som vinner.
Bästa Ljudmix (ja de har en kategori för att mixa ljud) - Slumdog Millionaire. Här var det mest kul att se att Wanted, den där actionrullen med Angelina, var nominerad, så nu kan filmbolaget skriva Oscarsnominerad på omslaget till dvd:n.
Bästa Klippning - Slumdog igen. Vem vet, kanske blir det Slumdog som plockar hem ett par mindre och sen missar. Meeeeeen hypen ligger ändå på Slumdog så förväntar mig att se att den plockar hem Bästa Film trots allt.
/Surskägget

Oscarsgalan - Bästa Manliga Biroll

Ja då vart det som ALLA gissade nämligen Heath Ledger som tog hem detta. Familjens tacktal lämnade inte ett öga torrt i lokalen och självklart fick de till skillnad från i princip alla andra hålla sitt tal precis så länge som det behagade dem utan att bli avbrutna av pausmusiken.
Jag gillar upplägget där de tar fem gamla vinnare och låter de berätta lite om var och en av de nominerade i år. Cuba Gooding Jr fick självklart prata om Robert Downey Jr och gjorde en kul grej av det där han lite skämtsamt (och förmodligen lite på allvar) "skällde" ut Downey för att sno roller från svarta skådisar.
Men välförtjänt till Ledger för det var en fantastisk Joker han gav oss.
/Surskägget

Oscarsgalan - Hugh Jackman

Det är uppenbart att Jackman gillar att visa upp sina musikalfärdigheter som värd. Ännu ett bländande musikalnummer (givetvis regisserat av mästaren Baz Luhrman) bjussar karlen på tillsammans med Beyonce. Helt okej litet avbräck från all film.
När vi ändå pratar annat än film. Har ni sett vad Philip Seymour Hoffman har på sig? Han ser fan inte klok ut. Han insåg att han inte har en suck att vinna Bästa Manliga Biroll så han tog det första han hittade i garderoben. Ja ja...
/Surskägget

Oscarsgalan - Bästa Kortfilm

Efter en liten riktigt lysande "kortfilm" av Pineapple Expressgänget om årets komedier så kom Bästa Kortfilm som vanns av Toyland (nån tysk kortfilm om andra världskriget tydligen). Men snart Bästa Manliga Biroll...
/Surskägget

Oscarsgalan - Ben Stiller

HAHAHAHHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAA Ben Stiller! Fantastiskt. Han gör en Jim Carrey och dyker upp i fejkat helskägg och solbrillor och beter sig förvirrad och lite halvhög. Vilken femma! Priset han delade ut var till Cinematography så Bästa Foto för att prata normalt språk. Slumdog tog hem det och det är inte så konstigt för den är jäkligt snygg. Å andra sidan är det ju det jag inte riktigt gillar med den filmen att den är lite för snygg och häftigt filmad för jag tycker inte det passar med filmens mörka tema.
/Surskägget

Oscarsgalan - Art Direction, Kostym, Make-up

Hahahahahahaha Daniel Craig är verkligen lika stiff och stel i verkliga livet som han är på duken. Det är ju det jag alltid sagt, han är perfekt som nya Bond just för att han saknar all typ av charm och därför passar som hand i handske som hänsynslös kall mördare i statens tjänst. Craig delade för övrigt ut en Oscar till Benjamin Button precis för Art Direction, en av de där priserna de flesta inte bryr sig så mycket om (var är stjärnorna? STJÄRNOOOOOORNA!).
Gillar hur de speedar upp saker och ting genom att bunta ihop likartade nomineringar (Art Direction, Kostym, Make-Up) och låta samma personer berätta om de nominerade istället för att skicka in nytt folk hela tiden och stanna upp showen på så sätt.
The Duchess vann precis för Kostym och det här är verkligen gäääääääääääsp. Kom igen, ge mig Bästa Manliga Biroll nurå. Är lite besviken att Robert Downey Jr kom i frack och inte som sin karaktär, men inte hans är väl galen nog att ta det hela så pass långt. Jag hejar på Downey men måste väl säga som alla andra att Heath Ledger kommer få den.
Make-up vanns av Benjamin Button och jag tycker att det är fantastiskt att zzzzzzzzzzzzzzzzzz...
/Surskägget

Oscarsgalan - Bästa Manus

Inga större överraskningar än så länge då. Milk för Bästa Originalmanus och Slumdog Millionaire för Bästa Adapterade Manus. Förmodligen ser vi starten för en jäkla massa statyetter för Slumdog. Jag tycker som sagt att den är bra men inte sååååå jävla bra men å andra sidan är den bättre än de flesta andra nominerade för Bästa Film. Jag får uppdatera min gissning och ändra från Benjamin "Vrångmannen somnade nästan när han såg den" Button till Slumdog för det är mer troligt. Men vi lär väl få se.
Intressant just nu var att se hur Jennifer Aniston klev upp på scen för att presentera Bästa Animerade Film typ två meter bort från Angelina Jolie och hur producenterna försökte skapa nån typ av friktion genom att filma Angelina gång på gång. Angie förstås sitter bara och ser sitt mest förtjusande ut för att vad ska hon annars göra?
/Surskägget

Oscarsgala - Bästa Kvinnliga Biroll samt öppning

Jaha så var Oscarsgalan i full fart och Penelope Cruz har tagit hem statyetten för Bästa Kvinnliga Biroll. Välförtjänt tycker jag, hennes roll i Vicky Cristina Barcelona stack verkligen ut i en annars för övrigt riktigt bra film med andra starka karaktärer.
Jag var lite skeptiskt till Hugh Jackman som värd, men hans sång- och dansnummer vann över mig totalt. Snyggt och proffsigt utfört med rätta glimten i ögat och lagom mycket smöreri och skämt med de nominerade.
Gillar också Steve Martin och Tina Fey just nu när de delar ut Oscar för Bästa Manus. Steve Martin är fan alltid kul och grym i såna här sammanhang.
/Surskägget

The Day the Earth Stood Still

@
Nyinspelning av så kallad klassiker. Keanu Reeves spelar en torrboll till marsian som kommer hit och berättar att det är dags för lite armacheddar för vi är dumma mot jorden och då ska vi bort. Han kan många rymdknep och all sorts farlig magi (men på nåt sätt kan han ändå inte trolla tillbaka mina 105 min). Hans kompis är en robot. Meeeep meeeeep. Blipp blapp blupp blip blitt.
SPOILER ALERT! Vi är ändå snälla människor så då blir han lite glad ändå och John Cleese är allvarlig i 2 min. Jennifer Connelly sliter sitt hår och undrar varför hon alltid tar skådisjobb för pengar. Keanu är rymdgubbe. Tut tut.
/Vrångmannen

Actionlista

Listor är kul. Det vet alla. Varför har vi då alldeles för lite listor här på världens just nu kanske bästa Filmblogg? Jag vet inte! Alltså ett par snabba, korta listor här och nu. Tema: Actionfilm.
PS. Har du ett tema du vill utmana oss på eller en egen lista rent av, dunka in det som en kommentar så kör vi!

Topp-fem actionrepliker:
5. He's dead tired. (Commando)
4. This is where the law stops and I start. (Cobra)
3. Yippee-ka-yeay motherfucker. (Die Hard)
2. I'm too old for this shit. (Dödligt Vapen)
1. I ain't got time to bleed. (Rovdjuret)

Topp-fem actionrullar med Arnie:
5. Raw Deal
4. The Running Man
3. Red Heat
2. T2
1. Commando

Topp-fem actionskurkar:
5. Företagschefen i Robocop
4. Spindlarna i Starship Troopers
3. Terminatorn i Terminator
2. Rika svinet i Road House
1. Sektledaren i Cobra

Topp-fem actionbuddies:
5. Eastwood & Sheen i The Rookie
4. Schwarzenegger & Belushi i Red Heat
3. Russell & Stallone i Tango & Cash
2. Furlong & Schwarzenegger i T2
1. Pitt & Norton i Fight Club

Topp-fem actionbrudar:
5. Brigitte Nielsen i Snuten i Hollywood 2
4. Sigourney Weaver i Aliens
3. Linda Hamilton i T2
2. Milla Jovovich i Resident Evil
1. Angelina Jolie i Tomb Raider

/Surskägget

Body of Lies

@
Kanske är det för att jag läste Vrångmannens recension innan jag såg filmen men det känns verkligen som att Russell Crowe springer runt och käkar mackor hela tiden. Men faktum är att han knappt äter nånting alls i filmen (nåt godis eller nåt liknande en snabb gång i filmen om jag minns rätt). Känslan som består är dock verkligen att han stoppar mat i käften som den värsta Kjell Bergquist mest hela tiden. Upplägget borde vara rätt, Crowe och Leonardo DiCaprio som CIA-agenter (Caprio på fältet och Crowe som chefen i USA som styr allt via satellitövervakning) med Ridley Scott i registolen. Men när typ 100 minuter gått upptäcker jag att jag gäspar för tionde gången och att jag är helt ointresserad av hur filmen slutar. Så jag stängde av. Varför blev det såhär Ridley? Du gjorde bra skit förr, nu gör du mest skit. Visst, det pangas och sprängs och Leo slås blodig och sys ihop var och varannan bildruta och det är skitigt och närvarande och aktuellt och politiskt och smutsigt men fullkomligt makalöst tråkigt, trist och intetsägande. Fan vad sugen jag blev på en macka...
/Surskägget

Oscarsgalan och enkäter

Då har vi klarat av tre enkäter kring Oscarsgalan, Bästa Film, Bästa Manliga och Bästa Kvinnliga. Ni tror följande:

Slumdog Millionaire eller The Curious Case of Benjamin Button som vinnare av Bästa Film.
Mickey Rourke som vinnare av Bästa Manliga.
Kate Winslet som vinnare av Bästa Kvinnliga.

Bästa Film är svårtippat i år. Ingen av de filmer jag sett har impad storligen på mig. The Reader är en knapp tvåa, Frost/Nixon en okej rulle och Slumdog Millionaire en bra film men inget mästerverk på något sätt. Måste säga att jag tror på Benjamin Button (trots att jag inte sett den) just för att den är en kopia av Forrest Gump och Forrest kammade hem det mesta det året. Dessutom är det synd och skam att Fincher inte fått typ sju Oscars vid det här laget.

Bästa Manliga måste bli Rourke. Annars äter jag liksom von Pluring upp mitt plommonstop med lite salt till.

Bästa Kvinnliga är också lite svårare. Winslet har vind i seglen nu och lite tippad favorit. Och visst, hon gör bra ifrån sig i The Reader, men filmen suger ju purjo och såååå jävla fantastisk är hon inte. Streep gör ju ett jättejobb som ilsken nunna i Doubt och är filmens stora behållning och Oscarsjuryn gillar ju sina old timers som går in och visar var skåpet ska stå. Meeeeen mitt hjärta klappar alltid för Angelina och eftersom att det är Clintan som regisserat (och för att Angie enligt vad jag hört är riktigt bra) borde det övertyga de flesta i Oscarsjuryn att hon ska kamma hem sin andra statyett.

Surskäggets tipsrad:
Benjamin Button, Rourke, Jolie. Ni kan gratulera mig till mina tre rätt på måndag.

Vrångmannens tipsrad:
Slumdog Millionaire, Rourke och Winslet.
Winslet har kammat hem massor av andra feta priser för den här rollen precis som Rourke gjort för The Wrestler och det brukar vara det absoluta tecknet på att Oscarn är nära. Benjamin Button vinner ICKE bästa film (tyvärr kanske för Fincher är värd en guldgubbe) så här har ni facit alltså, inte hos pruttskägget.

In the Name of the King: A Dungeon Siege Tale

@
HAHAHAHHAHAHA! Vår vän Uwe "jag gör bara bängusla filmatiseringar av tevespel" Boll är tillbaka (eller tillbaka och tillbaka, filmen har nåt år på nacken, men det var först nu jag såg den och jag undrar varför eftersom att jag vet att det är Uwe som gjort den) med ännu en bängusel filmatisering av ett tevespel. Det är fantastiskt hur Uwe lyckas prestera fullkomlig skit varje gång han sätter sig bakom en kamera. Vad som är ännu mer fantastiskt är hur han lyckas få namnkunniga skådisar att ställa upp gång på gång. Den här gången är rollistan matad med hel-och halvbra skådisar som Burt Reynolds, John Rhys-Davies, Ray Liotta, Claire Forlani, Jason Statham, Leelee Sobieski, Ron Perlman, Kristanna Loken och Matthew Lilliard. Visst, en del av dessa är inte Oscarsmaterial, men vilken regissör som helst hade ju krämat ur nånting med så pass många kända ansikten. Inte Uwe dock. Han drar istället fram det absolut sämsta ur sina skådisar (ni som tycker att Lilliard brukar spela över i vanliga fall när han har nån som håller tillbaka honom kommer vilja skära handlederna av er när ni ser det här) och man börjar seriöst undra om ingen av dessa skådisar eller deras agenter har sett en enda Uwefilm tidigare. Var det liksom ingen som tänkte: "Hmmm, Uwe Boll vill att jag ska vara med i hans senaste rulle. Vad är det han har gjort nu då? Alone in the Dark. Bloodrayne. Ja just det ja. Och så har man dragit igång en hemsida där folk skriver på för att få honom att sluta filma för alltid. Hmmm. Jag tror jag bajsar i ett kuvert och skickar det till Uwe så han förstår att aldrig störa mig igen nånsin."?
/Surskägget
PS. Om nån undrar så är det en fantasyfilm som snor hejvilt från Ringentrilogin och som har en fantastiskt överspelande Ray Liotta som magikerskurk. Statham visar musklerna och viftar med svärd och får hela kungariket. Typ så. Och jo, den är ungefär lika underhållande som spela in sig själv när man målar ett staket i tre timmar, sen spela in hur färgen torkar, och sen sitta och titta på det på slowmotion medan man äter torra knäckemackor och bara får dricka ströbröd till.

Skräckspecial – Friday the 13th

Den populära slasherserien om Jason Voorhees har, tro det eller ej, 29 år på nacken i år. Rätt bra jobbat av en förmultnad snubbe i hockeymask och machete. I år är det dags för en ”re-invention” för de nya moderna kidsen i denna aldrig sinande kassako av filmer som slängs ut med jämna mellanrum. Självklart har den premiär fredagen den 13:e, allt annat vore tjänstefel. Det sägs att omräknat till dagens penningvärde så är det just Jason som dragit in flest pengar av alla stora skräckfilmsserier (Halloween och Terror på Elm Street är förmodligen inte långt efter) så det är kanske inte så konstigt att filmmogulerna fortsätter att spotta ur sig film efter film. Det är trots allt inte hjärnkirurgi vi pratar om här (såvida man inte anser att en machete som klyver en skalle är en form av hjärnkirurgi) och att slänga ihop en ny Jasonrulle innebär i det stora hela bara att man återuppväcker honom än en gång och ser till att han får hacka sig igenom x antal offer innan nån stackars tonårstjej äntligen får död på honom.
Vi må vara större fans av Halloweenfilmerna som är mer creepy än Fredagen den 13:e, och Freddy från Terror på Elm Street är en roligare karaktär än Jason, men det innebär inte att vi bangar att ge er våra fem cent.

Friday the 13th (1980)
@@
Jag tror faktiskt att de allra flesta än idag tror att det var här Jason började sin galna karriär som macheteviftande hockeymaskfetischist. Meeeeeeeeeeeeen så fel man kan ha. Faktum är att Jason knappt är med i filmen, och han är bara med som litet barn som drunknar. Istället är det hans knäppa morsa som dödar allt och alla som vågar sig i närheten av Camp Crystal Lake som hämnd för att man inte bevakade hennes son ordentligt och därmed lät honom drunkna. Det roligaste med filmen är väl att Kevin Bacon är med i en av sina allra tidigaste roller. Okej slasher men inte mer.
/Surskägget

@@
Överskattad klassiker i genren som idag går på rutin utan några som helst scares. Den har dock en hyfsat skön stämning i mellanåt och man hajar varför det blev en stor succé när den dök upp på biograferna. Rejält blodig och nästan lite fascistisk i sin porträttering av slakten. Storyn är ändå ok och passar genren som handsken. Klart mamsen ska få lite hämnd då det knullades runt istället för att ta hand om lille Jason som inte kunde simma. Synd bara att kärringen var bindgalen och fortsatte sin massaker i någon slags mental vinkelvolt men å andra sidan hade det aldrig blivit film annars. Den var bättre förr.
/Vrångmannen

Friday the 13th part 2 (1981)
@
Jason dyker helt plötsligt upp för att hämnas sin mamma som bara skulle hämnas honom i förra filmen remember? Inget av det klassisk ikoniska finns med och Jason slarvas bort. En av grundpelarna i all bra slasher är en riktigt ikonisk dåre (tänk Michael Myers i Halloween shit man skiter på sig direkt!) och här har filmmakarna inte riktigt tänk så långt. Men filmen är en succé såklart och öppnar plats för trean där manusförfattarna äntligen började tänka i rätt banor (även om det i princip tar halva filmen).
/Surskägget

@@@
Den här är bättre en ettan (precis som Gudfadern). Jason introduceras som ondskan även om den klassiska hockeymasken inte dyker uppförrän i trean. Stämningen är mörkare och det är faktiskt riktigt spännande på sina ställen trots det glada blodiga våldet. Scenen där hjältinnan konfronterar Jason i hans solkiga skogshem är en klassiker och att ”offa” hjältinnan från ettan i öppningen av denna rulle är ett spännande grepp i en högst obehaglig scen. Här hittade dom formen. Me likes!
/Vrångmannen

Friday the 13th part 3 (1982)
@
Jason får äntligen på sig sin mask, men inte förrän mot mitten av filmen. Inte mycket att säga om den här egentligen. En ren upprepning av den tidigare filmen och lite sådär ”smutsig” som slashers var i slutet av 70, början av 80. Men speciellt bra är det inte även om den vekhjärtade säkert äcklas av specialeffekterna.
/Surskägget

@@
Trean är påhittig i sin slakt och inget nytt under kjolen (inte heller under kjolen) men man har inte tråkigt. Eftersom filmen visades i 3D på biograferna i USA så huggs det ofta mot duken och för oss i lilla Sverige som såg den på bio kan det ibland vara lite larvigt när Jason skjuter med harpungevär mot kameran och det tar liiiite för länge innan pilen kommer fram (pga att 3d effekten skulle funka på bio) men som sagt i genren är det inte skräp bara inte speciellt intressant.
/Vrångmannen

Friday the 13th: The Final Chapter (1984)
@@
Här börjar det äntligen röra sig mot rätt riktning. Det här är enligt mig den första ”riktiga” Jasonrullen då det är här vi får se honom i hockeymasken från start. Det tog fyra filmer men äntligen blev det rätt. Corey Feldman hade inte blivit tillräckligt känd än för att kunna dissa en sådär slasher och det är faktiskt han som får äran att döda Jason i slutet. Dock ballar hans karaktär Tommy ut och rakar huvudet för att likna Jason och tar på sig masken på slutet så att vi vet att det ska komma en uppföljare.
/Surskägget

@@@
Final chapter har en lite annorlunda plot och presenterar lille snorungen Tommy (Corey Feldman) vars stora hobby är att göra skräckmasker. Minns rullen som en av de bättre i serien och att den bjuder på några riktigt skojvidriga effekter (kladdeffektkungen Tom Savini är tillbaka från ettan!). Klart sevärd i geeenren.
/Vrångmannen

Friday the 13th: A New Beginning (1985)
@@
Man försöker sig på ett nytt koncept här där Jason faktiskt inte är med (eller jo fast ändå nej). Vi får följa Tommy (ej i Corey Feldmans skepnad längre) som sitter på ett dårhus efter att ha dödat Jason. Plötsligt dyker en hockeymaskbeklädd man upp som från ingenstans och börjar döda alla som kommer i hans väg. Tommy freakar för Jason ska ju vara död. Lugn Tommy, det visar sig att det är en ambulansförare vars son Jason dödat som blivit koko i skallen och dragit på sig masken. Slutet gott allting gott. Eller?/Surskägget

@
Bedrövlig även när man såg den som tonåring. Vad hände?

Friday the 13th part VI: Jason Lives (1986)
@@@
Min favorit i serien. Alice Cooper gjorde briljanta The Man Behind The Mask som filmmusik och fick en ny karriär på köpet efter att det gått lite trögt sedan slutet av 70-talet. Tommy släpps från dårhuset och åker till Jasons grav. Väl där råkar han väcka liv i liket och Jason går bärsärkagång. Tommy måste stoppa honom och lyckas till slut dränka Jason i samma lilla sjö där han en gång drunknade som barn. Cirkeln är sluten. Lysande. Jason dödar folk till höger och vänster. Min favorit är paintballsnubben vars ansikte smälls in i ett träd så hårt att han lämnar en smileygubbe efter sig i barken. Hahahahahaha! Femman.
/Surskägget

@@@
He’s baaaaack! The maaaaaan behind the maaaaaask! En hel del humor och lite rock n roll och Jason är tillbaka argare än någonsin. Vem kan inte gilla det?
/Vrångmannen

Friday the 13th part VII: The New Blood (1988)
@@@
Tina, en tjej med telekinetiska krafter, råkar återuppväcka Jason från sjöns botten. Han dödar allt och alla som råkar hamna i hans väg, men han räknar inte med att Tina kan försvara sig med tankens kraft. Slutfajten mellan dem är rätt cool och som slasher finns det inte mycket att klaga på.
/Surskägget

@@
Den är väl ok, typ.
/Vrångmannen

Friday the 13th part VIII: Jason Takes Manhattan (1989)
@@
Varför får Jason bara döda folk om de är vid Camp Crystal Lake? Varför skickar vi honom inte till New York? Så satt nog manusförfattarna och filosoferade när de skulle göra den åttonde rullen. Nej, skicka aldrig Jason till Manhattan, det funkar inte. Dock är färden dit på en trång båt helt okej, där känner sig Jason mer hemma (plus att det är enklare att skapa lite skräckstämning på en mörk båt ingen kan fly från än på Manhattans öppna gator). Sista tio minuterna eller så i kloakerna är rätt bedrövliga, men fram till dess är det helt okej.
/Surskägget

@
Älskade denna som tonåring men gjorde misstaget och såg om den. Ibland ska man låta gamla minnen vara för den är idag inget vidare. Jason slår huvudet av en gangbanger i New York och slår sönder en ghettoblaster är dock alltid ok men här började det bli så fånigt så man längtade tillbaka till modell A = mörda tonåringar i skog i 90min och lite tutte.

Jason Goes To Hell: The Final Friday (1993)
@
Räknas av hardcorefansen inte som en riktig Fredagen den 13:efilm. Själv kommer jag inte ihåg filmen alls trots att jag sett den, och jag tror det säger allt om hur dålig den var.
/Surskägget

@
Det visar sig att Jason är en rymdvarelse i form av äcklig krypande daggmask med tänder. Därför har han alltid överlevt allt. Av alla dumma jävla…ååååååååååh!
/Vrångmannen

Jason X (2002)

@
Det spelar ingen roll att rullen både är ironisk, påhittig och ”med i tiden”. Jason i framtiden på ett rymdskepp ÄR en etta. JESUS!


Freddy vs Jason (2003)
@@@
Äntligen! Efter alla år får äntligen dessa två ikoner möta varandra i samma rulle. Det är en lagom blandning av bägge seriers kännetecken där tonåringarna vare sig kommer undan när de sover eller när de är vakna. Slutfajten på bryggan vid Camp Crystal är allt alla fans alltid velat se (självklart blir det ett sorts oavgjort) och filmen överlag tillhör de bättre i serien.
/Surskägget

@@@
Tar man det för vad det är så är den ganska skoj. Alla ville se Freddy och Json mötas och här får man det med råge. Känns inte som den har något som heslt med klassikerna i genren att göra men en underhållande bagatell där man kommer på sig själv med att mysa lite samt minnas tillbaka till den gamla tiden då film var film och man kom undan med galenskapen vilket man inte gör idag. Och den är i alla fall bättre än Alien vs Predator.
/Vrångmannen

Outlander

@
En film där huvudrollen spelas av James "jag känner igen honom men vete fan vart jag sett honom" Caviezel är inget jag hoppar jämfota över att se (för övrigt har du sett honom i Frequency mot Dennis Quaid, Angel Eyes mot Jennifer Lopez, Den Tunna Röda Linjen mot alla och självklart som Jesus i Mel "kookoo" Gibsons regi). Här spelar han en utomjording som kraschlandar på jorden år 800 typ och hamnar bland en bunt norska vikingar som snackar skotska, brittiska, irländska och amerikanska. Så det kan gå. Mot sin vilja har han med sig en varelse som är lika delar Alien, Rovdjuret, det där elaka djuret i Stjärnornas Krig 2 som Amidala och Anakin rider på när de är fast på arenan innan Samuel L. Jackson kommer å räddar dem tillsammans med 400 jediriddare och en ganska stor skalbagge. Detta odjur sprider skräck bland vikingarna och Jimpa måste döda odjuret och bli ny kung. Blandningen av sci-fi och "historisk" fantasy funkar inte alls. Bäst är det när det är en typ Beowulfliknande story bland vikingarna innan rymdodjuret slår till. Sen är det en specialeffektskavalkad av trams och tristess. Och när man tror att filmen är slut drar man ut på det en halvtimme till. Ron "Hellboy" Perlman dyker upp i en så liten biroll att man nästan först tror att det är en cameo tills man inser att nä, det är en biroll trots allt (hans karaktär heter för övrigt Gunnar eller Gann-Naar som jänkarna uttrycker det) (det finns på riktigt en snubbe som heter Boromir också, och seriöst, man döper inte en liten skitkaraktär efter en av Tolkiens mest spännande och levande karaktärer som en hyllning för allt man gör då är att man spottar på Tolkien, Boromir, Sean Bean och till och med Ralph Bakshi). Jag orkar inte ens elda upp mig och bli sådär arg som man borde bli på en sån här soppa, mest för att den är så intetsägande att käken knäpps tre snäpp ur led och så bara gäääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääsp....
/Surskägget

The Actresses - Charlize Theron

Vi gjorde en liten spotlight häromsistens på regissören Ron Howard i en kommande och ständigt pågående serie vi valt att döpa till "The Directors". Självklart ska även skådespelare och skådespelerskor dissekeras film genom film och under rubriken "The Actresses" kommer här en av Surskäggets stora favoriter - Charlize Theron.
Surskägget förklarar: "Hon har den där magiska blandningen av talang, skönhet, charm och glimten i ögat. En tjej man vill vara ihop med, eller bara vara kompis med. Hon är dessutom en av de hårdast arbetande kvinnorna i branschen med ett snitt på 2,4 filmer per år de senaste tio åren. Det är inte många som mäktar med."



2 days in the valley
@@@
Theron debuterar i en skön independent rulle med lite noirkänsla. Hade Quentin gjort rullen hade den dels varit mycket kändare, dels lite vassare (det ska vi inte sticka under stol med) men upplägget är coolt och Therons roll som sexig vamp är klockren.
/Surskägget

@@@
En våldsam "Short Cuts" späckad med kända skådisar. Ofta spännande annorlunda och snyggt paketerad men samtidigt kunde den varit vassare som skägget säger. Klart sevärd dock och Charlize tidiga roll ger klart hintar om att hon är här för att stanna.
/Vrångmannen

That Thing You Do!
@@@
Tom Hanks fick för sig att regidebutera, och har med Theron i en jätteliten biroll som man mer eller mindre missar om man blinkar. Hon spelar söt flickvän, och det gör hon ju bra då enda egentliga kriteriet är att se söt ut. Jag gav faktiskt filmen en femma när jag såg den på bio, bara för att lugna ner mig lite när jag såg om den på video.
/Surskägget

@@@
Söt rulle om ett band från en småstad som får en one hit wonder. Underhållande och fartfyllt men inget speciellt. Minns inte ens Charlize från denna.
/Vrångmannen


Trial and Error
@@@
En komedi avsedd att sparka igång Kramers filmkarriär (ni vet han från otroligt överskattade Seinfeld) men som kanske mer sparkade igång Therons filmkarriär. Blev totalt förälskad i hennes rollfigur (och henne) när jag såg den här filmen. Fri, vild, söt, smart, cool, tuff, egensinnig, häftig, sexig och allmänt ball sån är Theron i filmen. Vad finns att inte gilla? Filmen i sig är annars en klassisk Hollywoodkomedi med en hel del roliga stunder.
/Surskägget

@@
Minns tyvärr besvikelsen. Hade sett fram emot denna (jag GILLAR ju Seinfeld) och kul att se Michael "Kramer" Richards i en långfilm (han var hysterisk i schyssta Airheads med Steve Buscemi och Adam Sandler) men mest fåniga skämt och en gnutta onödigt allvar. Lite schysst slapstick räddar den från total katastrof och Charlize var bra.
/Vrångmannen


Djävulens Advokat
@@@@
Theron fick chansen att visa lite vad hon går för här mot Keanu Reeves och Al Pacino. Hon har fortfarande bara en biroll, men en ganska stor sådan som Keanus fru. Al är förstås Djävulen som försöker locka Keanu att störta världen i ondska. Theron listar ut detta långt innan Keanu, och det hela slutar otroligt tragiskt för Therons del. Scenen i mentalsjukhuset är knäckande bra.
/Surskägget

@@@@
Instämmer med skägget. Underskattad övernaturlig thriller med komiska svarta undertoner. Charlize spelar skiten ur alla (utom Pacino för han ÄR djävulen). Kalasrulle.
/Vrångmannen

Celebrity
@@@
En Woody Allenrulle med Kenneth Branagh som Woody. Bästa scenen är med Leonardo när han flippar ur totalt och slår sönder ett hotellrum. Minns helt ärligt inte att Theron är med i den, men hon spelar tydligen en roll som supermodell. Minns visserligen rätt så lite av filmen utöver Leos scen. En av mina andra favoriter, Winona Ryder, är också med på ett hörn.
/Surskägget

@@
En av de få Woody Allenfilmer jag aldrig riktigt gillat. En hel del kändisar flyger förbi, bl.a Charlize men filmen var varken speciellt rolig eller speciellt speciell vad jag minns. Woody får dock aldrig en etta.
/Vrångmannen

Joe jättegorillan
@@@
Theron fick för sig att göra en familjefilm, och det är väl hedervärt, men King Kong tänker man ju direkt när det dyker upp en jättegorilla, och då blev det lite svårt att ta resten av filmen på allvar. Men hey, som familjefilm fyller den helt klart sitt syfte, och Theron är charmig som alltid.
/Surskägget

@@@
Rätt skoj och spännande men ett lite konstigt val av Charlize kan tyckas.
/Vrångmannen

The Astrounat’s Wife
@@@
Här spelar hon återigen en fru som misstänker att allt inte står rätt till med maken, denna gång spelad av Johnny Depp. En skräckis i stil med Rosemary’s Baby ungefär, som tyvärr försvann lite bland utbudet. Synd, för filmen förtjänar faktiskt att ses. Både Depp och Theron är bra, och den har sina små halvläskiga stunder. Kruxet var kanske att regissören inte våga ta steget fullt ut, plus att vågen med såna här skräckisar kom först ett par år senare.
/Surskägget

@
Det som kunde ha blivit så bra blev skit. Charlize är bra, Depp är bra men filmen är fortfarande ett dravel till sömnpiller.
/Vrångmannen

Ciderhusreglerna
@@@@
Lasse Hallström har fått äran att regissera Theron, och det gör han bra. Tobey Maguire (långt innan Spider-Man) blir kär i Therons karaktär som dock redan har ihop det med en annan snubbe. Men vad vore det för film om det inte slutade med att de fick ihop det lite ändå. Delroy Lindo förtjänar att nämnas här, för han bjussar på en av världshistoriens absolut bästa dödsscener. Grymt bra film överlag.
/Surskägget

@@@@
Instämmer med föregående talare (för det är så kul att vara den som skriver SIST!)
/Vrångmannen

Reindeer Games
@@@
En actionrulle med lite twist på slutet. Ben Affleck är alltid sevärd (jag råkar gilla karlen, alla ni hatare kan dra nåt gammalt över er) och Gary Sinise är förstås sååå elak. Theron kör sitt race som sexig flamma, och gör det som vanligt mycket övertygande.
/Surskägget

@@
Ok thriller med alla basics. Lite tröttsamt men Charlize är bra och Affleck visar att han kan vara en leading man. En bakisrulle a'la söndagsfilmen på TV3. Vi har sett det förr men orkar inte byta kanal så det får duga.
/Vrångmannen

The Yards
@@@
Här spelar hon mot Mark Wahlberg i en tät och lågmäld thriller. Hennes roll är inte sådär jättestor, men som vanligt minnesvärd. Marky Mark & the Fonky Bonkys rollfigur är en liten smågangster som bestämmer sig för att bli good guy, men det är förstås inte helt enkelt. Man ville skapa lite vibbar av Gudfadern, Goodfellas, Carlito’s Way och liknande, men når inte riktigt dit. Dock sevärd.
/Surskägget

@@
Ytterligare ett sömnpiller från överskattade regissören till överskattade sömnpillret Little Odessa (med Tim roth). Bra skådisar dock och Charlize är som vanligt läcker.
/Vrångmannen

Men of Honor
@@@@
Många har dissat den här rullen, men jag tycker faktiskt att det är en bra och spännande rulle med bra skådisprestationer rakt igenom (Cuba Gooding Jr, DeNiro och Theron). En sann story om den första svarta attackdykaren får vi väl kalla honom, som är en lagom blandning av drama, action och snyftare. Theron är alkoholiserad militärhustru, så det är lite skillnad mot tidigare roller.
/Surskägget

@@@
Ingen fyra här inte men helt klart sevärt och välspelat verklighetsdrama. Charlize är slampig men med hjärta och smärta.
/Vrångmannen

The Legend of Bagger Vance
@@@
En film om golf. Hur kul kan det bli? Hyfsat när skådisarna är Matt Damon, Will Smith och självklart Theron. Redford har stått för regin, och det är en klassisk amerikansk sportrtulle där golfen är en metafor för livet. Sticker inte ut på nåt sätt, minns inga direkta höjdpunkter, men en såndär trevlig rulle för stunden.
/Surskägget

Sweet November
@@
Utan tvekan Therons svagaste filmer. Här spelar hon mot Keanu Reeves, och tanken med filmen är att det ska vara en sorts annorlunda kärleksfilm. Tyvärr är det totalt kallt mellan henne och Keanu på duken, och det förstör liksom hela grejen. Det hettar aldrig till mellan dem, extremt dålig kemi, trots att Theron som alltid är söt och charmig så det står härliga till. Keanu har dock aldrig varit stelare tror jag.
/Surskägget

15 minutes
@@@
Actiondrama som ska vara kritisk mot teve och hetsen media kan skapa. Ett par mördare spelar in sina mord och blir rikskändisar. Som Natural Born Killers men utan Oliver Stones schysst regi och galna filmiska bildspråk. DeNiro och Edward Burns har huvudrollerna. Theron är med extremt lite, så om man vill kolla just henne ska man hyra nåt annat.
/Surskägget

@
Oh fy helvete vilket förbannat slöseri med tid och liv.
/Vrångmannen

Curse of the Jade Scorpion
@@@
Woody Allen försöker sig på att vara lika kul som han kanske var en gång på 70-talet. Det går väl sådär, men trots allt är filmen helt okej. Tanken är väl att det ska vara lite av en film noir, och det lyckas han väl hyfsat med. Det är främst Helen Hunt som syns på duken, men Theron är som alltid bra, och man vill definitivt se mer av henne här.
/Surskägget

Trapped
@@@
Kevin Bacon och Courtney Love är elaka. Theron är snäll. Hon blir kidnappad av Bacon, men lyckas slå tillbaka. Många tidiga roller har varit bimboroller, men här får hon vara tuff och hård på riktigt för första gången. Samspelet mellan henne och Bacon är riktigt bra, man köper hur mycket hon hatar honom till 100% och han är bara för creepy. Ännu en film som kanske blev lite sågad, men som helt klart är sevärd.
/Surskägget

@@@
By the book men rätt spännande och sevärt pga av RIKTIGT elaka skurkar (Alltid Bacon hehehe) samt en övertygande Theron som spelar som om det hängde på en Oscar. Courtney Love måste nämnas som helt ok i sin roll som skurk (med hjärta och smärta). Synd bara att hon MÖRDADE KURT COBAIN!
/Vrångmannen

Waking Up In Reno
@@@
Theron är tillbaka i komedigenren här med Billy Bob Thornton och Patrick Swayze. Det handlar om två par som tillsammans reser till Las Vegas på semester. Grejen är bara att Theron och Billy Bob har sex med varandra, och det är inte de som är ihop. Swayze är jättekul som dum hillbilly, och Theron perfekt som sötcharmig sydstatsbrutta (det är det där white trashandet jag går igång på jag vet). Och Billy Bob är som alltid Billy Bob.
/Surskägget

@@
Den är ok men varför inte roligare?
/Vrångmannen

The Italian Job
@@
Nej, det här var inte speciellt kul. Andra gången hon spelar mot Marky Mark & the Fonky Bonky, inte för att det egentligen har med saken att göra, men ändå. Den här filmen har allt, bra skådisar (Edward Norton, Donald Sutherland), bra handling (juveltjuvar lurar varandra hit och dit), bra actionsekvenser, men allt det bra blir bara en sådär gröt för regin är obefintlig och storyn totalt ointressant trots allt. Kunde bli jättebra, blir mest oengagerande.
/Surskägget

Orkade inte se klart..
/Vrångmannen

Monster
Har jag inte sett.
/Surskägget

@@@@
Snuskigt bra verklighetsbaserat drama om den kvinnliga seriemördaren Aileen Wuornos. Charlize gör en full hjärtgripande transformation till "monstret" och får för detta bl.a en Oscar och en Golden Globe. Jävlar hur hon ser ut. Hur kunde hon? Men grym prestation och skitbra film.
/Vrångmannen

The Life And Death Of Peter Sellers
@@@
Peter Sellers var jättekul i Rosa Panternrullarna och det mesta andra han företog sig. Geoffrey Rush spelar honom här, och man koncentrerar sig såklart på många av hans demoner. Theron kliver in som Britt Ekland (som var gift med Sellers) och om Britt var hälften så sexig som Theron är så förstår man varför Sellers blev upp över öronen förälskad. Tyvärr kunde Theron ha varit med mer, men man får nöja sig med det man får. Filmen är dock helt ointressant om du inte är ett Sellersfan.
/Surskägget

@@@
Välgjord Biopic som är intressant när man ser den och sen har man glömt. Charlize är bra. Geoffrey är oväntat bra som Sellers. Gillar ju sånt här.
/Vrångmannen

Head in the Clouds
@@@
En film som kom och gick utan att nån verkade lägga märke till den. Lite synd, för det är en helt okej film om två vitt skilda personer som genom en slump kommer in i varandras liv och sen blir förälskade. Första delen av filmen är bäst när vi får följa Theron och Stuart Townsends första stapplande steg in i förälskelse och relation. Andra hälften av filmen koncentrerar sig kring andra världskriget där Townsend är brittisk spion som hjälper franska motståndsrörelsen, och Theron en sorts Mata Hari som genom användandet av sin sexappeal lurar tyska officerare i säng och får ur dem hemligheter. Där känns det som att filmen inte riktigt vet var den ska ta vägen, och det är synd. Framförallt är det Therons enorma charm och utstrålning som lyfter filmen från dussinrullarnas dammiga land, men även Townsend och Penelope Cruz (i en liten biroll) gör sitt till. En charmig nonsensrulle som vill säga mer än den kanske lyckas med, men som trots det är en trevlig titt.
/Surskägget

North Country
@@@@
Theron är den ensamstående mamman som kämpar med näbbar och klor för att få ett någorlunda drägligt liv. För att tjäna hyfsade pengar börjar hon jobba på ortens gruva som är en starkt mansdominerad arbetsplats. Hon och andra kvinnor som jobbar där blir supermobbade mest hela tiden, men Theron är den enda som ryter ifrån och slåss för sitt erkännande vilket leder till att de mest idiotiska herrarna fortsätter att mobba henne ännu mer. Baserad på en sann historia. Theron är förstås mycket, mycket bra (hon var Oscarsnominerad för den här har jag för mig).
/Surskägget

@@@
Ytterligare ett jättelyft för Charlize som visar att hon är en riktigt bra skådespelerska. Att män är idioter har vi redan hört (raaap!) men här är dom såna svin så man skäms och vill rulla in en granat. Slutet i domstolen är hollywoodlarvigt och avvikande från den annars tänkvärda filmen och fallet från en fyra till en trea i betyg blir uppenbart.
/Vrångmannen

Aeon Flux
@@@
Här är det kanske mer actionsekvenser och specialeffekter som driver filmen än Charlize själv, men att se henne sparka stjärt i tajt skinnklädsel är ju inte helt fel det heller. Storyn är en gammal hederlig 1984-rippoff där staten kontrollerar och styr sina medborgare slaviskt. Det finns en grupp rebeller som vill ha frihet! jämlikhet! broderskap! jadda jadda jadda! och tänker ha ihjäl Ledaren med stort L. Theron är rebellernas perfekta mördarmaskin (hon som är så snäll och söt och go, vart är världen på väg?) och skickas iväg för att utföra jobbet. Självklart så är det inte så lätt som man kan tro, och Ledaren med stort L har en snyftstory om hur missförstådd han är i bakfickan. Allt som allt tycker jag filmen är helt okej. Mest på grund av Theron misstänker jag. Hon tar med sig en pondus och skörhet (märklig blandning jag vet, men så är det) till rollen som gör att filmen känns mer substansrik än den kanske egentligen är bland alla specialeffekter. Kul action, vare sig mer eller mindre.
/Surskägget

@@@
Instämmer med föregående skägg!

Hancock
@@
Will Smith som alkoholiserad superhjälte lät på papper som en riktigt bra idé. Lite annorlunda men ändå i tidens anda med alla superhjältefilmer som rullar. Och Smith funkar som tankad superhjälte (vars krafter påminner om Stålmannens ungefär) där han försöker sätta fast skurkar och hjälpa oskyldiga men oftast mest lyckas slå sönder mer än han räddar. In kliver en PR-agent (Jason Bateman som mer eller mindre repriserar sin roll från Arrested Development ungefär, men det gör han ju bra så vadå?) och hjälper Hancock att bli nykter och i samma veva rädda sitt anseende. Batemans fru (spelad av underbara Charlize Theron) är förstås skeptisk då en full snubbe med superkrafter inte är det roligaste att ha i huset. Det finns en liten twist förstås, men det borde alla fatta vad det är efter en halvtimme ungefär. Standard komediaction med lite specialeffekter som kunde varit bättre. Okej, men inte mer.
/Surskägget

@@@+
Hancock kan ALDRIG bli en tvåa som Surskägget skriver i sin recension. Jag är ledsen men den är grymt underhållande utan att vara något märkvärdigt. Kort då. Will Smith är Hancock, en superhjälte som lever som en uteliggare och alkoholiserat sig pga av att ingen gillar honom och han försöker göra rätt men ställer till mer kaos och besvär typ river halva stan för att fånga en snattare. In kommer en PR-agent (spelad av Jason Bateman) och försöker ge Hancock en ny image så folk ska gilla honom igen och så han ska gilla sig själv. Allt det här har skägget redan skrivit så jag skippar storyn (Charlize Theron ååååååååååååh PUSS!). Det är dock allt annat än en dålig film. Tvärtom så är den annorlunda, rolig och fartfylld med coola effekter och några sköna överraskningar. En klassisk summer blockbuster som gör få besvikna. Det görs många sämre filmer i liknande genres och vi har aldrig sett en rulle som Hancock förut. Skägget! Ta skägget ur röven och sluta sura. Det här ÄR smart och lite manipulerande entertainment som snart ses i en dvdhylla nära dig och som sen glöms bort även om det känns som ett lite orättvist öde. Ge den en chans. Minst.
/Vrångmannen

and the Oscar goes to...

...Mickey Rourke om alla ni får bestämma verkar det som. Och jag kan bara hålla med. Han är outstanding i The Wrestler, ett av de starkaste porträtt jag sett på år och dar faktiskt. Om nån förtjänar en Oscar i år (utöver Robert Downey Jr för sin geniala och helgalna karaktär i Tropic Thunder) är det Rourke.
Och nu - kvinnlig huvudroll. Rösta på!
/Surskägget

Every Which Way But Loose (Den Vilda Fighten)

@@@+
Om Cannonball Run kan beskrivas som en bilfilm med en del slagsmål så kan Every Which Way But Loose (eller Den Vilda Fighten som den heter här i Sverige) beskrivas som en slagsmålsfilm med en del bilar. Aldrig har väl ett koncept för en film varit enklare. Philo Beddoe (Clintan) är en tuff snubbe som dricker bira, umgås med sin orangutang Clyde och då och då ställer upp i illegalt anordnade slagsmål. Han träffar en kämpande countrysångerska (Sondra Locke) som blåser honom på pengar och sticker från stan. Men Philo är inte den skarpaste kniven i lådan och tror bara det bästa om henne. Med Clyde drar han iväg land och rike runt för att hitta henne och fortsätta förhållandet. Hack i häl efter sig har han ett bikergäng och två snutar som allihopa vill hitta honom och spöa skiten ur honom mest för att han spöat skiten ur dem. Det finns in princip inte en enda scen i hela filmen som är motiverad ur den aspekten att den driver handling eller karaktärer framåt. Det är istället den ena coola och/eller roliga scenen efter den andra. Allt i syfte att underhålla. Och underhållen blir man. Det här är så dumt så det blir bra och när eftertexterna rullar sitter man och flinar med ett brett leende.
/Surskägget

The Dead Pool

@@
Femte och sista filmen i serien om Dirty Harry. Här struntar man helt i det som gjorde de första filmerna så ruggigt bra, nämligen den smutsiga realismen och samhällskritiken. Nej, det här är korkad action rakt upp och ner med en papperstunn story som ska ge Harry chans att skjuta så många skurkar som möjligt. Och det är helt okej. En skräckfilmsregissör (Liam Neeson i tidig roll) och hans kollegor roar sig med att skapa en dödslista på folk de tror kommer att dö under ett år. Den som prickar in flest kändisar vinner. Enda problemet är att nån börjar mörda folk på regissörens lista och han blir förstås huvudmisstänkt. Med Dirty Harry på fallet börjar snart liken staplas på varandra där han kliver fram med sin Magnum .44 i högsta hugg. Bäst i filmen är en lysande biljakt där Clintan blir jagad av en leksaksbil med bomb upp och ner för San Fransiscos gator (det är tusen gånger bättre än det låter). Och som kul kuriosa dyker både Jim Carrey och Guns N Roses upp i små biroller.
/Surskägget

Sudden Impact

@
Fjärde filmen i serien om Dirty Harry och den som kanske hade störst genomslagskraft av alla. Repliken: ”Go ahead, make my day, punk” används väl än i dag av var och varannan och Dirty Harry blev för alltid en klassisk ikon i actionsammanhang. Själv älskade jag filmen när den kom 1983. Clintan var hård och tuff, och filmen blev om jag minns rätt först totalförbjuden och sedan totalt sönderklippt när den väl släpptes i Sverige vilket ledde till att man fick ordna fram piratkopior från USA. Med det sagt är det helt enkelt så att den här filmen inte stått emot tidens tand. Den känns extremt torr, mossig och daterad när man tittar på den idag. Tempot är rätt slött, skurkarna så endimensionella så det nästan är pinsamt, och Dirty Harry närmast en karikatyr av sig själv. Allt det smutsiga och råa från första filmen är som bortblåst här. Enkel action med snabba, coola repliker kan funka (se Cobra t ex) men sättet det levereras på denna gång är bara trist.
/Surskägget

The Enforcer

@@@
Den tredje filmen om Dirty Harry Callahan är en blandning av den realistiska stämningen i de tidigare två filmerna med den högst orealistiska onelineraction som de två kommande filmerna skulle bli kända för. En grupp terrorister snor en mängd vapen och kidnappar borgmästaren i San Fransisco. Det blir upp till Dirty Harry att hitta borgmästaren. Till sitt stora förtret får han en kvinnlig polis (spelad av Tyne Daly mest känd från Cagney & Lacey på teve) som partner. Trots Dirty Harrys högljudda protester över att behöva arbeta med en kvinna (i Harrys värld hör kvinnor inte hemma på en manlig arbetsplats) lyckas hon självklart efter en viss tid vinna hans respekt. Filmen fångar på ett bra sätt tidens anda med medborgarrättsrörelser och kvinnors kamp att komma ut på arbetsmarknaden på likvärdiga villkor samtidigt som man slänger med lite lagom doser omotiverade actionsekvenser där Harry får dra sin feta puffra och döda lite skurkar och rädda dagen. På sätt och vis är det trist att detta inte fick runda av Dirty Harrys tid på vita duken för detta är den sista riktigt bra Dirty Harryrullen.
/Surskägget

Frozen River

@@@@
Ray Eddy, en kedjerökande medelålders tvåbarnsmamma som bor i en trailer vid gränsen mellan Nordamerika och Kanada drömmer om att köpa ett färdigbyggt litet hus (som levereras komplett på en långtradare, inte mycket till hus men ett palats för henne). Hon har precis skrapat ihop till första handpenningen då hennes man drar med pengarna, lämnar ”hus” och hem. Kvar står Ray med två ungar, inga pengar och inkasserare runt hörnet. Efter ett oavsiktligt möte med en indianska från reservatet i närheten dras hon in i människosmugglingens mörka värld. Allt för att tjäna ihop pengar till sitt drömpalats. Det här är en liten stor film. Spännande, engagerande, snyggt, välspelat och med en oväntad upplösning. Allt känns äkta och ibland smärtsamt hopplöst. En TRUE amerikansk indierulle. Ray Eddy spelas av Melissa Leo som lite från ingenstans dök upp (trots tydligen många doldisar till roller i karriären) och slog ner som en bomb i sin tuffa men sköra tolkning av den desperata morsan. Hon är nu Oscarsnominerad för bästa huvudroll (it’s Oscar time boys and girls!) och fan i mig om hon inte kammar hem den. Se den här pärlan. Se den NU!
/Vrångmannen

Slumdog Millionaire

@@@
Ännu en Oscarsfilm (bl a tungviktarna Bästa Film och Bästa Regi av totalt 10 nomineringar) som inte är sådär superstrålande så man bara ramlar baklänges som man hoppas. Av de hypade Oscarsrullar jag hittills sett är den här nästbäst (The Wrestler är bäst utan tvekan) och faktiskt ljusår bättre än de andra (överväger starkt att ändra The Readerbetyget från två till ett för vad fan?!). Vi får följa Jamal Malik, en före detta gatugrabb, som hamnat på Indiens version av Vem Vill Bli Miljonär och bara dunkat in rätt svar efter rätt svar trots att han inte har ett uns utbildning. Fusk misstänks och han tas in till polisen för förhör innan det är dags för sista superdupermiljonfrågan.
Filmens upplägg är enkelt. Först får vi se en fråga Jamal får, sen får vi se honom som gatubarn i olika åldrar och hur han genom livets hårda skola lärt sig alla svaren. Första timmen där vi får följa honom som blott en liten knodd är bäst. Vi vet alla att det finns massor med gatubarn utan föräldrar som får klara sig bäst fan de vill. Att få se en liten liten del av deras verklighet är jobbigt. Problemet jag har är bara att regissör Danny "Trainspotting" Boyle kryddar upp hemskheterna med lite tuff actionmusik och coola MTV-klipp så det känns som en actionfilm mer än det själaslitande drama det borde vara.
Det känns som att han borde tagit denna bit av filmen på lite mer allvar och sparat det flashiga till senare när Jamal är vuxen och det passar sig bättre. Dock en bra film, framförallt för att man får en liten inblick i hur livet i Indien kan se ut.
/Surskägget

18 Year Old Virgin

@
Att ge den här filmen en etta är att vara snäll. Att ens kalla den film är att vara lite väl positiv faktiskt. Titeln till trots är det inte:
1) en p-våffla
2) en parodi på 40 Year Old Virgin
Däremot så är det:
1) ren och skär dynga
2) knäppuselt
3) en "tonårsfilm" där alla skådisar ska vara 18 men ser ut som 25-30 typ
4) extremt trist och torrt trots att det ska vara en "komedi"
5) bland det sämsta du kan se i år - och nästa år
Om du blir kidnappad av ett gäng elaka människor och de tvingar dig att välja mellan:
1) Käka levande elektrisk ål i en bassäng
2) stoppa tre kilo ilskna bålgetingar innan för kalsongerna/trosorna
3) se den här filmen
så skulle jag nog rekommendera dig att starkt fundera mellan 1 och 2 för 3 är värre.
/Surskägget

Jämnt i Oscarskamp

Det blev 50-50 mellan The Curious Case of Benjamin Button och Slumdog Millionaire bland våra fans som röstade på vilken film de tyckte skulle vinna en Oscar för Bästa Film i år. Har inte sett just dessa två än, men kan i vilket fall meddela att vare sig The Reader eller Frost/Nixon förtjänar en Oscar för de var långt ifrån så bra som Bästa Film bör vara. Jag menar, vad är det som händer? Jämför dessa med tidigare vinnare som The Departed, American Beauty, Crash eller Gladiator från de senaste tio åren och man inser att The Reader och Frost/Nixon bör skämmas att ens vara nominerade i samma kategori. Usch!
/Surskägget