Atomic Blonde

@@@@
Ärligt var jag lite halvskeptisk när den här dök upp. Vi har sett Charlize Theron i ett rejält magplask i den här tuffa-actionbrudar-som-sparkar-stjärt-genren, Aeon Flux (som jag såg om nyligen och som om möjligt är ännu sämre vid titt två), och hennes senaste par år har innehållit några rätt så ointressanta rullar som Prometheus, Snow White and the Huntsman samt uppföljaren The Huntsman: Winter's War och trailern var sådär lite halv-b tyckte jag nog. Tack och lov är detta en riktigt rolig serietidningsactionstänkare väl värd sin titt om man gillar sina överdrivna serietidningsactionstänkare som jag råkar göra. Dessutom härlig nostalgikänsla då allt utspelar sig under 80-talet och det kalla kriget med Theron som livsfarlig dubbelspion mellan öst och väst. Regissören David Leitch är gammal stuntman och var med och roddade John Wick vilket helt klart märks här. Det sparkas stjärt till höger och vänster och slagsmålsscenerna är många gånger filmade i en enda tagning (jaaa jag vet att det är klipp, men det är gjort så att det ser ut som en tagning) och om inte alla stuntmän haltade hem med 300 blåmärken efter varje inspelningsdag skulle jag bli sjukt förvånad oavsett hur mycket de förberett sig innan på att det ska vara säkert. Bra story möter bra action och några riktigt brutala shoot-outs. Vad finns inte att gilla. Mer sånt. Mer mer mer.
/Surskägget

The Snow White Chronicles - The Huntsman: Winter's War

@
I kategorin längsta och onödigaste titel vinner väl den här rätt överlägset? Första filmen om Snövit, hennes sju dvärgar och kampen mot onda drottningen och hennes spegel var en knappt okej fantasyaction som inte gjorde många glada. Varför man överhuvudtaget satsar på en uppföljare är mycket märkligt. Kristen Stewart var vettig nog att hoppa av så henne slipper vi (vilket är en bonus förstås) och istället har man lurat Emily Blunt och Jessica Chastain att ställa upp i den här dyngan. Theron är tillbaka som elaka drottningen (även om hon är med i typ tio minuter) och stackar Chris Hemsworth måste skrivit ett dåligt avtal med första filmen som tvingar tillbaka honom för en tvåa för annars förstår jag inte vad han har här att göra. Det här är så trist och tråkigt så man baxnar. En fantasyaction måste ju vara ball och cool. Det ska hända grejer och spännande och häftigt och så vidare. Här är det lite mnja mnja jaha mnja nähe. Gäsp och ta mig härifrån.
/Surskägget

Mad Max: Fury Road

@@@@@
What a lovely day... Mad Max: Fury Road är lika mycket en unik upplevelse som det är en actionfilm. Kanske mer. Det är ett sjuhelvetes drag i princip hela tiden. Som världens bästa berg och dalbana, som du aldrig vill ska ta slut. Den är också en slags vacker, lite poetisk och galen rockopera (utan sången då...) i en framtid där alla, och då menar jag ALLA, har blivit fullständigt galna. Mad Maxfilmerna har ju aldrig varit kända för sina invecklade och komplicerade storys och självaste Max är ju allt annat än talför. Så är fallet även här. Inga konstigheter eller krångliga förklaringar. Det körs på bara. Fury Road skakar av stämning, puls och visuell fantasi. Man känner krut och avgasdoft i biografen ta mig fan. Jag var helt slut efter den två timmar långa visningen (som för övrigt kändes som en kvart).Tom Hardy (Mad Max) och Charlize Theron (Imperator Furiosa) bjuder i de små, lugnare stunderna, mellan all galenskap, på det lilla mänskliga som kanske finns kvar i den mörka helvetesvärld deras karaktärer lever i. Fokus är dock på oktandoftande ultra-action med galna stunts och våldsamheter. George Miller (som är 70 bast i år!) är antingen en dåre eller ett geni, som fick för sig att göra ytterligare en Mad Maxrulle, trettio år efter den sista som hade premiär 1985. Efter att ha upplevt filmen så är jag helt övertygad om det senare. Jag välkomnar en uppföljare. Eller två. Eller tre. Så länge trean inte heter Beyond Thunderdome...
/Vrångmannen

@@@@
Ja jävlar vilket ös det här var! Miller tar det bästa av de tre första filmerna och trycker ihop det i en helgalen actionstänkare som man sent ska glömma. Sen skadar det givetvis inte att det finns mängder med referenser till de andra tre filmerna utströdda över hela filmen hehehe. Av de tre tidigare filmerna påminner den här mest om Mad Max 2 med sin ödelagda framtidsvärld, galna biljakter, vildsinta karaktärer och adrenalinpumpande action. Det som dock är smått fantastiskt är att slutscenen i Mad Max 2 (ni vet den där typ halvtimmen av den ballaste biljakten nånsin) fortfarande är tuffare än vilken som helst av actionscenerna i den här och då är Mad Max 2 från 1981 så ni fattar själva hur jävla ball den är!!! Hursomhelst, det spars inte på krutet i Fury Road. Action, lite snack, action, lite karaktärsutveckling, action, lite mer snack, mer action och så lite action till. Ungefär så ser filmen ut. Charlize Theron blir bara vackrare med åren t o m när hon är inkletad i smutsig olja och sanddamm. Att hon dessutom är Oscarsvinnande skådis som kan leverera gör att hennes karaktär Furiosa blir en av de ballare actionbrudarna vi sett på länge. Tom Hardy är en bra skådis men tyvärr har jag lite svårt för honom i den här rollen. Varje gång han pratar tänker jag bara på Bane och resten av tiden muttrar han mest för sig själv. Nä, Mel Gibson ÄR fortfarande Mad Max så det så. Oavsett håller vi tummarna för en eller gärna flera uppföljare.
/Surskägget

A Million Ways To Die In the West

@@@+
Hahahahaha dåren Seth MacFarlane (om du inte vet vem han är ska du skämmas och läsa en annan blogg, typ en om knyppling) gör sin första riktiga huvudroll efter att i princip ha varit enbart röstskådis i Family Guy och Ted. Här får vi se hans nuna när han spelar huvudrollen som fårfarmaren Stark i vilda västerns hårda vildmark kring slutet av 1800-talet. Stark är ganska feg av sig och gillar inte egentligen att bo där ute i den hårda vildmarken där allt kan döda dig (därav titeln på filmen, Stark gillar att lista alla grejer som kan döda en hahahahaha). Han härdar ut för att söta flickvännen Louise (Amanda Seyfried) gör det värt att leva där. Till den dag hon gör slut och blir ihop med rike mustaschproduktsförsäljaren(!) Foy (en makalöst lysande Neil Patrick Harris hahahaha han är helt slut, helt slut) som är så dryg så man svimmar. Stark bestämmer sig för att lämna ökenhålan och dra till San Francisco istället och söka lyckan där. Då dyker Anna (sötaste, vackraste, mest talangfulla, Oscarsvinnande Charlize Theron) upp i byhåla och erbjuder sig att låtsas vara flickvän till Stark för att göra Louise avundsjuk och på så sätt vinna tillbaka henne. Hehehehe, ni hör ju. Det här är en klassisk romcom fast placerad i vilda västern sedd genom MacFarlanes galna ögon. Det är kiss-, bajs- och sexskämt heeeeeeeeeeeeeeeela tiden och alla är busigast. Bästa birollerna kanske nånsin i en komedi har Giovanni Ribisi och Sarah Silverman som ett kristet par som väntar på bröllop innan de kan ha sex. Förutom att Silverman jobbar som byhålans bästa hora! HAHAHAHAHAHAHAHA! Det är många roliga cameos, många hyllningar till andra filmer och många garv. Trots det lyckas filmen inte lyfta till den magiska nivån där det går från bra till lysande. Svårt att sätta fingret på exakt vad det är som inte riktigt funkar för alla ingredienser finns där. Dock mer än sevärd och gillar man MacFarlanes humor så är denna ett givet måste.
/Surskägget

@@@
Klart sevärd med många garv men borde varit ÄNNU bättre!
/Vrångmannen

Snow White & The Huntsman

@@

Vad håller Charlize Theron på med? Här har hon chansen att spela Johnny-Depp-i-en-Tim-Burton-film-over-the-top-överdrivet och därmed säkra en av de bästa häxorna på film i modern tid. Istället method actar hon skiten ur rollen och det blir bara så fel och helt distanslöst vilket bara ger karaktären en känsla av overklighet. För ska man spela häxa i en sagofilm, om än mörk och svart, så kan man inte spela häxan som om det var ett biopicdrama och en Oscarsnominering väntandes runt hörnet. För då kommer häxan kännas malplacerad och därmed overklig. Men spela henne hahahahaha-krax-krax-galen och alla kommer köpa att detta är en superfarlig sagohäxa (jämför med Mila Kunis briljanta tolkning av onda häxan i Oz The Great And Powerful). Och hade Theron spelat henne så hade Oscarsnomineringen varit given (kolla Depp och hans superöverdrivna Jack Sparrow). Med det sagt hade en annorlunda rolltolkning av Theron inte räddat den här filmen ändå. Full med en miljard luckor i manus och en huvudrollsskådis som är tråkigare än tråkgrå färg. Jaaaa jag vet att alla alltid rackar ner på Kristen Stewart men hon är ju tråååååååååkig. Ett ansiktsuttryck hela tiden som om hon vore en botoxad Kevin Costner. Vad är det här vad är det här!??!?!? Chris Hemsworth är väl okej som hjälten som hjälper Snövit (a k a Stewart) men han önskar nog att han höll sig till Thorfranschisen enbart efter att ha sett slutresultatet. Ganska trist och oengagerat mestadels hela vägen med ett par väldigt få ljuspunkter på vägen.

/Surskägget

Prometheus

@
Vilket svammel! Vilken sörja! Ett manus som aldrig borde fått lämna den katturinindränkta servett den skrevs på. Ridley Scott har till min stora sorg och besvikelse gått från en mästerregissör (jag har för fan tatueringar med repliker från Blade Runner!) till ett enda stort skämt (började med Kingdom of Heaven någonstans och har bara fortsatt neråt). Det enda positiva jag kan säga om Prometheus är att den verkligen är skitsnygg. Miljöerna, detaljerna, specialeffekterna (med kanske nåt undantag), kläderna, designen - allt är sjukt jävla snyggt. Allt annat i filmen är pure crap. Det är inte engagerande. Det är inte spännande. Det är inte läskigt. Det är inte underhållande. Det är ett gäng skådisar som smyger runt i en fejkad grotta i 105 minuter för att sedan bli slaktade på tre minuter innan den enda överlevande (Noomi Rapace) åker iväg i solnedgången. Det är karaktärer som gör sjukt ologiska saker bara för att manuset kräver det, inte för att situationen karaktärerna befinner sig i kräver det. Vi har två snubbar som uttryckligen säger: "Fy fan vad den här grottan är läskig, ni behöver inte oss så vi åker tillbaka till säkerheten i skeppet nu på en gång, vi ses där sen" för att sedan VARA KVAR I GROTTAN UTAN ANLEDNING ÄNDA TILLS ALLA ANDRA ÅKT TILLBAKA TILL SÄKERHETEN PÅ SKEPPET!!! Det där är inte ens en ologisk lucka i manuset, det är ren och skär lathet, smörja och uselhet från manus"författarnas" sida. Det hjälper inte heller att filmens hjältinna spelas av Noomi som har noll charm, noll karisma och noll kemi med övriga skådisar (kärleksscenen är bara pinsam). Jag känner inte Noomi, hon är säker snäll och smart och jag önskar henne all lycka i livet. Men jag kommer aldrig, aldrig fatta vad alla stjärnregissörer ser i henne. Jag har sett minst 5 000 filmer i mitt liv och tycker att jag kan urskilja de skådisar med talang och de utan, och Noomi i mina ögon har talang som en bladlus. Hade hon kompenserat med superduperkarisma och charm i överflöd hade jag köpt det, men det finns ju inte heller. Med ett så här svagt manus, rätt taffliga insatser från övriga skådisar också (Guy Pearce i sämsta gammelmansmake-upen du sett i ditt liv är skrattretande, Sean Harris som en superarg geolog spelar över så det gnistrar om det, Charlize Theron kör en Kevin Costner och byter inte en min under hela filmen) blir Noomis brister ännu mer uppenbara. Den enda skådisen som kan hålla huvudet högt är Michael Fassbender som roboten David som han lyckas balansera bra mellan stelt robotaktig och lite mystiskt intressant. Jag visste att filmen skulle vara skit när jag såg trailern och hade inga förhoppningar om ett storverk överhuvudtaget. Tyvärr var den ännu sämre än jag kunde ana.
/Surskägget
Vrångmannen hade liknande tankar här.

Prometheus 3D

*MINOR SPOILERS*

@

Jag somnade. Det hade gått ungefär 40-45 minuter av filmen så slumrade jag till. Inte länge. Bara sådär 60-90 sekunder. Kan inte riktigt minnas när det hände senast. Just sayin'..

Ridley Scotts nya sci-firulle, som han i typ varannan intervju säger inte är en Alien-prequel och i varannan säger att den är det, är riktigt dålig i den här filmbloggarens ögon. Förväntningarna var också ljumma innan visningen så det var ingen direkt förvåning att den sög heller. Diskussionerna kring filmen har varit många, långa och intensiva och roligare än själva filmen faktiskt. Många älskar den men många ogillar den ordentligt också vilket naturligtvis är bäddat för härligt filmnördspladder. Är det en Alienrulle? Varför heter planeterna olika ska det inte vara samma? Varför är forskarna så korkade och busiga hela tiden? Varför springer dom rakt fram (hahaha!) etc etc. Jag känner mig dock klar med Prometheus. Jag gillade inte rullen alls som sagt men har lagt ner väldigt mycket tid och energi på att diskutera den. Visst, det är skoj men den är faktiskt inte ens värd detta i slutändan. Den blir lite sämre varje gång man ska gräva i handlingen. 

Ridley Scott är verkligen inget geni. Han är idag en stabil filmmakare som ibland glänser till, vilket han typ borde ha gjort här, rejält. Han gav oss för länge sedan ett par makalösa filmklassiker (Alien och Blade Runner) samt ett par modernare kalasrullar (Gladiator och Black Hawk Down) men det går säkert 3-4 dåliga filmer på en knappt stabil idag (nu ska han ju göra Bladerunner 2 också..). 

Här kommer några sista ord om Prometheus. Några plus (de är larvigt få) och några minus (de är egentligen många fler):

PLUS

Ser snygg ut

Charlize Theron

Michael Fassbender

MINUS

Manuset (Damon Lindelof hahaha!)

Ospännande

Oengagerat filmskapande

Noomi Rapace (även om hon faktiskt blir bättre och bättre och får väldigt lite att göra här)

Guy Pearce i gammelsmink hela tiden (?!)
Början, mitten och slutet

Att inte våga göra en RIKTIG hederlig Alien prequel (c'mon!)

I rymden kan ingen höra dig sura, sucka, stöna och vrånga.

/Vrångmannen 

Prometheus

Riktig recension kommer när jag har lugnat ner mig.
/Vrångmannen

Young Adult

@@@

Charlize Theron i en film med manus av Diablo Cody (Juno, Jennifer's Body) och regisserad av Jason Reitman (Juno, Up in the Air) som lanseras som en quirky, lite udda dramakomedi i samma stil som just Juno. Men att förvänta sig en dramakomedi är helt fel. Det här är en på sitt sätt ganska mörk rulle om en kvinna på gränsen till nervsammanbrott och mental krasch. Visst har Cody befolkat rullen med lite udda karaktärer, och visst har den ett lite långsammare tempo som är karaktärsdrivet mer än handlingsdrivet precis som Juno, men den saknar i princip all form av humor. Det gör att filmen känns lite sådär tills man kommer underfund med att man inte ska förvänta sig små skämt med jämna mellanrum. Då växer rullen och sista tjugo minutrarna är en en ren fröjd att skåda när Theron visar prov på den skickliga skådis hon faktiskt är. Scenen när hon skäller ut en hel grupp namngivningsfirare är bland det mest pinsamma du kan se på film, och hon levererar det klockrent. En liten indierulle som inte kommer passa alla, framförallt inte de som förväntar sig feelgood och humor i samma anda som Juno, men som har flera bottnar och intressanta karaktärer framförda av duktiga skådisar.
/Surskägget

@
Gillar Diablo Cody och det ska bli riktigt kul att se hur hon skruvar till det med Evil Deadremaken. Saknar hennes högst underkattade tv-serie också, The United States of Tara (som producerades av Steven Spielberg). Det här dravlet däremot går inte att titta på. Det skulle vara för Charlize i så fall. Hon är som vanligt stabilt bra. Men filmen är bläp. "You can't polish a turd".
/Vrångmannen

Battle in Seattle

@@@

1999 hade WTO (World Trade Organization) en stor konferens i Seattle. WTO menade på att de skulle diskutera hur tullar, handel och annat skulle göras enklare och bättre för alla människor i världen. Ute på gator och torg samlades hundratals demonstranter som menade att allt WTO bidrog till var att göra fattiga länder fattigare, rikare länder rikare och att toppländerna som USA, Tyskland, England etc inte brydde sig ett skit om u-länder, sjukdomar och dödsfall bland utmärglade barn. Polisen blev tagna på sängen och slog tillbaka överdrivet hårt med följd att kravaller rasade flera dagar i sträck vilket drabbade de till största delen fredliga demonstranterna hårdast. Stuart "hörni allihopa jag brukade vara ihop med Charlize Theron" Townsend har skrivit och regisserat en intressant och tänkvärd film som lyckas få in alla möjliga och omöjliga vinklar på händelsen och låter alla sidor få komma till tals. I slutet låter dock Townsend oss förstå att han också tycker WTO är fel trots att filmen dittills varit neutral och visat både positivt och negativt med WTO och demonstranter. Mängder med sköna skådisar ställde upp, bl a Charlize Theron, Woody Harrelson, Michelle Rodriguez, Ray Liotta, Connie Nielsen, Channing Tatum och André Benjamin.

/Surskägget

Monster

@@@

Jag är ett stort fan av Charlize Theron och har varit det ända sedan jag såg en av hennes allra tidigaste filmer, Trial & Error. Humor, charm, intelligens, skönhet och talang i ett och samma paket gör att det är svårt att värja sig (och vi kan t o m förlåta dumheter som Aeon Flux). Monster, hennes Oscarsvinnande roll, har jag under alla dessa år (den kom 2003) inte sett trots Oscarsstatyetter och tusentals hyllningskörer. Märkligt tyckte jag eftersom att jag sett nästan allt annat hon gjort (Sleepwalking och The Road har vi kvar) och gjorde slag i saken. De flesta därute bör vet väl att filmen handlar om en av USAs få kvinnliga seriemördare som efter 12 år på death row slutligen 2002 blev avrättad i Florida. Hon var en prostituerad kvinna som efter att ha blivit anfallen och våldtagen lyckades få tag i en revolver och skjuta gärningsmannen i självförsvar. Efter det släppte dammarna och hon sköt ihjäl ytterligare en bunt män, de flesta men inte alla, kunder till henne.

Charlize är värd vartenda litet lager guld på sin Oscarsstatyett för det här gör hon lysande. Vi känner verkligen all smärta, all frustration, all hopplöshet som Aileen Wournos förmodligen kände under sitt liv. Det här är en film som kliver ner bland de utslagna, fattiga och rättslösa människorna i USA som väldigt få bryr sig om. Aileen blir en levande människa, en trasig och tragisk person som förtjänade bättre i livet. Theron gör verkligen sitt livs kanske bästa roll här och det märks att hon kan identifiera sig en hel del med Aileens självdestruktiva liv (Therons egna pappa blev ju skjuten och dödad av mamman i självförsvar när Theron var tonåring). Filmen i sig lyfter dock inte till de höjder jag hade önskat. Det är svårt att sätta fingret på vad det är som saknas, men utan Theron och Christina Ricci (som gör ett underbart porträtt av Aileens flickvän) finns inget annat som driver filmen. Det är bra som helhet men inte mer än så. Kudos än en gång dock till både Theron och Ricci som är lysande.

/Surskägget

Mer Charlize Theron samt Vrångmannens tankar kring Monster här.

In the Valley of Elah

@@@

Tommy Lee Jones är en gammal ex-militärpolis vars son kommer hem från Irakkriget bara för att försvinna från basen. Befäl ringer Jones och undrar om han sett sin son. Jones tycker detta låter konstigt att hans duktiga, hederliga och fina son bara skulle försvinna så han åker dit och börjar rota i det. Snart upptäcks det att sonen är mördad och Jones får hjälp av snygga snuten Charlize Theron att hitta mördarna.

Filmen är baserad på en sann händelse där militären inte alls var speciellt intresserade av att hjälpa till att lösa mordet. Sonens pappa fick kämpa i medvind för att överhuvudtaget få nån typ av hjälp med att hitta de skyldiga. Jones skapar ett trovärdigt porträtt av en man med både bra och dåliga sidor, och Theron är helt okej som ensamstående småstadspolis/mor med större ambitioner. Dock saknas det där lilla extra som får en film att gå från "bra" till "lysande". Vrångmannen hade liknande tankar om den.

/Surskägget

The Burning Plain

@@@

Guillermo Arriaga som skrivit och regisserat denna rulle med Charlize Theron och Kim Basinger har gett oss Amores Perros, 21 Grams och Babel, rullar som är jättehyllade men som jag inte sett. Därmed inga jämförelser med tidigare verk. Däremot har jag förstått att Arriaga liksom Tarantino gillar att hoppa i tid och rum i sina filmer och inte berättar rakt upp och ner från A till Ö. Så även här. Vi får följa ett flertal parallella handlingar som först inte verkar ha nåt att göra med varandra men som vi efter ett tag förstår har väldigt mycket att göra med varandra. Jag vill inte gå in på några spoilers utan berättar bara att det handlar om kärlek och passion men även ond bråd död och tomma, ensamma människor. Direkt efter filmen tyckte jag den var riktigt bra. Sen började jag fundera på varför jag tyckte det. För när eftertexterna rullar och man pusslat ihop storyn är den ju ganska basic egentligen och hade Arriaga valt att berätta den från A till Ö utan att studsa runt i tiden hade filmen nog varit ganska platt. Den här gången räddas han av sina tidshopp men det är knappt. Hade inte Theron, Basinger och övrig ensemble känts riktigt bra och trovärdiga hade vi nog dragit ner betyget till en tvåa.

/Surskägget

The Actresses - Charlize Theron

Vi gjorde en liten spotlight häromsistens på regissören Ron Howard i en kommande och ständigt pågående serie vi valt att döpa till "The Directors". Självklart ska även skådespelare och skådespelerskor dissekeras film genom film och under rubriken "The Actresses" kommer här en av Surskäggets stora favoriter - Charlize Theron.
Surskägget förklarar: "Hon har den där magiska blandningen av talang, skönhet, charm och glimten i ögat. En tjej man vill vara ihop med, eller bara vara kompis med. Hon är dessutom en av de hårdast arbetande kvinnorna i branschen med ett snitt på 2,4 filmer per år de senaste tio åren. Det är inte många som mäktar med."



2 days in the valley
@@@
Theron debuterar i en skön independent rulle med lite noirkänsla. Hade Quentin gjort rullen hade den dels varit mycket kändare, dels lite vassare (det ska vi inte sticka under stol med) men upplägget är coolt och Therons roll som sexig vamp är klockren.
/Surskägget

@@@
En våldsam "Short Cuts" späckad med kända skådisar. Ofta spännande annorlunda och snyggt paketerad men samtidigt kunde den varit vassare som skägget säger. Klart sevärd dock och Charlize tidiga roll ger klart hintar om att hon är här för att stanna.
/Vrångmannen

That Thing You Do!
@@@
Tom Hanks fick för sig att regidebutera, och har med Theron i en jätteliten biroll som man mer eller mindre missar om man blinkar. Hon spelar söt flickvän, och det gör hon ju bra då enda egentliga kriteriet är att se söt ut. Jag gav faktiskt filmen en femma när jag såg den på bio, bara för att lugna ner mig lite när jag såg om den på video.
/Surskägget

@@@
Söt rulle om ett band från en småstad som får en one hit wonder. Underhållande och fartfyllt men inget speciellt. Minns inte ens Charlize från denna.
/Vrångmannen


Trial and Error
@@@
En komedi avsedd att sparka igång Kramers filmkarriär (ni vet han från otroligt överskattade Seinfeld) men som kanske mer sparkade igång Therons filmkarriär. Blev totalt förälskad i hennes rollfigur (och henne) när jag såg den här filmen. Fri, vild, söt, smart, cool, tuff, egensinnig, häftig, sexig och allmänt ball sån är Theron i filmen. Vad finns att inte gilla? Filmen i sig är annars en klassisk Hollywoodkomedi med en hel del roliga stunder.
/Surskägget

@@
Minns tyvärr besvikelsen. Hade sett fram emot denna (jag GILLAR ju Seinfeld) och kul att se Michael "Kramer" Richards i en långfilm (han var hysterisk i schyssta Airheads med Steve Buscemi och Adam Sandler) men mest fåniga skämt och en gnutta onödigt allvar. Lite schysst slapstick räddar den från total katastrof och Charlize var bra.
/Vrångmannen


Djävulens Advokat
@@@@
Theron fick chansen att visa lite vad hon går för här mot Keanu Reeves och Al Pacino. Hon har fortfarande bara en biroll, men en ganska stor sådan som Keanus fru. Al är förstås Djävulen som försöker locka Keanu att störta världen i ondska. Theron listar ut detta långt innan Keanu, och det hela slutar otroligt tragiskt för Therons del. Scenen i mentalsjukhuset är knäckande bra.
/Surskägget

@@@@
Instämmer med skägget. Underskattad övernaturlig thriller med komiska svarta undertoner. Charlize spelar skiten ur alla (utom Pacino för han ÄR djävulen). Kalasrulle.
/Vrångmannen

Celebrity
@@@
En Woody Allenrulle med Kenneth Branagh som Woody. Bästa scenen är med Leonardo när han flippar ur totalt och slår sönder ett hotellrum. Minns helt ärligt inte att Theron är med i den, men hon spelar tydligen en roll som supermodell. Minns visserligen rätt så lite av filmen utöver Leos scen. En av mina andra favoriter, Winona Ryder, är också med på ett hörn.
/Surskägget

@@
En av de få Woody Allenfilmer jag aldrig riktigt gillat. En hel del kändisar flyger förbi, bl.a Charlize men filmen var varken speciellt rolig eller speciellt speciell vad jag minns. Woody får dock aldrig en etta.
/Vrångmannen

Joe jättegorillan
@@@
Theron fick för sig att göra en familjefilm, och det är väl hedervärt, men King Kong tänker man ju direkt när det dyker upp en jättegorilla, och då blev det lite svårt att ta resten av filmen på allvar. Men hey, som familjefilm fyller den helt klart sitt syfte, och Theron är charmig som alltid.
/Surskägget

@@@
Rätt skoj och spännande men ett lite konstigt val av Charlize kan tyckas.
/Vrångmannen

The Astrounat’s Wife
@@@
Här spelar hon återigen en fru som misstänker att allt inte står rätt till med maken, denna gång spelad av Johnny Depp. En skräckis i stil med Rosemary’s Baby ungefär, som tyvärr försvann lite bland utbudet. Synd, för filmen förtjänar faktiskt att ses. Både Depp och Theron är bra, och den har sina små halvläskiga stunder. Kruxet var kanske att regissören inte våga ta steget fullt ut, plus att vågen med såna här skräckisar kom först ett par år senare.
/Surskägget

@
Det som kunde ha blivit så bra blev skit. Charlize är bra, Depp är bra men filmen är fortfarande ett dravel till sömnpiller.
/Vrångmannen

Ciderhusreglerna
@@@@
Lasse Hallström har fått äran att regissera Theron, och det gör han bra. Tobey Maguire (långt innan Spider-Man) blir kär i Therons karaktär som dock redan har ihop det med en annan snubbe. Men vad vore det för film om det inte slutade med att de fick ihop det lite ändå. Delroy Lindo förtjänar att nämnas här, för han bjussar på en av världshistoriens absolut bästa dödsscener. Grymt bra film överlag.
/Surskägget

@@@@
Instämmer med föregående talare (för det är så kul att vara den som skriver SIST!)
/Vrångmannen

Reindeer Games
@@@
En actionrulle med lite twist på slutet. Ben Affleck är alltid sevärd (jag råkar gilla karlen, alla ni hatare kan dra nåt gammalt över er) och Gary Sinise är förstås sååå elak. Theron kör sitt race som sexig flamma, och gör det som vanligt mycket övertygande.
/Surskägget

@@
Ok thriller med alla basics. Lite tröttsamt men Charlize är bra och Affleck visar att han kan vara en leading man. En bakisrulle a'la söndagsfilmen på TV3. Vi har sett det förr men orkar inte byta kanal så det får duga.
/Vrångmannen

The Yards
@@@
Här spelar hon mot Mark Wahlberg i en tät och lågmäld thriller. Hennes roll är inte sådär jättestor, men som vanligt minnesvärd. Marky Mark & the Fonky Bonkys rollfigur är en liten smågangster som bestämmer sig för att bli good guy, men det är förstås inte helt enkelt. Man ville skapa lite vibbar av Gudfadern, Goodfellas, Carlito’s Way och liknande, men når inte riktigt dit. Dock sevärd.
/Surskägget

@@
Ytterligare ett sömnpiller från överskattade regissören till överskattade sömnpillret Little Odessa (med Tim roth). Bra skådisar dock och Charlize är som vanligt läcker.
/Vrångmannen

Men of Honor
@@@@
Många har dissat den här rullen, men jag tycker faktiskt att det är en bra och spännande rulle med bra skådisprestationer rakt igenom (Cuba Gooding Jr, DeNiro och Theron). En sann story om den första svarta attackdykaren får vi väl kalla honom, som är en lagom blandning av drama, action och snyftare. Theron är alkoholiserad militärhustru, så det är lite skillnad mot tidigare roller.
/Surskägget

@@@
Ingen fyra här inte men helt klart sevärt och välspelat verklighetsdrama. Charlize är slampig men med hjärta och smärta.
/Vrångmannen

The Legend of Bagger Vance
@@@
En film om golf. Hur kul kan det bli? Hyfsat när skådisarna är Matt Damon, Will Smith och självklart Theron. Redford har stått för regin, och det är en klassisk amerikansk sportrtulle där golfen är en metafor för livet. Sticker inte ut på nåt sätt, minns inga direkta höjdpunkter, men en såndär trevlig rulle för stunden.
/Surskägget

Sweet November
@@
Utan tvekan Therons svagaste filmer. Här spelar hon mot Keanu Reeves, och tanken med filmen är att det ska vara en sorts annorlunda kärleksfilm. Tyvärr är det totalt kallt mellan henne och Keanu på duken, och det förstör liksom hela grejen. Det hettar aldrig till mellan dem, extremt dålig kemi, trots att Theron som alltid är söt och charmig så det står härliga till. Keanu har dock aldrig varit stelare tror jag.
/Surskägget

15 minutes
@@@
Actiondrama som ska vara kritisk mot teve och hetsen media kan skapa. Ett par mördare spelar in sina mord och blir rikskändisar. Som Natural Born Killers men utan Oliver Stones schysst regi och galna filmiska bildspråk. DeNiro och Edward Burns har huvudrollerna. Theron är med extremt lite, så om man vill kolla just henne ska man hyra nåt annat.
/Surskägget

@
Oh fy helvete vilket förbannat slöseri med tid och liv.
/Vrångmannen

Curse of the Jade Scorpion
@@@
Woody Allen försöker sig på att vara lika kul som han kanske var en gång på 70-talet. Det går väl sådär, men trots allt är filmen helt okej. Tanken är väl att det ska vara lite av en film noir, och det lyckas han väl hyfsat med. Det är främst Helen Hunt som syns på duken, men Theron är som alltid bra, och man vill definitivt se mer av henne här.
/Surskägget

Trapped
@@@
Kevin Bacon och Courtney Love är elaka. Theron är snäll. Hon blir kidnappad av Bacon, men lyckas slå tillbaka. Många tidiga roller har varit bimboroller, men här får hon vara tuff och hård på riktigt för första gången. Samspelet mellan henne och Bacon är riktigt bra, man köper hur mycket hon hatar honom till 100% och han är bara för creepy. Ännu en film som kanske blev lite sågad, men som helt klart är sevärd.
/Surskägget

@@@
By the book men rätt spännande och sevärt pga av RIKTIGT elaka skurkar (Alltid Bacon hehehe) samt en övertygande Theron som spelar som om det hängde på en Oscar. Courtney Love måste nämnas som helt ok i sin roll som skurk (med hjärta och smärta). Synd bara att hon MÖRDADE KURT COBAIN!
/Vrångmannen

Waking Up In Reno
@@@
Theron är tillbaka i komedigenren här med Billy Bob Thornton och Patrick Swayze. Det handlar om två par som tillsammans reser till Las Vegas på semester. Grejen är bara att Theron och Billy Bob har sex med varandra, och det är inte de som är ihop. Swayze är jättekul som dum hillbilly, och Theron perfekt som sötcharmig sydstatsbrutta (det är det där white trashandet jag går igång på jag vet). Och Billy Bob är som alltid Billy Bob.
/Surskägget

@@
Den är ok men varför inte roligare?
/Vrångmannen

The Italian Job
@@
Nej, det här var inte speciellt kul. Andra gången hon spelar mot Marky Mark & the Fonky Bonky, inte för att det egentligen har med saken att göra, men ändå. Den här filmen har allt, bra skådisar (Edward Norton, Donald Sutherland), bra handling (juveltjuvar lurar varandra hit och dit), bra actionsekvenser, men allt det bra blir bara en sådär gröt för regin är obefintlig och storyn totalt ointressant trots allt. Kunde bli jättebra, blir mest oengagerande.
/Surskägget

Orkade inte se klart..
/Vrångmannen

Monster
Har jag inte sett.
/Surskägget

@@@@
Snuskigt bra verklighetsbaserat drama om den kvinnliga seriemördaren Aileen Wuornos. Charlize gör en full hjärtgripande transformation till "monstret" och får för detta bl.a en Oscar och en Golden Globe. Jävlar hur hon ser ut. Hur kunde hon? Men grym prestation och skitbra film.
/Vrångmannen

The Life And Death Of Peter Sellers
@@@
Peter Sellers var jättekul i Rosa Panternrullarna och det mesta andra han företog sig. Geoffrey Rush spelar honom här, och man koncentrerar sig såklart på många av hans demoner. Theron kliver in som Britt Ekland (som var gift med Sellers) och om Britt var hälften så sexig som Theron är så förstår man varför Sellers blev upp över öronen förälskad. Tyvärr kunde Theron ha varit med mer, men man får nöja sig med det man får. Filmen är dock helt ointressant om du inte är ett Sellersfan.
/Surskägget

@@@
Välgjord Biopic som är intressant när man ser den och sen har man glömt. Charlize är bra. Geoffrey är oväntat bra som Sellers. Gillar ju sånt här.
/Vrångmannen

Head in the Clouds
@@@
En film som kom och gick utan att nån verkade lägga märke till den. Lite synd, för det är en helt okej film om två vitt skilda personer som genom en slump kommer in i varandras liv och sen blir förälskade. Första delen av filmen är bäst när vi får följa Theron och Stuart Townsends första stapplande steg in i förälskelse och relation. Andra hälften av filmen koncentrerar sig kring andra världskriget där Townsend är brittisk spion som hjälper franska motståndsrörelsen, och Theron en sorts Mata Hari som genom användandet av sin sexappeal lurar tyska officerare i säng och får ur dem hemligheter. Där känns det som att filmen inte riktigt vet var den ska ta vägen, och det är synd. Framförallt är det Therons enorma charm och utstrålning som lyfter filmen från dussinrullarnas dammiga land, men även Townsend och Penelope Cruz (i en liten biroll) gör sitt till. En charmig nonsensrulle som vill säga mer än den kanske lyckas med, men som trots det är en trevlig titt.
/Surskägget

North Country
@@@@
Theron är den ensamstående mamman som kämpar med näbbar och klor för att få ett någorlunda drägligt liv. För att tjäna hyfsade pengar börjar hon jobba på ortens gruva som är en starkt mansdominerad arbetsplats. Hon och andra kvinnor som jobbar där blir supermobbade mest hela tiden, men Theron är den enda som ryter ifrån och slåss för sitt erkännande vilket leder till att de mest idiotiska herrarna fortsätter att mobba henne ännu mer. Baserad på en sann historia. Theron är förstås mycket, mycket bra (hon var Oscarsnominerad för den här har jag för mig).
/Surskägget

@@@
Ytterligare ett jättelyft för Charlize som visar att hon är en riktigt bra skådespelerska. Att män är idioter har vi redan hört (raaap!) men här är dom såna svin så man skäms och vill rulla in en granat. Slutet i domstolen är hollywoodlarvigt och avvikande från den annars tänkvärda filmen och fallet från en fyra till en trea i betyg blir uppenbart.
/Vrångmannen

Aeon Flux
@@@
Här är det kanske mer actionsekvenser och specialeffekter som driver filmen än Charlize själv, men att se henne sparka stjärt i tajt skinnklädsel är ju inte helt fel det heller. Storyn är en gammal hederlig 1984-rippoff där staten kontrollerar och styr sina medborgare slaviskt. Det finns en grupp rebeller som vill ha frihet! jämlikhet! broderskap! jadda jadda jadda! och tänker ha ihjäl Ledaren med stort L. Theron är rebellernas perfekta mördarmaskin (hon som är så snäll och söt och go, vart är världen på väg?) och skickas iväg för att utföra jobbet. Självklart så är det inte så lätt som man kan tro, och Ledaren med stort L har en snyftstory om hur missförstådd han är i bakfickan. Allt som allt tycker jag filmen är helt okej. Mest på grund av Theron misstänker jag. Hon tar med sig en pondus och skörhet (märklig blandning jag vet, men så är det) till rollen som gör att filmen känns mer substansrik än den kanske egentligen är bland alla specialeffekter. Kul action, vare sig mer eller mindre.
/Surskägget

@@@
Instämmer med föregående skägg!

Hancock
@@
Will Smith som alkoholiserad superhjälte lät på papper som en riktigt bra idé. Lite annorlunda men ändå i tidens anda med alla superhjältefilmer som rullar. Och Smith funkar som tankad superhjälte (vars krafter påminner om Stålmannens ungefär) där han försöker sätta fast skurkar och hjälpa oskyldiga men oftast mest lyckas slå sönder mer än han räddar. In kliver en PR-agent (Jason Bateman som mer eller mindre repriserar sin roll från Arrested Development ungefär, men det gör han ju bra så vadå?) och hjälper Hancock att bli nykter och i samma veva rädda sitt anseende. Batemans fru (spelad av underbara Charlize Theron) är förstås skeptisk då en full snubbe med superkrafter inte är det roligaste att ha i huset. Det finns en liten twist förstås, men det borde alla fatta vad det är efter en halvtimme ungefär. Standard komediaction med lite specialeffekter som kunde varit bättre. Okej, men inte mer.
/Surskägget

@@@+
Hancock kan ALDRIG bli en tvåa som Surskägget skriver i sin recension. Jag är ledsen men den är grymt underhållande utan att vara något märkvärdigt. Kort då. Will Smith är Hancock, en superhjälte som lever som en uteliggare och alkoholiserat sig pga av att ingen gillar honom och han försöker göra rätt men ställer till mer kaos och besvär typ river halva stan för att fånga en snattare. In kommer en PR-agent (spelad av Jason Bateman) och försöker ge Hancock en ny image så folk ska gilla honom igen och så han ska gilla sig själv. Allt det här har skägget redan skrivit så jag skippar storyn (Charlize Theron ååååååååååååh PUSS!). Det är dock allt annat än en dålig film. Tvärtom så är den annorlunda, rolig och fartfylld med coola effekter och några sköna överraskningar. En klassisk summer blockbuster som gör få besvikna. Det görs många sämre filmer i liknande genres och vi har aldrig sett en rulle som Hancock förut. Skägget! Ta skägget ur röven och sluta sura. Det här ÄR smart och lite manipulerande entertainment som snart ses i en dvdhylla nära dig och som sen glöms bort även om det känns som ett lite orättvist öde. Ge den en chans. Minst.
/Vrångmannen

Hancock

@@@+
Hancock kan ALDRIG bli en tvåa som Surskägget skriver i sin recension. Jag är ledsen men den är grymt underhållande utan att vara något märkvärdigt. Kort då. Will Smith är Hancock, en superhjälte som lever som en uteliggare och alkoholiserat sig pga av att ingen gillar honom och han försöker göra rätt men ställer till mer kaos och besvär typ river halva stan för att fånga en snattare. In kommer en PR-agent (spelad av Jason Bateman) och försöker ge Hancock en ny image så folk ska gilla honom igen och så han ska gilla sig själv. Allt det här har skägget redan skrivit så jag skippar storyn (Charlize Theron ååååååååååååh PUSS!). Det är dock allt annat än en dålig film. Tvärtom så är den annorlunda, rolig och fartfylld med coola effekter och några sköna överraskningar. En klassisk summer blockbuster som gör få besvikna. Det görs många sämre filmer i liknande genres och vi har aldrig sett en rulle som Hancock förut. Skägget! Ta skägget ur röven och sluta sura. Det här ÄR smart och lite manipulerande entertainment som snart ses i en dvdhylla nära dig och som sen glöms bort även om det känns som ett lite orättvist öde. Ge den en chans. Minst.

P.S. Gamla tv-serieskådisen Peter Berg har regisserat (han har även gjort spännande The Kingdom och briljanta Very Bad Things). Det var nog bättre att hoppa bakom kameran för framför var han lite sådär. Ser fram emot nästa utmaning Mr Berg!

/Vrångmannen

Hancock

@@
Will Smith som alkoholiserad superhjälte lät på papper som en riktigt bra idé. Lite annorlunda men ändå i tidens anda med alla superhjältefilmer som rullar. Och Smith funkar som tankad superhjälte (vars krafter påminner om Stålmannens ungefär) där han försöker sätta fast skurkar och hjälpa oskyldiga men oftast mest lyckas slå sönder mer än han räddar. In kliver en PR-agent (Jason Bateman som mer eller mindre repriserar sin roll från Arrested Development ungefär, men det gör han ju bra så vadå?) och hjälper Hancock att bli nykter och i samma veva rädda sitt anseende. Batemans fru (spelad av underbara Charlize Theron) är förstås skeptisk då en full snubbe med superkrafter inte är det roligaste att ha i huset. Det finns en liten twist förstås, men det borde alla fatta vad det är efter en halvtimme ungefär. Standard komediaction med lite specialeffekter som kunde varit bättre. Okej, men inte mer.
/Surskägget

In the valley of Elah

@@@

Paul Haggis, som för några år sedan bjöd oss på den nästintill fantastiska rullen Crash, har här plitat ihop ett thrillerdrama om en gammal far (lysande Tommy Lee Jones) som letar sin son som efter att tjänstgjort i Irakkriget försvunnit. Han får hjälp av Charlize Therons mobbade snut (hon är ju tjej och dumma killarna på kåren häcklar henne friskt...stön!) och tillsammans kommer dom sakta närmare och närmare sanningen. Det är välspelat och välgjort hela vägen. Man kan riktigt känna faderns smärta och ovisshet. Problemet jag har med filmen är att den inte vet vad den vill vara. Ska det vara tät thriller eller är det ett gripande drama eller är det en tvåtimmar lång eftertanke. Haggis tror jag skiter i att etikettera på det viset utan styr kosan stadigt framåt för att berätta sin historia, lite svart och vitt och en hel del gråzon utan att bli för politisk och det är väl ok men jag är en förvirrad gammal vrångis och gillar oftast mina filmer i hyfsat korrekta fack. Jag tycker om det här men samtidigt inte och det kanske är det som är hela poängen. Lite tätare berättat hade dock inte skadat men det finns andra filmer som gör det. Se den själv för den är absolut värd biobesöket om ens för dom lysande prestationerna.

/Vrångmannen