Edison

@@@
Liten, lågbudgetrulle med tunga namn som Morgan Freeman, Kevin Spacey och John Heard och veteranerna Cary Elwes och Dylan McDermott som alla får agera en stabil grund åt musikerna som blev skådisar: LL Cool J och Justin Timberlake. Faktum att det funkar betydligt bättre än väntat. LL är ingen Oscarsskådis men han funkar i rollen som tuff snut och Timberlake har jag många gånger redan hyllat för hans actingchops som är lite för bra för hans eget bästa (är det inte lite irriterande med folk som bara tycks vara för bra på allt de tar sig för?). Timberlake är en journalist som försöker nysta upp och avslöja korruptionen bland stadens poliskår som LL är en del av. De börjar som fiender men sakta men säkert växer en vänskap fram grundad på gemensam respekt. McDermott är dock den som stjäl filmen i rollen som helknäpp snut på fel sida lagen. Han är lite för actionfilmsskurkstuff för vad som i grunden ändå vill vara en seriös film, men alla oneliners och knäppa upptåg lyser verkligen upp filmen rejält. Allt som allt en film med stora ambitioner och liten budget som lyckas rätt bra med att göra det bästa med det lilla som finns.
/Surskägget

Ella Enchanted

@@@@

Supersöta och grymt duktiga Anne Hathaway i en tidig roll som tonårstjejen Ella som bor i en sagovärld som vid sin födsel fick ”gåvan” av en magisk älva att alltid behöva lyda allt alla säger till henne. Som ni förstår är det inte helt lätt att leva ett liv där man alltid måste göra vad alla säger till en så hennes ”gåva” hålls hemlig. Allt flyter på hyfsat bra tills Ellas mamma dör och pappan gifter om sig och Ella får en elak styvmor och elaka styvsystrar. Den ena styvsystern upptäcker snart Ellas ”gåva” och börjar givetvis missbruka den, framförallt när landets prins som snart ska bli kung av en slump stöter ihop med Ella och verkar bli kär i henne till styvsysterns stora förfäran – det är ju hon som ska gifta sig med den blivande kungen! Släng in Cary Elwes som elak farbror till prinsen och du har alla ingredienser för en riktigt klassisk saga. Hade det varit allt den här filmen hade varit hade det varit helt okej. En klichéfylld sagostund som underhållit för stunden och som man glömt direkt efter visningen. Men tack och lov väljer man här att driva med klichéerna, avvika en del från mallen på sina ställen här och där och göra den tillräckligt smart för att även jag som vuxen ska tycka det är fartfyllt, spännande och underhållande. I mångt och mycket påminde den en hel del om Shrekfilmerna som även de vänder upp och ner på klichéerna och slänger in en bra dos skämt för alla åldrar.
/Surskägget

Jag har glömt fler filmer än du har sett del 3

Fler gamla filmrecensioner på filmer jag absolut inte minns att jag sett...och som jag är helt hundra procent säker på har fått minst ett snäpp mer i betyg än de egentligen förtjänar. Jag var så snäll och generös en gång i tiden, sen blev jag Surskägget.

The Secret Sense

@@@
Övernaturlig thriller som visar upp Kevin Bacon på sin bästa sida. Effektiv och spännande upptakt faller i bitar mot ett traditionellt slut, men resan är väl värd att ta ändå. Av någon bisarr anledning har man döpt om filmen, originaltiteln är Stir Of Echoes.
/Surskägget

Passion Of Mind
@@@@
Demi Moore har haft det knackigt ett tag, men detta är en redig comeback. Storyn är briljant. Marie, änka med två barn i Frankrike somnar och vaknar upp som Marty, framgångsrik karriärskvinna i New York. När Marty somnar vaknar hon som Marie. Vem av dem är dröm och vem är verklig? Relationsfilm med annorlunda handling.
/Surskägget

Wish You Were Dead
@@@
En tönt, en skrupelfri bedrägerska och en kvinnlig yrkesmördare snurrar ihop sina påsar i denna komedi som bitvis har samma humor som Oss Torpeder Emellan. Cary Elwes gör sin bästa roll på länge, och Mary Steenburgen är perfekt som white trashkvinnan som gör allt för lite pengar.
/Surskägget

Skräckfilm nr 19

Saw (2004)

@

Efter alla dessa år satte jag mig slutligen och tittade igenom Saw. Har tänkt se den hur många gånger som helst genom åren, men har aldrig känt mig tillräckligt lockad. Och det av goda skäl som det skulle visa sig. Cary "I'm also right handed" Elwes och Danny "jag skickar inga julkort till Mel Gibson längre" Glover är affischnamnen i en liten minibudgetskräckis som gjorde för ungefär en italiensk lire men som kom att spela in millions of millions of dollars världen över och därmed fick en sisådär en miljard uppföljare. Om jag inte missminner mig helt var Saw även den första rullen i vågen av tortyrskräckisarna (även om den är rätt tam i den bemärkelsen) som stinker ner biograferna i tid och otid nuförtiden med mängder av "realistiska" tortyrscener som ska vara ett subsitut för handling och riktig skräck men som mest framkallar äckelkänslor hos de mindre starkmagade. Anywho... Elwes vaknar upp fastkedjad i ett låst rum med en annan snubbe som också är fastkedjad. Mellan dem ligger ett lik. Glover är snuten som försöker fånga seriemördaren som fångat Elwes. Alla repliker Elwes har är av typen: "vi kan inte förklara det här för publiken på ett snyggt och/eller smart sätt så vi låter Elwes bara säga saker som för handlingen framåt men som egentligen aldrig skulle sägas på riktigt av någon i den situationen". Glover spelar över så mycket att Mel Gibson för ett ögonblick kändes helt normal. Att det här blev en dundersuccé har jag ingen som helst förklaring till. Ospännande, fult filmat, träiga skådisar, trista tvister, ganska lama specialeffekter och världens förmodligen sämsta repliker gör ingen skräckfilm. Till och med när Freddy var som sämst var han bättre än det här.

/Surskägget

Charlie Sheen x 2

Charlie Sheen har alltid varit en vild å galen partyprisse och aldrig har väl hans festande varit galnare än nu. Sånt måste premieras här på bloggen! Tänk vad världen skulle vara tråkig om vi inte hade våra Charlie Sheens och Micke Persbrandts som snortade i sig halva Colombia och sen bjussade på sköna citat som: "Dying is for amatuers." (Sheen angående om han är rädd att överdosera) och "Jag älskar kola." (Persbrandt om sin kärlek till kokainet). Mer sånt, mer skandaler, mer dårar!

Hot Shots! (1991)

@@@@

Hahahahahahaha! Fantastisk rulle det här. Var ett bra tag sedan jag såg den sist och måste säga att jag var lite skeptisk innan. Men den håller än. Framförallt Lloyd Bridges som amiralen som är heeeeeeeeeeeelt slut i huvudet och som får Leslie Nielsen från Nakna Pistolenfilmerna att se normal ut i jämförelse är makalöst bra. Var var alla Oscarsnomineringar för Lloyd när den här rullen kom ut? Filmen är till stor del en drift med Top Gun men man sparkar som vanligt när regissör Jim Abrahams är i farten på det mesta. Sheen spelar superduperpiloten Topper Harley som har en enda svaghet, hans far som också var pilot sägs ha dödat en annan amerikansk pilot på grund av slarv under ett uppdrag. Topper försöker nu bära detta ok på sina axlar. Självklart får han gå hos en sexig psykolog (mumsiga Valeria Golino) som blir kär i honom. Cary Elwes i en klockren parodi på Val Kilmers Iceman avrundar Top Gunreferenserna och värt att nämna är Jon Cryer i en liten biroll långt innan succén med Sheen i 2 1/2 Män.

/Surskägget

Hot Shots! Part Deux (1993)

@@@@

Självklart får en supersuccé som Hot Shots! en uppföljare. Här väljer man att parodiera Rambofilmerna framförallt. Sheen deffade upp sig som fan inför rollen och var nästan lika bitig som Stallone själv. Kul här är en liten cameo av pappa Martin Sheen där han och Charlie stirrar på varandra och skriker: "I loved you in Wall Street" samtidigt som de åker i Apocalypse Nowbåtar förbi varandra HAHAHAHAHAHA! Lloyd Bridges fortsätter stjäla showen genom att vara heeeeeeeeeeeeelt slut och ordvitsarna och filmreferenserna haglar en i sekunden precis som sig bör i en Jim Abrahamsfilm.

/Surskägget