@@@@
Edgar Wright sitter i manus- och registolen igen efter att ha gett oss sköna rullar som Shaun of the Dead, Hot Fuzz, Scott Pilgrim vs the World och World's End. Alla dessa filmer har inte alltid gått hem hundraprocentigt hos detta sura skägg men de har varit intressanta, snyggt filmade och annorlunda på ett bra sätt. Baby Driver är inget undantag. Det här är alltså en musikal i grund och botten med en jäkla massa galna bilactionsekvenser och elaka bankrånare. Det är lite Blues Brothers möter Drive möter Fast & Furious möter Tarantino möter Heat. Oavsett är det en nästintill perfekt film och det är möjligt att mitt betyg är felsatt och att det ska vara en femma egentligen. Musiken som spelas passar perfekt in i varje scen och funkar många gånger som en sorts berättarröst till det som händer i filmen. Efter en ball inledningsscen med en skön biljakt får vi själva titelsekvensen filmad i en enda tagning som är så sjukt genombearbetad och snyggt koreograferad att man höll på att tuppa av av glädje i biofåtöljen. Wright har helt enkelt skapat en grymt cool film där det hela tiden händer så mycket för oss filmnördar att man börjar dansa marengo. Ansel Elgort i huvudrollen som Baby har vi tidigare sett i Divergentfilmerna (gud de är så dåliga) och förhoppningsvis fortsätter han framöver att välja den här typen av projekt istället för här är han riktigt bra. Han backas upp av Kevin Spacey, Jon Hamm, Jamie Foxx och Lily James som alla är perfekta i sina respektive roller. Det här är bara att buga, bocka och tacka för. En filmupplevelse utöver det vanliga som kommer tåla många sittningar åren framöver.
/Surskägget
Visar inlägg med etikett kevin spacey. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kevin spacey. Visa alla inlägg
måndag 31 juli 2017
Baby Driver
Etiketter:
action,
ansel elgort,
bilar,
edgar wright,
jamie foxx,
jon hamm,
kevin spacey,
lily james
fredag 5 juni 2015
Edison
@@@
Liten, lågbudgetrulle med tunga namn som Morgan Freeman, Kevin Spacey och John Heard och veteranerna Cary Elwes och Dylan McDermott som alla får agera en stabil grund åt musikerna som blev skådisar: LL Cool J och Justin Timberlake. Faktum att det funkar betydligt bättre än väntat. LL är ingen Oscarsskådis men han funkar i rollen som tuff snut och Timberlake har jag många gånger redan hyllat för hans actingchops som är lite för bra för hans eget bästa (är det inte lite irriterande med folk som bara tycks vara för bra på allt de tar sig för?). Timberlake är en journalist som försöker nysta upp och avslöja korruptionen bland stadens poliskår som LL är en del av. De börjar som fiender men sakta men säkert växer en vänskap fram grundad på gemensam respekt. McDermott är dock den som stjäl filmen i rollen som helknäpp snut på fel sida lagen. Han är lite för actionfilmsskurkstuff för vad som i grunden ändå vill vara en seriös film, men alla oneliners och knäppa upptåg lyser verkligen upp filmen rejält. Allt som allt en film med stora ambitioner och liten budget som lyckas rätt bra med att göra det bästa med det lilla som finns.
/Surskägget
Liten, lågbudgetrulle med tunga namn som Morgan Freeman, Kevin Spacey och John Heard och veteranerna Cary Elwes och Dylan McDermott som alla får agera en stabil grund åt musikerna som blev skådisar: LL Cool J och Justin Timberlake. Faktum att det funkar betydligt bättre än väntat. LL är ingen Oscarsskådis men han funkar i rollen som tuff snut och Timberlake har jag många gånger redan hyllat för hans actingchops som är lite för bra för hans eget bästa (är det inte lite irriterande med folk som bara tycks vara för bra på allt de tar sig för?). Timberlake är en journalist som försöker nysta upp och avslöja korruptionen bland stadens poliskår som LL är en del av. De börjar som fiender men sakta men säkert växer en vänskap fram grundad på gemensam respekt. McDermott är dock den som stjäl filmen i rollen som helknäpp snut på fel sida lagen. Han är lite för actionfilmsskurkstuff för vad som i grunden ändå vill vara en seriös film, men alla oneliners och knäppa upptåg lyser verkligen upp filmen rejält. Allt som allt en film med stora ambitioner och liten budget som lyckas rätt bra med att göra det bästa med det lilla som finns.
/Surskägget
Etiketter:
action,
cary elwes,
dylan mcdermott,
justin timberlake,
kevin spacey,
ll cool j,
morgan freeman,
snut
tisdag 22 juli 2014
United States of Leland
@@
Hade ganska höga
förhoppningar om den här efter att ha sett trailern för ett par år
sedan. Allas vår favvokille för stunden, Ryan Gosling, spelar i
en tidig roll en tonårsgrabb som sitter på
ungdomsfängelse för ett mord på en grannpojke som han kanske,
kanske inte har begått. Don Cheadle är fängelseläraren som tar
Gosling under sina vingar i ett så nobelt och ädelt syfte att han
ser en bra bok komma ur Goslings berättelse. Cheadle vill inte jobba
som lärare resten av sitt liv, utan hellre som författare. Det som
gör Goslings mordstory till en riktig bästsäljare är att pappan,
spelad av Kevin Spacey, själv är en bästsäljande författare.
Trailern lovade som sagt en tät och spännande fängelsethriller där
Goslings karaktär manipulerar Cheadle som är på jakt efter frågan
om skuld och oskuld. Filmen i sig är en ganska trist och förutsägbar
historia som faller väldigt platt. Skådisarna gör överlag bra
jobb, men manusförfattaren och tillika regissören Matthew Ryan Hoge
(som inte fått göra fler filmer i sitt liv surprise surprise)
verkar inte ha koll på sin egen story och vart den är på väg. Vet
att Goslingfans kan vara sugna på att få se hans charmiga små
valpögon i denna bortglömda tidiga roll, men helt ärligt, motstå
frestelsen för ni kommer bara bli besvikna.
/Surskägget
torsdag 27 februari 2014
Moon
@@@
Annorlunda, stillsam och udda liten sci-firulle där du i princip enbart har Sam Rockwell ensam i bild större delen av filmen. Det som framförallt kändes lite nytänkande var att detta inte urartade i en skräcksci-fi som man hade kunnat förvänta sig under omständigheterna (ensam snubbe uppe på månbas endast med en superintelligent dator som sällskap, du hör ju det här är som gjort för att datorn ska balla ur, rymdmonster anlända och månbasen börja gå sönder) utan behåller sitt lugna stillsamma tempo hela vägen ut. Rockwell börjar inse att något inte står rätt till samma dag som han vaknar upp efter en olycka och upptäcker att en exakt kopia av honom också huserar på månbasen. Tillsammans inser de båda Rockwellarna att de är kloner. Frågan är nu bara vem som skapat dem och varför. Egentligen är det här inget speciellt alls. Man kan lista ut mycket av handlingen ganska omgående och slutet är vare sig överraskande eller oväntat. Men Rockwell spelar skiten ur rollen(erna) och det är en ren fröjd att följa hans färd och hur han bit för bit pusslar ihop vad som faktiskt har hänt. Inte en film för alla, men en trevlig liten överraskning som visar att man inte alltid behöver superstora specialeffekter och pangpang i rymden för att göra en sci-firulle som underhåller.
/Surskägget
@@@@
Jag håller med Surskägget om det han skriver men måste ge den ett högre betyg. Läs det han skriver och tänk er det här betyget. Allt det där, allt det där.
/Vrångmannen
Annorlunda, stillsam och udda liten sci-firulle där du i princip enbart har Sam Rockwell ensam i bild större delen av filmen. Det som framförallt kändes lite nytänkande var att detta inte urartade i en skräcksci-fi som man hade kunnat förvänta sig under omständigheterna (ensam snubbe uppe på månbas endast med en superintelligent dator som sällskap, du hör ju det här är som gjort för att datorn ska balla ur, rymdmonster anlända och månbasen börja gå sönder) utan behåller sitt lugna stillsamma tempo hela vägen ut. Rockwell börjar inse att något inte står rätt till samma dag som han vaknar upp efter en olycka och upptäcker att en exakt kopia av honom också huserar på månbasen. Tillsammans inser de båda Rockwellarna att de är kloner. Frågan är nu bara vem som skapat dem och varför. Egentligen är det här inget speciellt alls. Man kan lista ut mycket av handlingen ganska omgående och slutet är vare sig överraskande eller oväntat. Men Rockwell spelar skiten ur rollen(erna) och det är en ren fröjd att följa hans färd och hur han bit för bit pusslar ihop vad som faktiskt har hänt. Inte en film för alla, men en trevlig liten överraskning som visar att man inte alltid behöver superstora specialeffekter och pangpang i rymden för att göra en sci-firulle som underhåller.
/Surskägget
@@@@
Jag håller med Surskägget om det han skriver men måste ge den ett högre betyg. Läs det han skriver och tänk er det här betyget. Allt det där, allt det där.
/Vrångmannen
onsdag 14 november 2012
Jag har glömt fler filmer än du har sett del 5
Återigen tre lite kortare recensioner som skrevs back in the day när jag såg filmerna. Och som jag nu helt ärligt inte har en susning om att jag sett eller vad de handlade om.
En söt komedi om gränsen mellan vänskap och kärlek. Kan en perfekt vänskap mellan en kille och tjej förbli vänskap eller måste det förr eller senare glida över i kärlek? Clare Forlani är vacker så att det gör ont, och Freddie Prinze Jr är lagom sockersöt och snäll. Jason Biggs från American Pie står för skämten i en biroll, och missa inte slutscenen i eftertexterna.
/Surskägget
The Big Kahuna
@@@
Ibland poppar det upp filmer som utspelar sig mer eller mindre i ett enda rum helt enkelt för att de är baserade på teaterpjäser. The Big Kahuna är en sådan film. Det betyder dock långt ifrån att den är tråkig. Kevin Spacey är fascinerande och Danny DeVito levererar en återhållsam men kraftfull rolltolkning.
/Surskägget
Kim Basinger har en styvson som besitter övernaturliga krafter. En skum sekt är ute efter sonen för att lura in honom på den onda sidan av kraften. Basinger är ovanligt bra som orolig mor, och till och med specialeffekterna håller högre klass än väntat i denna skräckisthriller. Slutet är inte helt oväntat, men ändå godkänt. En liten överraskning.
/Surskägget
Boys and Girls
@@@En söt komedi om gränsen mellan vänskap och kärlek. Kan en perfekt vänskap mellan en kille och tjej förbli vänskap eller måste det förr eller senare glida över i kärlek? Clare Forlani är vacker så att det gör ont, och Freddie Prinze Jr är lagom sockersöt och snäll. Jason Biggs från American Pie står för skämten i en biroll, och missa inte slutscenen i eftertexterna.
/Surskägget
The Big Kahuna
@@@
Ibland poppar det upp filmer som utspelar sig mer eller mindre i ett enda rum helt enkelt för att de är baserade på teaterpjäser. The Big Kahuna är en sådan film. Det betyder dock långt ifrån att den är tråkig. Kevin Spacey är fascinerande och Danny DeVito levererar en återhållsam men kraftfull rolltolkning.
/Surskägget
Bless The Child
@@@Kim Basinger har en styvson som besitter övernaturliga krafter. En skum sekt är ute efter sonen för att lura in honom på den onda sidan av kraften. Basinger är ovanligt bra som orolig mor, och till och med specialeffekterna håller högre klass än väntat i denna skräckisthriller. Slutet är inte helt oväntat, men ändå godkänt. En liten överraskning.
/Surskägget
Etiketter:
claire forlani,
danny devito,
drama,
freddie prinze jr,
jason biggs,
kevin spacey,
kim basinger,
komedi,
skräck
torsdag 29 september 2011
Horrible Bosses
@@@Jag satt faktiskt och skrattade större delen av filmen men betyget blir inte mer än tre ändå. Detta beror förmodligen på att jag hade skyhöga förväntningar. För släng ihop Charlie Day (från en av de bästa komediserierna nånsin, It's Always Sunny In Philadelphia), Jason Bateman (från en av de bästa komediserierna nånsin, Arrested Development) och Jason Sudeikis (från två av de bästa komediserierna nånsin, SNL och 30 Rock) som tre polare som ruttnat på sina galna chefer som i sin tur spelas av Kevin Spacey (galnast, argast och psykopatigast), Jennifer Aniston (sexgalen dåre) och Colin Farrell (med den fulaste comb overn du sett hahahahahaha!) (och jo, koksad och heeeeeeeeelt slut) så ska det här bli dubbelt så skoj egentligen. Charlie spelar samma karaktär som i IASIP vilket ÄR den roligaste karaktären jag sett i mitt liv, speciellt när han sätter igång och skriker med sin gälla, hesa röst om totala idiotier HAHAHAHAHAHA! då orkar jag knappt titta för det är så bra. Bateman är som vanligt helt otrolig som the straight guy som med extremt små ansiktsuttryck förmedlar så mycket knasigheter och Sudeikis hittar verkligen rätt som totalt insöad på sex så t o m Anistons karaktär nästan upplevs som en nunna. Grabbarna vill hursomhelst ha ihjäl sina chefer för att få ett bättre och mer harmoniskt liv och till sin hjälp får de Motherfucker Jones (en lysande Jamie Foxx, ge karlen lite mer komediroller igen, han kan ju det där) som dock inte är så professionell hitman som det först verkar. Som sagt, kul mest hela tiden och hyfsat högt tempo, men hade väl förväntat mig liiiiite mer helt enkelt. Kommer självklart ses om i snar framtid med ett par bärs som tilltugg.
/Surskägget
Etiketter:
charlie day,
colin farrell,
humor,
Jason Bateman,
jason sudeikis,
jennifer aniston,
kevin spacey,
komedi
fredag 6 november 2009
Glengarry GlenRoss
@@@@David Mamet är pjäsförfattaren som började skriva filmmanus och som är känd för välskriven, väldigt realistisk dialog kryddad med många svordomar. Han regisserar även en hel del film med varierande resultat. Glengarry GlenRoss är för mig hans absoluta höjdpunkt som författare (han vann en Pulitzer för den så helt ute och cyklar är jag inte) mycket för att det handlar om säljare och jag själv jobbar som säljare när jag inte sitter och skriver menlösa filmrecensioner ingen bryr sig om ändå utöver de närmast sörjande ååååååååååååååååååååååååh! Mamet fångar säljarens vardag perfekt. Den ständiga jakten på nya leads att sälja till, hetsen att ligga etta på månadens topplista, att alltid dra in den perfekta affären om och om och om igen. För att göra det lite spännande för folk som inte är säljare lägger han in en story om en stöld på kontoret. Men det är en bisak i det stora hela. Jack Lemmon, Al Pacino, Kevin Spacey, Alan Arkin, Ed Harris och framförallt Alec Baldwin är alla fullkomligt lysande och spottar ur sig dialogen som om de faktiskt jobbade som säljare och det bara råkade vara ett kamerateam där och fångade deras vardag. Lysande!
/Surskägget
Etiketter:
al pacino,
alec baldwin,
david mamet,
Ed Harris,
jack lemmon,
kevin spacey
måndag 10 november 2008
Fred Claus
@
Såg en trailer på den här rullen för ett år sen. Vince Vaughn och Paul Giamatti i en komedi där Vaughn är jultomtens äldre och desillusionerade bror. Kändes helt okej och med tanke på den våg Vaughn red på just då (Dodgeball, Wedding Crashers) trodde jag den här kunde bli riktigt bra. Lite som Elf med Will Ferrell fast med Vaughns superpratiga, nonchalanta stil. Sen hände...ingenting. Filmen försvann totalt från radarn. Det var till och med så att jag glömt att den existerade innan jag råkade stöta på den av misstag. Efter att ha sett den kan jag förstå varför. Jag gillar Vaughn och ville verkligen att det här skulle vara kul, men tyvärr, det är ett rejält magplask. Visst, det är en julfilm så lite får man köpa att det är puttenuttigt och familjeinriktat, men med skådisar som Kevin Spacey, Paul Giamatti, Miranda Richardson, Kathy Bates och Rachel Weisz har man ändå rätt att förvänta sig mer än att se alla vara där för lönechecken i slutet av dagen. I vissa scener blir t o m Vaughn en parodi på sig själv där han babblar på med sina halvcyniska oneliners. Undvik!
/Surskägget
Såg en trailer på den här rullen för ett år sen. Vince Vaughn och Paul Giamatti i en komedi där Vaughn är jultomtens äldre och desillusionerade bror. Kändes helt okej och med tanke på den våg Vaughn red på just då (Dodgeball, Wedding Crashers) trodde jag den här kunde bli riktigt bra. Lite som Elf med Will Ferrell fast med Vaughns superpratiga, nonchalanta stil. Sen hände...ingenting. Filmen försvann totalt från radarn. Det var till och med så att jag glömt att den existerade innan jag råkade stöta på den av misstag. Efter att ha sett den kan jag förstå varför. Jag gillar Vaughn och ville verkligen att det här skulle vara kul, men tyvärr, det är ett rejält magplask. Visst, det är en julfilm så lite får man köpa att det är puttenuttigt och familjeinriktat, men med skådisar som Kevin Spacey, Paul Giamatti, Miranda Richardson, Kathy Bates och Rachel Weisz har man ändå rätt att förvänta sig mer än att se alla vara där för lönechecken i slutet av dagen. I vissa scener blir t o m Vaughn en parodi på sig själv där han babblar på med sina halvcyniska oneliners. Undvik!
/Surskägget
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






